Sonen surfar ...

... på Youtube! Vart ska detta sluta?

Jag som försökt få honom skriva i Word ...

Vinkylaren har funnit sin plats som ytterkruka till porslinsblomman i vardagsrummet.

Käckt värre.

Nu ... blir det nog en tur till en affär för att inhandla onyttigheter som ostbågar.

Jag inväntade hemmagjord pizza föresten.

Maken har fixat det nu.

Direkt från frysen.

Hemmets sanning

Jag har chattat på msn med Sara, bröllopsfotografen och jag skrev att vårt hem är i totalt kaos. Kanske skulle jag visa sanningen som den verkligen är? Sara tyckte jag skulle låta bli så hon får ha sin föreställning om att jag har ett fint hem och "blankpolerade golv" här hemma. Blankpolerade golv har aldrig förekommit, jo, nu ljög jag. En gång, när jag körde golvpolish i hallen. Då blänkte det, i en vecka. Sanningen är en annan. Här är det oftast rörigt värre på grund av olika anledningar men främst på grund av husets lille herre. Han är suverän på att dra fram och röra till allt. Snabbt dessutom. Jag kan vara duktig på det också, speciellt när jag syr för då tar jag både kök och matrum i anspråk och sprider diverse attrialjer omkring mig. När jag tar kort och lägger ut här så är de arrangerade i allra högsta grad. Allt stök är gömt bakom kameran. Smidigt eller hur? Vem orkar ha ett perfekt hem hela tiden? Inte jag i alla fall. Jag får mina ryck och kör ett race emellanåt men just nu är energin i botten och då ser det ut som sig bör. Som på bilderna till exempel:

Lördagsgodis

Den välkomnande hallen

Vardagsrum med en styck slöandes make och en styck byggandes son

Ja, här är jag delvis skyldig. Mina sygrejer som ska ner i sykistan, en trasig skål som ska till tippen och en ölflaska som ska till pant. Ölflaskan får maken befatta sig med, jag tycker inte om öl och rör inte sånt i onödan

Köksbänk och diskbänk belamrat med prylar

Andra köksbänken. Jösses, vad fula luckorna är egentligen!

Mediciner och annat krafs som egentligen ska vara i en låda

Ja, det här är min sanning. Sen fotot i vardagsrummet togs har David hunnit bygga en järnväg tvärs över rummet och ut i hall och matrum. Vad skit vi har överallt ... och jag är bra på att dra hem mer skit. Glöm nu inte att jag enbart fotat på entréplan. Resten av huset ser nästan likadant ut så ni förstår vad jag måste röja när jag ska fota något ;-).

Näst sista dagen

Du har väl inte glömt att anmäla dig?

Du behöver inte ha en blogg för att vara med i utlottningen

I morgon drar David vinnaren av ett tyghjärta!

Hjärta till hjärta

Jag for in till Linköping och Hjärta till hjärta idag. Av någon konstig anledning när jag är grinig och tjurig så blir jag på bättre humör när jag får traska runt på loppisar och glo i godan ro. Hjärta till hjärta har inte öppet ofta, 2 kvällar i veckan och lördagar mellan 10-13. Det innebär att man är långt ifrån själv att glo runt på lördagarna. Först hittade jag Kockumspottan. Ner i korgen direkt. Här tillämpades inte 10 kronors-regeln ... Till pottan hittade jag ett Kockumsfat och den åkte ner i korgen också men efter en stund la jag tillbaka fatet. Vad ska jag med den till egentligen? Vid lamporna hittar jag en fin lampa, blåblommig mönstrad skärm och fin fot. Fotar och MMS:ar maken men får inget svar. En närmare titt och den ställdes tillbaka. Dels var det små fläckar på skärmen och dels såg snöret man tänder och släcker men lite på vippen att gå av inom det närmaste. Jag stöter på en liten pall för 25 kronor.

Kockumspotta, vinkylare och pall från Hjärta till hjärta

Jag stöter på en liten pall för 25 riksdaler. Den skulle vara perfekt att ha handdukarna på vid duschen. Låter den stå kvar en stund till för den orkar jag inte kånka runt på. Drar tjugonde varvet runt i butiken. Stöter ihop med folk och hör barn ropa på mamma/pappa och trilska och gnälla. Skönt att gå här själv, det skulle vara omöjligt att ha med David och tro att han håller sig bredvid mig. Den lille rackarn kan hitta på precis vad som helst ... Åter vid prylarna ramlar min blick ner på nedersta hyllan. Vad står väl där om inte en vinkylare? Lite charmigt sliten och 50 kronor. Ner i korgen med den. Känner vid det här laget att jag knatat fram och tillbaka tillräckligt. Ska bara gå varvet och hämta pallen och den stod ju ... inte kvar. Shit. Kan den hamnat på något annat ställe tro? Kollar runt men inte hittar jag pallen. Istället stöter jag på 2 andra pallar för 25 kronor. Provsitter och kollar stabiliteten. Jodå, den höll och den tar jag. Framme vid kassan ser jag en tjej med den lilla pall som jag tänkt från början. Den pall jag har var faktiskt lite större fick jag se så blir nog bra. Ser dessutom en lapp vid kassan att de ger studenter 20% rabatt. Kan det bli bättre?

I kön står en man bakom mig som babblar på i sin mobiltelefon. Har ni ibland tänkt på att vissa pratar så väldans högt när de pratar i mobiltelefon? Undrar varför egentligen? Denna man bakom mig gjorde precis det så jag vet vad han gjorde igår.

Stannade till på Åhléns på väg hem. Kollade runt efter en glasklocka som jag sett i en tidning att Åhléns skulle ha. Yrar bland hyllorna och frågar till slut efter hjälp och förklarar hur den ser ut. Tjejen i kassan tittar på mig och lägger ögonbrynen i veck. Näe, några såna trodde hon inte att de hade. Jaha, tack och hej. Kan ge mig 17 på att hon trodde jag menade en klocka i glas, ni vet en sån man kan pingla med, fast inte i glas då då. I alla fall, pottan står bland de övriga Kockumssakerna i sovrummet, vinkylaren leker David just nu med och pallen passade perfekt till handdukarna bredvid duschen. Nu slipper vi böja oss ända ner till golvet för att ta en handduk ur korgen de låg i tidigare.

Kram!

Tältet

Ehh ... det här med att moona någon fick just nu ny innebörd. Ni vet vad moona är va? Jag blev precis moonad, big time av sonen! Han står på pallen framför diskbänken och blaskar med vatten, en favoritsysselsättning och han kan stå där läääänge. Självklart är han nakenfis för det blir blött överallt och då menar jag verkligen överallt. Av någon dum anledning skulle han prova att dricka vatten ur pinnen från klubban han precis slickat i sig så han ställer sig upp på pallen, stoppar huvudet ner i slasken och hans lilla stjärtparti riktas ut och upp mot taket. Trevligt värre. Nog för att han har en söt rumpa men denna syn var bara skrattretande (jag garvade i alla fall ... men så har jag taskig humor). Varför kan inte jag också ha en söt liten rumpa istället för den ladgårdsvägg jag har nu?? Idag kände jag att jag ville vara lite fin i håret så jag plockade fram locktången och lekte lite. Rätt kul, och hör och häpna och kors i taket: lockarna är kvar än! Annars brukar de räta ut sig inom sisodär 10-20 minuter ...

Första plagget jag sytt in

Ja, här hänger det forna tältet, numera klänningen, på tork. Vad kan jag ha lagt in, 10-12 cm från nederkant och centimetrarna minskar ju längre upp mot armhålan man kommer (Evelina, jag sydde in ända till armhålan). Ni ser att den är genomskinlig va? Även igår drällde jag omkring och mös i den med ponchon över, så den har blivit använd. Nu behöver jag bara använda den 7 gånger till så har jag "tjänat" in på den. Vad då, undrar ni? Jo, ni förstår, jag läste ett spartips för många herrans år sen. Tvekar man inför något man vill köpa så kan man använda sig av 10 kronors regeln. Med andra ord det man vill köpa ska inte kosta mer än 10 kronor/användningstillfälle. Så tvekar man om stövlarna med livsfarligt hög klack för 1200 kronor kan man fråga sig själv: kommer jag använda dom här 120 gånger? Enkelt va? Jag kan erkänna att jag inte alltid följer denna regel själv. Många plagg hänger och bara "kostar" i garderoben. För att inte tala om allt annat som inte används men det tar vi en annan gång ...

Tjahopp ...

David kom instapplandes i natt vid 01.30. Sen dess har han farit upp och ner, varit ledsen, hostat, varit ledsen igen, knölat runt och sovit tätt, tätt intill mig när han inte slängt upp sina ben över mig eller grottat in sina tår i min rygg eller lår. På morgonen sätter han sig käpprakt upp i sängen och gråter, klagar över ont i örat och hostar. Det är tjockt i bröstet på honom.

Vi knatade de få metrarna bort till vårdcentralen idag. Läkaren lyssnar, tittar här och var och David sitter för en gångs skull still och är medgörlig. Vidare till provtagning och stick i fingret. "AJ!" utbrister David men sen tittar han förundrat över sitt blod som sugs in i röret. Det gav en orange ballong tillbaka. Tillbaka till läkaren. Öroninflammation och övre luftvägsinfektion. Ingen nyhet i och för sig men fanken, trodde vi skulle klara det ändå. Nu blir det penicillin i 5 dagar och vi fick även Mollipect utskrivet. Mollipecten blir nog inte lätt att få i den lille herrn, den smakade "blä!" som han sa efter att ansiktet skrynklats ihop som ett russin och så hällde han ut resten.

Kram!

Jag ger upp ...

Föreläsning, satsdelar och positionsgrammatik. Intressant värre. Föreläsaren börjar babbla på om reflexiva verb och partikelverb och rabblar meningar och alla vi i salen fattar självklart precis vad hon snackar om. Not ... Vidare till absoluta former. *stön* och adverb. "Adverb hörrni, det behöver ni inte kunna alla för de är asmånga (nä, så sa hon inte ordagrant, jag brer på lite) men det är ju bra om ni kan dom." Ja, jättebra ... satsadverb, konjunktioner, subjunktioner, finita verb, infinita, predikat, subjekt, objekt, BIFF-regeln och satans allt vet vad. Innan fikabreaket kände jag att jag för en gångs skull hängde med och hade lite koll. Efter fikabreak, ungefär samtidigt som jag brände tungan på det skållheta, svindyra kaffet tappade jag tråden precis. Hänger inte med alls, försöker inte ens hänga med och det jag antecknar, vad skriver jag??

Hon ritar ett positionsscehma och klottrar dit ord som jag inte fattar varför de står under vardera kolumn. Föreläsaren envisas med ordet "inte" och skriver in och stryker ur schemat och springer fram och tillbaka längs whiteboard-tavlan och pekar i olika kolumner. Vem hänger med egentligen? Jag tittar förtvivlat på Jenny som ser kolugn ut och verkar ha stenkoll och fatta läget men hon tittar tillbaka och lägger av ett garv och skakar på huvudet. Tjejen till vänster om mig försöker tappert förklara när jag stånkar ur mig: "Vaddå? Vad sa hon nu? Va??" Shit, fattar och kan folk det här?? Tjejen till vänster säger att hon gissar. Hon gissar jädrigt bra, jag kan inte ens gissa. Jag är verkligen helt tappad bakom ett flöte ...

Tentan kommer gå käpprätt åt h ...... bara så ni vet. Jag kommer inte fixa det här (tänka positivt var det ja ...). Vi har fått höra att tentan är för att se hur mycket vi har förstått av kursen. Det är meningen att vi ska kunna all denna grammatik till tentan men vi kommer inte ha nytta av den sen, det är enbart för att se om vi har förstått. Sicket jäkla upplägg! Jag ska bli tidigare år lärare, inte fanken kommer jag stå och dra adverb, sättsadverbial och predikat för små ettagluttare? Nä, jag kommer dra substantiv, adjektiv, verb, vokal, konsonant och hur vissa ordklasser kompareras. Resten får högstadiet och gymnasiet ta.

Jag är visst grinig idag också. På vägen hem börjar jag må illa (nepp, är inte gravid). Jag känner stress över att jag inte kan, inte har möjlighet att sitta i lugn och ro och försöka förstå, stress över att alla andra verkar ha någon pejl och jag ingen, frustration över att jag vill mer än vad jag kan och panik över att veckorna går så fort! Snart är det måndag v9 och tentan ska skrivas. Jag måste ju fatta men det gör jag ju inte ...


Vilket trevligt inlägg jag bjuder på idag. Sorry. Men, för att nämna något positivt:

1) Idag använde jag storskjortan eller kanske, klänningen jag sydde in igår. Över den, ponchon. Mysigt, varmt och skönt.

2) Jag fick G på förra tentan som jag trodde jag skulle fuppla hejdlöst på. Jag fick t o m rätt på Bernkonventionen som jag skrev kajkosnurrigt på. Sista frågan kunde ge 10 poäng, jag fick 4,5 men så skrev jag rent svammeldravvel också. 19 fick U, 19 fick G, 10 fick VG. Nä, nu blev jag glad! Vad ska man fira med ikväll tro?

Kram!

Anmäl dig gärna till utlottningen av ett tyghjärta!

En styck modifierad skjorta

Förra torsdagen stannade Jenny (kurspolaren jag samåker med) och jag kvar i Linköping och sprang runt på stan. På Indiska gjorde jag ett reafynd, en vit genomskinlig storskjorta. Jag såg framför mig hur skön den är att svassa runt i i sommar när det är varmt. Lite stor kanske men för att använda nu kan jag ha den fyndade ponchon från Myrornas över och ingen tänker på att den är stor. Hemma strök jag till den och provade igen. Hmmm, den är rätt stor, så stor verkade den banne mig inte i provhytten. När maken fick syn på mig undrade han vart jag hittat det tältet? Tack för den. Äh, jag lämnar tillbaka.

I söndags skulle Evelina, den blivande textilläraren, och jag på plastparty, ni vet sån där Tupperware. Hon kom lite tidigt och jag rådfrågade om tältet. Går det att sy in måntro? Evelina tar sig ett span och filosoferar. Jodå, den går enkelt att sy in. Eller så kunde jag göra två insnitt i ryggen. Que, va? Nej, nej, nej nej. Vi tar det enklast möjliga. Evelina visar från vart jag kan sy in och avslutar: "Det där klarar du, det är jättelätt." Tack Evelina för att du har så höga förhoppningar om mig!

Idag provade jag mig på och nålade. Jag har varit grinig idag så det var inte det bästa tänkbara valet att sätta igång med något sånt här måste jag erkänna, men i alla fall ... Färdignålat ålar jag mig i skjortan, nålarna sticks i fläsket och fastnar i bh:n. Några trillar i golvet. Tja, det såg väl rätt ok ut, men kanske ska den in lite till? Åla ur och ner och nåla om. Upp igen och prova. Den sitter som ett korvskinn och än en gång sticks nålarna i fläsket och fastnar här och var. Aj! Jag var för optimist jämfört med den kroppsliga sanningen. Åla ur och nåla om. Denna gång är jag för lat för att springa ner och ligger på alla 4 på badrumsgolvet och nålar. Prova igen. Jo, det blev bra. Men jag har ju inte nålat så bra efter hur den ska sys ihop ... Nåla om igen, ordentligt denna gång, provar igen, blir stucken, godkänt, ålar ur och ner och sy.

Jag syr till en början efter någon uttänkt nålning. Vartefter lossar jag nålarna och kör lite på känn och försöker istället följa hur jag nålat. Tyget veckar ihop sig. Satan. Äh, jag tar det sen. När ena sidan är ihopsydd måste jag prova. Nålarna på andra sidan sticks, men det verkar se rätt ok ut. Shit, jag kunde! Kör nästa sida i samma stuk som förra. Försöker sträcka tyget mer men det veckar lite ändå. Provar igen när jag sytt ihop. Jäklar, det ser rätt bra ut! Ska jag verkligen våga klippa bort det jag sytt in nu då? Gör jag det går det definitivt inte att knata till Indiska och lämna tillbaka. Jag klipper. 90 kronor är inte världens undergång.

När jag klippt provar jag igen. Undrar vilken provgång i ordningen jag är inne på nu?? Det ser ... riktigt bra ut, men vi ska inte syna sömmarna. Lite snett erkänner jag att det är men vem tänker på det? När jag ändå är igång klipper jag bort 6 knappar och syr igen öppningen och lämnar ett litet sprund fram. Stryker till och provar igen. Jäklar, det blev ju riktigt bra! Gick ner och visade maken och jo, jag fick godkänt. Tältet var inte längre ett tält och satt mycket bättre. Jag har sytt in mitt allra första plagg även om det tog längre tid än jag tänkt och var betydligt lättare i tanken än i praktiken. Tur att jag inte är sömmerska. Nu kanske jag kan använda skjortan, eller klänningen kanske är ett bättre ord? Fast, jag har en känsla av att den kommer bli hängandes i garderoben ...

Dum, dummare, dummast

Idag var första grammatiklektionen och vi hade 3 övningar vi skulle ha gjort tills idag. Jag satt med dom igår, fattade absolut ingenting men försökte få ut substantiv, adjektiv, verb och några prepositioner och räkneord. Läraren körde gammalt skolstuk. Vi fick svara på ett ord i taget, vad det var för ordklass och varför. Man kände sig verkligen tillbaka till lågstadiet där fröken ställde frågor till var och en och man fick panik för att man inte kunde svaret ... Nåja, det löste sig men han var lite tuff. Svarade vi att vi inte kunde så kontrade han: "jodå, det här kan du, om det inte är det så är det ...?" Vaddå???

Om jag säger så här: jag fattar ingenting men jag var och är inte ensam i klassen med att inte fatta någonting. Alla satt mer eller mindre som frågetecken och tittade med frågande uppsyn på varandra. "Hur kan det bli så om det syftar på det?" "Men om bisatsen .... ???" Nä, jag fattar verkligen inte ett skit! Hur fanken vet man att det är ett adverb eller subjunktion eller konjunktion där? Jag måste plöja igenom grammatikboken tjugotretusenetthundrasextioåtta gånger till och jag kommer fortfarande inte fatta, plugga in föreläsningsanteckningarna och pränta in registret med förklaringarna .... Bäst av allt är att vår kvinnliga tutor inte är helt överens med den grammatikbok vi har som obligatorisk litteratur. Hon håller inte med om allt som denna Maria Bolander skriver om och föreläsningarna blir därför en aning röriga. Nä, jag ändrar mig: föreläsningarna ÄR röriga. Bra när man inte fattar något.

Till råga på allt känner jag att förkylningen från sonen börjat få ett grepp om mig. Huvudet känns trögt (ja, jag vet, det är trögt sen innan), kroppen är trött och det värker lite här och var. Jag känner mig inte på topp trots knaprandet av Rosenrot och kaffeintag. Att hemmet dessutom har förvandlats till ett megastort bombnedslag gör även att musten fullkomligt har kramats ur mig. Med 2 herrar här i huset, som är allt annat än ordningssamma och väldigt duktiga på att riva fram en massa skit men aldrig hitta tillbaka med det, så ser det ut som sig bör. Och vem plockar och städar tro? Maken anser att jag är extrem i min mani att ha ordning och reda. Vaddå mani? Vem vill inte ha ordning och reda omkring sig? Om jag är extrem så är han det med. Med att inte kunna ha någon som helst ordning alls. Så det så.

Kram!

Hallfunderingar

Vår lilla puttehall är idag knallröd. Väggarna är klädda i väv och jag blev lite less på denna väv igår. Jag hade tänkt, nu när dörren är bytt, att måla om till ljusblått men så började jag fundera i andra banor. Först kom jag att tänka på den rulle täckväv vi har i källaren från när jag tapetserade källardörrarna. Kanske skulle vi använda täckväven i hallen? Sen började jag fundera ett steg längre. Jag gillar verkligen råsponten i gästrummet, kanske skulle vi (läs maken) smälla upp det i hallen och måla ljusblått? La fram detta till maken igår och han besvarade inte min önskan med ett glatt "Ja!" som jag hoppats på. Istället kom ett "ahh, hmmmm ..." Å andra sidan var han helt inne i tv:n och då ska man definitivt inte försöka kommunicera med honom. I alla fall inte om man vill ha vettiga svar. Det brukar komma en del flummiga svar som inte alls stämmer överens med vad man frågade.

Så, jag vill nog hellre ha någon schysst tapet och då måste täckväven upp för att jämna till väggarna. Men råsponten tror jag blir så mycket snyggare men det innebär garanterat mer jobb, såga och hålla på. Maken får skena ut och in, fram och tillbaka till kapen i garaget, mäta och dra en svordom om vartannat. Täckväv och tapetsera är nog mindre knöl (i alla fall vad jag har föreställt mig) och något jag kan fixa själv. Men på hur lång tid är en annan 5:a ...

Ja, vi får se. Hur det än blir så ska den inte fortsätta att vara knallröd. Vet inte riktigt vad jag tänkte med när jag fick för mig att jag ville måla hallen röd? Nu har jag i alla fall tröttnat på färgen och jag tror ju på Feng shui och den är definitivt ingen höjdare för mitt humör, speciellt inte när Eva visar framfötterna.

Lämna gärna ditt namn till utlottningen av ett tyghjärta!

Bröllopsfotografen stylar om

Sara Mårtensson som fotograferade oss på vårt bröllop stylar om sin hemsida. Nyfiken som jag är måste jag in och bliga och fastnar i alla fina foton hon tagit. Man kan titta om och om igen på alla fina fångade detaljer och småsaker som gör bilden så enormt stor i sammanhanget! Att en enkel bild kan bli så unik som man i vanliga fall kanske inte reflekterar över alls? Tja, för egen del skulle jag vilja uppleva bröllopsdagen igen, flera gånger om. Det är synd att det bara bli en gång ... men det är klart, förnya sina löften kan man ju alltid göra.

Våra bröllopsbilder på Saras hemsida: http://www.saramartens.com/080808/

Kolla in Saras andra bröllopsfoton och bilder:
http://www.saramartens.com/

Kram!

Gamla bilder i ett nafs

Före

Efter

Det här stötte jag på hos Sussi. Enkelt att göra om nya bilder i gammalt stuk för en annan som jag som inte hajjat detta med Photoshop än. Lek lite här.

Shit, shit, shit!

Idag fick jag mailat gamla tentor från vår tutor. Tjena mittbena .... Det är verkligen lika bra att anmäla sig till omtenta direktomento! Jag fattar 0, jag kan inte ett smack, hur satans ska detta gå? Panik, panik, panik!

*går till sängs med grammatikboken*

Natti!

Psst: Glöm inte att anmäla er till utlottningen, det är lite tunt i burken.

No mercy

Idag är David hemma. Han har en skrällhosta som inte är nådig. Visserligen hostar han inte jättemycket men med tanke på att tempot är 20 gånger värre på dagis är det lika bra han får vara hemma och ta det lite lugnt. David ville gå ut på förmiddagen och inte mig emot. Då kan jag klippa trädet som är kvar. David leker som bäst i sin koja och delar ut låtsassaft och låtsasglass för den svinhöga summan av 139 kronor. Rekommenderar inte denna kiosk på grund av priset men det var ljuvligt gott och alldeles för kallt i magen. Skulle nog tagit den där varma låtsasblåbärssoppan istället... När han tröttnar på att leka kiosk hittar han en liten vattenpöl fint belägen där vår gamla rabatt befann sig på framsidan. En stund senare är allt geggamojja och David lika geggig han, men vaddå? Lite roligt måste man få ha. Vi har tvättmaskin.

Jag insåg efter lite klippande att den där sekatören skulle behöva sig en slipning. Att jag dessutom inte är så stark i nyporna gör ju inte saken bättre och min vänstra tumme som fortfarande inte är helt kry. Egentligen skulle jag göra som grannen och pallra mig runt trädet med en stege och handsekatör istället för den förlängningsbara sekatören jag har nu. Nacken tar rejält med stryk på att stå och glo rakt upp i trädkronan. Är det det som kallas gamnacke föresten? I så fall har jag fått mig en nu ...

I alla fall, vi har bara gamla stegar som förra ägarna lämnade kvar och som väger bly och kräver muskletos på att kånka runt med vilket jag heller inte är så värst begåvad med. Vi har inte såna däringa nymodigheter i aluminium inte. Jo, en har vi, men den används inomhus och är sån där man fäller ut så den blir som ett upp och nervänt V och den är inte bra inte bra i blött gräs eller vår sluttande trädgård, jag har provat.

Jag var inte nådig mot trädet. Maken kommer muttra friskt om/när han upptäcker hur hårt jag gallrat. Helst skulle jag vilja upp och såga lite också men det törs jag väl mig inte på? Nämde det en gång och nog blev det fart på makens munläder. Här ska det inte sågas ner några grenar inte! Fattar inte varför, maken tycker det blir så lite äpplen men vi hinner ju inte med att ta hand om de äpplen som blir. De faller bara till marken och blir jobbiga att ta upp vilket verkar fallit på min lott. Maken kör oftast över dom med gräsklipparen och det är ju inte värst trevligt. Inte heller är det trevligt med alla getingar som surrar runt masakern som maken ställer till med. Jag tycker inte de är goda heller för den delen. Såna där glasäpplen som blir äckligt mjöliga efter ett tag. Fast, det blir himla god äppelpaj på dom ...

Ni har väl inte missat min utlottning på ett tyghjärta?

Anmäl dig gärna här.

Kram!

Vill du ha chans på denna?

Jag är ju så löjligt barnslig av mig och tycker det är så kul att många tittar in i min blogg och det vill jag passa på att fira nu när besöksräknaren tickat förbi 1000!! Så, detta tyghjärta kan bli ditt. Allt du behöver göra är att lämna en kommentar med ditt namn, alternativt skicka ett mail (adress finns i högerspalten). Har du blogg får du gärna länka. Du som inte har en blogg är självklart lika välkommen att delta. Utlottningen håller på till söndag den 1 februari kl 12, sen ska David få dra vinnaren.

Nya dörren

Ja, så här ser den ut. Det saknas ett spröjs i glaset och lite foder och panel ska spikas tillbaka men idag har maken hållt sig i vågrätt läge, väl parkerad i soffan. Han har inte gjort många knop om jag säger så. Vi är lite ovana med ett fönster i dörren, det är ljusare i hallen och vi blir smått överraskade när vi går upp eller ner i trappan till övervåningen då en ljusstringa glimtar till i ögonvrån eller möter våra ögon. Det känns konstigt. I natt när jag var uppe lös ytterlampan genom fönstret och det var väldigt ovant. Idag när jag gick ut lyckades jag dessutom snubbla över tröskeln. Den förra låg i samma höjd med golv och yttertrappa, det var ingen nivåskillnad. Den nya höjer sig ca 2 cm och den lilla stumpen lyckades jag då kloppra till över idag. Vår gamla dörr var dessutom knas. Tryckte man ner handtaget för långt så åkte den där saken som gör att dörren stängs, (kan den heta kolv?) in helt och man fick mickla ut den med änden på en sked eller en nyckel. Nu funkar det och det känns underbart att kunna trycka ner handtaget utan att dörren kollapsar. Sicken vanemänniska man är egentligen ...

Jag har ju ett litet problem dock. Var ska dörrkransen hänga?? Under glaset känns lite för långt ner och över glaset: absolut inte! Det får med andra ord bli under glaset. Maken höll på att få stora skälvan igår när jag påpekade detta. "Göra hål i dörren?!" utbrast han. Pappa gav snyggt svar på tal när maken oroade sig över ett hål: "Vi gjorde hål och smällde upp en krok i dörr´n nästan direkt när den var bytt." Maken sa inget mer. Han måste bara få smälta att jag vill ha upp en krok på dörren, för det vill jag ha och ska bara ha om jag så ska få dit den själv. Men då är det risk att det blir 3 hål till för att jag gör fel ...

Morning!

Nu har jag intagit frukost, själv. David håller till i vardagsrummet och mumsar pannkaka framför tv:n. Ja, han började tjata om pannkaka till frukost igår och idag gav jag med men tro inte att jag ställt mig och stekt några. Här hade kylen lite undanstoppat. Maken då? Jo, han ligger parkerad i källaren lite trötter och däven efter gårdagens tipslördag och sedan utgång till Harrys. Jag tejpde en lapp på ytterdörren att han fick gå in via källaren. Jag trodde i min enfald att jag inte skulle bli väckt då. Pyttsan, det small och levde. 2.32 var jag uppe och knatade ner i källaren, maken sitter och surfar och har en inte så härlig doft omkring sig. Nä, han får sova i källaren, vill inte ha in den doften i sovrummet.

Fick sms av syrran att brorsan lagt ut bilder från Australien. Har precis kollat igenom och önskar att jag vorde där också. Konstigt ändå att man har en bild av hur det ska se ut och så ser det inte ut så som man föreställt sig. Det ser ju ut som vart som helst, med lite torrare omgivning och sol och bad. Nej då, jag är inte avundsjuk alls .... "jag trivs bättre här där jag kan lukta på blommorna ..." (dagens lögn ...)

Har även hunnit med att dra en vända på Blocket och hittat en kristallkrona jag vill ha. Synd att den finns 25 mil härifrån och kostar 6000 kronor. Det är pengar jag som student inte riktigt har i plånboken bara så där. Jag får fortsätta sukta och kolla runt.

Kram!

Vardagsrummets äldre nyheter

Sitter här och roar mig framför datorn medan maken och en kompis styr i ordning hemmagjord pizza åt de övriga grabbarna som sitter i soffan och pratar skit. Här är det tipslördag förstår ni. Jag har sytt 2 vimplar (bild i högerkanten), en till uteplatsen och en till Davids koja. Matchande självklart. Här nedan ser ni de övriga två lakansgardinerna jag gjorde klart igår efter inspiration från signaturen "Fluffiga moln" på Familjeliv. Igår satt maken tyst och filosoferade och kläcker sen ur sig: "De är rätt fina". Det betyder att de har fått godkänt och jag känner mig riktigt nöjd med hur det blev. Vardagsrummet har fått en annan känsla, trevligt och ombonat.

Fönstret mot vägen

Fönstret mot garaget

Nu börjar det lukta pizza här, snart är det dags för mat. Jag lurar på om jag ska åka iväg och köpa mig en påse eller ostbågar? När grabbarna käkat pizza går de ner källaren och ska sitta där nere och småljuga och kanske spela Guitar Hero. När David somnat får jag roa mig själv och det blir nog en film. Popcorn eller ostbågar?? Hmmm ....

Dörrbyte

God morgon!

Nu står de stora männen i hallen med nya dörrkarmen och dividerar. Det ska bli intressant det här. De små männen röjer som bäst, med min inte välanvända pilatesboll, i soffan. Det där med Paolo Roberto var en snabbt övergående fling ... Inte min typ liksom men man vet aldrig, jag kanske hittar tillbaka till honom??

Igår innan midnatt pratade jag på msn med lillebror. Där, runt 9 på morgonen hade han 19 grader varmt, lite frossa efter att han bränt sig i solen och frös då lite smått. Fnys, vi hade på sin höjd 2 grader här och blåst. Nej då, jag är inte ett dugg avis på att han är på andra sidan jordklotet och har det gött. Men det är han värd och han trivs som fisken i vattnet! Undrar när han flyttar dit så vi kan hälsa på?

Hoppsan, nu händer det grejer i hallen. De river som bäst med en kofot. Det kanske blir riktigt bra det här? Och där kånkades vår gamla ytterdörr iväg ... Det händer grejer ...

Kram!

Fääärdig

Så där ja! 2 symaskinsnålar senare och en tur till Maxi för att köpa bomullsband, är lakansgardinerna klara och hänger uppe. Vilken skillnad det blev och vad fint! På Maxi märkte jag att jag gjort en dundertabbe med banden. På första gardinen från förra inlägget har banden en bredd på 13 mm. Inte undra på att jag tyckte det såg lite fjuttigt ut när jag ser att det finns i 16 mm ... Attans. Så nu sitter jag här och känner mig lite utsugen på ork. Ska jag knöla ner de första gardinerna, byta band och hänga upp igen? Nä, inte som jag känner nu i alla fall. Får se, när jag stört mig på det tillräckligt länge om jag orkar ta mig för det någon dag.

För övrigt har min kära dator gjort entré i huset igen! Åh, vad den har varit saknad! Nu har jag dragit igång den och ska pensionera det här obäket. Fast jag måste erkänna att den här har funkat rätt bra när den inte fladdat iväg med markören och skriver där den inte ska eller markerar hela sidan eller klickar in sig på en sida man inte valt. Den har fått sig både en och två smällar när jag suttit här och blivit apgalen så när det väl kommer till kritan, är den rätt bra men den slår inte min röda läckerbit!

Nu ska jag röja ordning och röja efter David som lekt med de avsågade pappändarna (hur stavas det? jag är inte svenska lärare än) och gjort pappersmassa i diskhon. När lillfis somnat in ska jag klia maken under hakan och be om en film och njuta av de fina gardinerna.

1 gjord, 2 kvar

Huvudet gick runt efter ett tag när jag läste grammatik. Jag tog en paus, en lååååång sådan och skulle "bara" stryka till lakanen. När jag ändå hade strykt lakanen skulle jag "bara" kolla hur lakanet jag kortat såg ut och när jag ändå höll på att kolla kunde jag lika gärna klippa och "bara" nåla ... lite ... Äh, när jag ändå är igång och "bara" ska göra lite kan jag lika gärna göra färdigt allt för att se hur det blir. Jag mäter och måttar 1058 gånger och dubbelkollar allt hit och dit. Trodde jag ... Kanten fållas och sys. Det här blir färdigt i ett nafs! Sen ska kanal och band på, såga till rullen, stryka till lakanet och rulla upp på rullen. Enkelt va? Tänk om man kunde tänka rätt någon gång också? Fållen blev rätt på den kant som är nervikt men sen hamnade fållens baksida på framsidan. Förbenat! Hängde ni med? Där kanten viks fram längst upp mot taket skulle fållen vändas åt andra hållet för att då hamna på baksidan. Yrade jag till det ännu mer?? I alla fall, det var bara till att sprätta och vända fållen åt andra hållet. Det gick rätt fort ändå. Sluttampen gick fort, det var all mätning som tog längst tid och så sprättning en lite senare. Men nu, nu hänger första gardinen uppe! Inspiration till gardinen fick jag från signaturen "Fluffiga moln" på Familjeliv. Kolla hennes gardin här.

Tjuvstart

Jag vet, det är inte dags än och jag brukar åtminstonde bärga mig till februari månad men igår kunde jag inte motstå! Ähum och harkel, ja, jag åt en igår också ... Det här är makens som han aldrig åt upp. Han skulle ta med den till jobbet idag men "då blir det ett jädra liv och gamarna kommer" som han själv uttryckte det och skrattade. Jobbarkompisarna vill med andra ord också ha. Så, inte kan en god semla förspillas, nej då, den får gott och väl plats i min putande mage som egentligen skulle vara i behov av ett äpple, men inte nu. Nu fuskar jag.

Förmiddagskaffe med semla

Lite annat

Betonghjärta på sonens fönsterbräda målat med vit kalkfärg

Omhändertagna orkidéer

Jag lyckades tappa sonens gardin när jag hängde upp tygstjärnorna, rakt ner på orkidéerna i fönstret och bröt av en gren. Inte kan jag slänga blommorna så de står nu i glas på matrumsbordet och ser fina ut. Blommor ja, igår kom Drömhem & Trädgård. De visar en bild på en fin och fluffig pelargon Pac Viva Madeleine från Rockdala Wibrant Trädgård, det måste jag in och spana på! (nu 20 min senare även beställda :-))

Väntan ...

Här hänger de, lakanen från makens mormor som sen kommer sys om till gardiner till vardagsrummet. Jag var nere och tullade på dom men än är de inte torra så jag får vänta ett tag till. Nu måste jag dessutom stoppa näsan i grammatikboken.

Spets

Spets

Spets

Det känns bra att lakanen får komma till användning till skillnad mot innan när de bara tagit plats bland övriga sängkläder. Maken bryr sig inte det minsta vad som hänger i fönstren och kan tycka att jag byter lite väl ofta på vissa ställen men vaddå? Ombyte förnöjer ju. Att dessa lakan kommer från makens mormor och mormors mor ger en liten speciell känsla.

Den här högen väntar på att få tas om hand och få bli något annat. Det grönrutiga och vita är tänkt att jag ska sy vimplar av till uteplatsen. De matchar dynorna perfekt. De 2 översta tygerna, de mönstrade, fyndade jag igår på Myrornas för endast 75 kronor. Välsydda gardiner och jag hade först tänkt sy om dom till vardagsrummet men nu kom lakanen emellan. Kanske syr jag om det mönstrade tyget sen men jag har på känn att lakanen kommer hänga länge ...

Kram!

Snart åker den fram igen!

Ja, min kära symaskin alltså. Idag hittade jag en gardinuppsättning i en tråd på Familjeliv och tänker norpa den rakt av. Har precis sprättat isär gamla lakan från makens mormor som jag sytt påslakan av. Vi använder aldrig påslakanen men nu när jag såg denna fina gardinvariant kommer lakanen sys om. Nu åker de några varv i tvättmaskinen och jag hoppas att syhålen efter tråd ska gå igen lite. När de torkat ska jag sätta fart! Tur, för jag vill ha nytt i vardagsrumsfönstren.

Annars .... Sprang runt i Linköping city idag. Hittade både det ena och det andra och kortet fick jobba lite. Tur att pengarna från csn har trillat in men några trillade ut rätt fort .....

Kram!

Nya Bibeln

Maria Bolander

Det här är vad jag får roa mig med att läsa de kommande veckorna framöver. Idag var vår första föreläsning på ordklasser och det verkar jättekul (säger jag nu) om man nu bara fattar något. Föreläsaren börjar rabbla. Ordklasserna har jag lite pejl på men sen tillkom pronomen, prepositioner, adverb, konjunktioner, interjektioner, partiklar, artiklar, infinitivmärke bla bla bla bla ... Öhhh .... Vad är det för något?? Tror det bara var jag som inte kunde något, runtomkring hördes svar när hon undrade vad "det och det och det" ordet var för något. Nä, som jag skrev igår, det är lika bra att anmäla sig till omtentan med en gång för detta klarar jag aldrig. Positivt tänkande från pessimisten.

Som om inte det var nog klämmer föreläsaren in med genus (har inget med kön att göra ska jag tillägga), kasus, numerus och species, deklinationer och en massa annat som stannade som ett stort ? Hur ska detta gå?? Alla andra tänker så snabbt och vet vad orden står för, vad de tillhör osv, jag måste tänka lääääääänge och slutligen dra till en chansning när hjärnan lagt av totalt. Å andra sidan kanske jag för första gången i mitt liv lär mig grammatik? Det har aldrig gått in i min teflonhjärna då viljan inte riktigt har inte funnits. Som det står i boken ovan och som räckt för mig:

"Vi kan använda vårt språk och bli förstådda - alltså kan vi vår grammatik."

De 2 enda levande cellerna i min hjärna krockade nyss och la av så jag tog en paus och hänger här. Bra ställe va? Igår sa läraren att när vi nördat ner oss för mycket i grammatikboken skulle vi läsa en annan bok, nämligen den här:

Elisabeth Ahlsén & Jens Allwood

men den ligger fint på hyllan bredvid min säng. Måste börja plöja den, för den ska redovisas, inte bara läsas för nöjes skull. Jag som vill sy ... Det är ju ett tag kvar till värmen men det är lika bra att vara ute i god tid. Jag ska sy vimplar att ha i taket i uteplatsen. Den ska vara i grönt så det matchar dynorna. Satans vad snyggt det kommer bli! Undrar vad som är vad grammatikmässigt i detta inlägg? Det kommer jag aldrig fixa så jag lägger ner. Så kul ska jag inte ha idag, snart ska lillfis hämtas.

Kram!

Introduktion

De flesta introduktioner till en ny kurs i skolan brukar vara snurrigare än snurrigast men idag blev det ett undantag. I vanliga fall lämnar man salen med 1000 olika frågor och frågetecken innanför pannbenet och en stressande panik för hur man ska klara av allt, men idag slapp vi det. Lite tjafs vid en gruppindelning blev det men det rörde inte mig eller min klass så vi behövde inte bry oss nämnvärt. De berörda stönade och suckade dock lite. Nu ska jag läsa grammatik. Tjohopp ... Shit och pannkaka, jag kan ju inte ett skvatt, nada, zero, 0, no nothing ... Ja, det blir nog grannt det här ska ni se ... Lika bra att jag anmäler mig till omtentan med en gång.

Innan introduktionen hade vi grupparbete. Vi kom igång kl 9 och var klara 13.30. Vi fick ihop 3 sidor som var minimum men det gick förbaskat trögt att skrapa ihop de sidorna. Att vi dessutom satt i in totalt oventilerad bunker gjorde ju inte saken bättre. Inspirationen var i botten och alla sega som kolor. Efter lunch slog matdekadensen in så vi segade ihop ännu mer i vår bunker med varm, taskig luft. Nu är uppgiften inne och vi får invänta domen. Man vet aldrig med den tutor vi haft vad bedömningen kan bli. Hon är lite special om man säger så, men bra ändå måste jag säga. Hur nu den ekvationen gick ihop?

Kram!

2 små tjockisar ...

Kunde ju inte låta bli symaskinen likt förbaskat så jag frågade David om han ville ha några mer stjärnor? Jodå, 4 fingrar åkte upp vilket visade hur många han ville ha. Så många ville jag inte riktigt men det blev 2 välfyllda tjockisar. Dessa är likadana, vita på ena sidan och blå/vitrandig på andra sidan. De hänger nu i Davids fönster. Den vita stjärna han fick igår hamnade i vår sovrumslampa och det vita hjärta jag hängde där igår hamnade på handdukskroken på toaletten. Ska jag sy mer saker får jag snart börja ge bort till familjen. Det börjar bli fullt här ...

Vet ni ...

... att det är rätt tålamodsprövande att försöka trassla ut en utomhusbelysning med 80 lampor i? Smarta jag har ju lagt de där vita plasthållarna som ljusen satt i när jag köpte dom på ett ypperligt bra ställe för jag hittar dom inte. Då får man försöka nysta ut trasslet som blivit när man lagt allt i en hög. Jag la det ordentligt från början men vad hjälpte det när son och make flyttat omkring på dom?

... lillebror är framme i Australien!

... vår nya ytterdörr kommer idag. Sen ska den bara monteras men det går ju på en kvart eller så. De stora männen lär nog gnugga sina grå och ta tag i det hela och lösa allt smärtfritt likt en dans. Dagens stora lögn: det här huset upphör aldrig att förvåna så det lär nog bli ett litet helvete att "bara" få dit en dörr också, garanterat. Men det är inte mina problem .... *moahahaha*

Måndag

God morgon!

Fick ett sms av pappa på morgonen som vidarebefodrat ett sms från lillebror. Klockan 2.10 satt han i Hong Kong och väntade på flygplanet som ska ta honom vidare till Australien. Min lillebror, har gett sig ensam ut på en resa i Stora världen. Det är häftigt det!!

Det drar lite i fingrarna att plocka fram symaskinen igen ska ni veta. Känner att jag även skulle vilja ge mig iväg och spana efter lite nya och andra tyger för lite mer variation. I morse när vi vaknade snöade det för fullt och gör det fortfarande. Snön ligger tjock på backen och det ser riktigt mysigt ut. Varför kunde det inte vara så här på julafton för? Får nog ge mig ut för att skotta ett par gånger idag. David är hemma idag. Igår när han skulle i säng hade han lite var i ögonvrån och jag förväntade mig en explosion och rejäl ögoninfektion när vi vaknade. Hans öga ser helt ok ut, inget var än så länge men han får vara hemma ändå. Det verkar som hela familjen gått och dragit på sig en förkylning dessutom. David började och har smittat oss, nu nyser och snyter jag och maken sitter på jobbet och snörvlar.

Började läsa lite grammatik igår, lagom när jag hoppat i säng. Maken vände ryggen till, jag försökte hänga med i alla konstiga ord som nämndes i boken men gav upp och släckte. Då börjar vi prata istället och bubblar på om allt möjligt. Säkert inget livsviktigt för jag kommer inte ihåg ett smack vad vi pratade om. 23.30 tyckte vi att det fick vara nog men några ord hann yttras ändå. Jag fryser något så förbaskat, puttar till maken som börjat komma in i John Blunds värld och grottar mig in hos honom och värmen. Åh, så varmt och gött! När jag tinat upp makar jag mig försiktigt därifrån. Makens andetag i nacken är föga värmande, äh, jag drar till min halva igen. Tårna är dock fortfarande isbitar och det frestar och köra under fötterna till maken men så taskig kan jag inte vara. Då jäklar hade jag fått på moppo, tro mig!

Kram!

Tygstjärna+hjärtan

Så, det här blir de sista pjäserna för idag. Nu är symaskinen undanplockad och alla tyger som jag spritt över kök och matrum är ihopvikta. Jag saknar verkligen ett syrum där jag kan ha symaskinen uppe för jämnan och en dörr som går att stänga till kaoset som blir när jag sätter igång. Sorterade även i ordning en ficka att ha alla mallar i som även dom låg spridda lite hur som haver. Det rutiga hjärtat hamnade på Davids dörrhandtag, det vita hjärtat i vår taklampa och den vita stjärnan pryder Davids fönster så fint. Nu känner jag mig nöjd! Jag har fått pyssla och sy, något jag gillar så länge inte tålamodet prövas för många gånger. Idag har det inte hänt en enda gång. Undrar om det beror på att jag börjar få kläm på hur man gör och hittat mallar som funkar efter mycket om och men? Frågade maken när jag höll på att klippa ut stjärnan om jag var tråkig? Han var nöjd, för så länge jag är sysselsatt tjatar jag mindre om annat. Aha, det är så det ligger till ...

A star is born

Var tvungen att provsy en stjärna. Det riktigt kliar i fingrarna att sy! Inte den snyggaste och jag sydde inte så ordentligt utan ville mer kolla om min mall funkade som tänkt. Maken tycker det saknas ögon och mun så liknar den stjärnan i Svampbob Fyrkant. Kanske skulle rita dit det??

Tygstjärna sydd på prov

När jag ändå var igång blev det ett hjärta av bara farten.

Tyghjärta

Davids rum i nymålad skepnad

Före

Före

Efter

Dörren in till förrådet fick färg i sin spegel

Målat i färg Lagun från Cheapy utblandad med vitfärg till

önskad nyans

Provade vimpeln jag sydde igår kväll till Davids rum men som maken sa, den blev lite "blek" så den vimpel han redan har passar bättre. Typiskt när jag blev så nöjd med den! Men, den får prova lyckan på Tradera, blir den inte såld så får jag ju behålla den. Å andra sidan vet jag inte vad jag ska med den till och det går ju faktiskt att sy en till.

Kram!

Tävling!

Lilla Flisans Hus har haft många besökare och firar med en tävling. Bilden ovan är en av vinsterna. Kika in hos Lilla Flisans Hus här och titta på vad hon har mer för fina priser!

Det blev en vimpel till ...

Vimpel, numera utlagd på Tradera. Vill du titta eller är intresserad? Jag heter helene306 där också

Jag valde mellan att se en film eller sy en vimpel till. Det blev en vimpel, när ångan ändå var uppe. Även denna var tänkt till Tradera men nu vet jag inte. Jag blev så nöjd med den så i morgon ska jag provhänga den i Davids rum. Passar det får den vara kvar men det är risk att den ryker. Maken tyckte den kändes för "blek". Kraftigt bomullstyg och gamla lakan, det är det man ska göra vimplar av tydligen. Perfekto!

Natti!

Jag blev så sugen ...

Vimpel utlagd på Tradera

... på att sy vimplar igen så det blev en, och nu ligger den utlagd på Tradera. Jag heter helene306 på Tradera också om du vill titta där. Kanske skulle sy en eller några till? Det är ju kul! Det tyg jag köpte på Röda Korset tänkte jag sy om till gardin nu när Davids rum är ommålat men när jag var där och måttade visade det sig att tyget var för kort. Fanken ... Jaja, det går ju alltid att sy mer vimplar :-) Är även sugen på att plita ihop mer tyghjärtan men de var tålamodskrävande och mer pilliga att göra så jag ligger lågt ett tag. Fyllning, tack vare ett tips från min systerdotter, har jag däremot gott om så det behöver jag inte oroa mig för.

En lugn dag, bara lite målning ...

Igår reagerade jag på kvällsmaten, hemmagjord pizza. Min egen teori är att jag inte pallar med så mycket mjöl/deg för jag har alltid fått ont i magen efteråt, likadant med köpepizza. Igår fick jag magont som var 10 gånger värre än i vanliga fall. Jag låg och ynkade i soffan och gick framåtlutad så fort jag behövde ge mig upp och gå. Frös dessutom som ett litet blåbär. Maken fick lägga David trots att det var min tur, jag kröp i säng sjäv när jag inte var tvungen att gå på toa. Illamåendet satt som smäck i halsen och jag bävade för att det kunde komma upp något men sån otur hade jag inte. Idag är det bättre om än lite oroligt i kistan.

Maken började tvätta och dammsuga i källaren eftersom jag inte var riktigt i form. Jag ville iväg och kolla färg trots gårdagen. Vi pallrade oss iväg till Cheapy, David pekade ut en färg han ville ha. Vi köpte och åkte hem. Eftersom det är lördag måste vi självklart stanna och köpa en påse i Godishuset. Maken är inte dålig när han köper godis. Här snackar vi inte en liten påse utan en bauta! När vi kommer hem börjar David plocka ner sin sänglampa och bära ut lite annat från sitt rum. Han skulle måla. "Mäh, vi gör det i morgon David, idag tar vi det lite lugnt." säger jag. Inte då, lillfisen vill måla. Vad gör man inte för sin lille älskling? Stringhyllan, gardinen, tavlor och lampa plockas ner. Lister, fönster och dörrar maskeras. Vi tar lunch innan målning och sen sätter vi igång.

David är ju en sån trevlig arbetspartner. Han kladdar på det lilla fönstret trots att jag säger till 5 gånger, han droppar färg, och "hoppsan" hörs lite alltför ofta. 40 minuter senare vill/orkar han inte måla mer, lämnar penseln och leker med sin radiostyrda lastbil och lyftkran istället. Vi som skulle måla ... Jag får måla själv. Det går rätt snabbt i och för sig. För ca 20 minuter sen drog jag bort maskeringstejpen. Från start till färdigt: lite drygt 4 timmar. I morgon ska möbler och annat tillbaka till sin plats. Några bilder kommer ut också självklart.

Kram!

Nu har jag sprängt ljudvallen!

Jag har aldrig varit mycket för teknik, bara jag kan läsa textremsan på tv:n är jag nöjd men maken däremot är teknikfreaken numero 1. Knappt har nya 42 tums tv:n kommit upp på väggen förän han tittar på en ny, större, bättre och mer avancerad. Då ska det också vara olika surroundsystem placerat runtom rummet för bästa effekt. Jag brukar inte lyssna på så mycket musik mer än när jag åker bil men nu, när maken kirrade en partyskiva igår så har jag flåsat på stereon ska ni veta! Ärtsoppan kokar, jag har studsat runt här som en studsboll och diggat stenhårt till någon artist jag egentligen inte är förtjust i, men jag måste erkänna att Britney Spears upphottade "Womanizer" är för jäkla bra med med hög volym!
Yeah!!

Nu ska jag ta med snabeldraken i ett svassande äventyr bland de stackars vibrerande dammråttorna som skakar bakom soffan. Teknik är förbenat bra när det kommer till sin rätt och det är bäst att sänka stereon så inte David eller maken flygger i taket när de drar igång den nästa gång. Ja just det, nu kom jag på. Tekniknollan Heléne ringde maken nyss för jag fick ju inte ut något ljud i högtalarna. Här kan de tekniska grejerna behöva en annan input eller en kabel inkopplad/flyttad med någon av de 100 fjärrkontroller som överöser soffbordet för att funka nämligen. Det visar sig att cd:n nollställer sig på volymen när strömmen bryts så då har jag inget att oroa mig för ... *går och höjer lite till*


Uppdatering: Maken har varit hemma på lunch och jag frågade lite försiktigt hur mycket högtalarna pallar med? Sicken blick han gav, men han förklarar att subwoofern kan balla ur, den har ju gjort det ibland när vi kollar på film. Han undrade hur högt jag dragit på? "Ja, jag har väl spelat för hela kvarteret ungefär ..." Det innebär volym på Pioneeren (tror inte alla grannar uppskattar partyskivan då men ...) Äh, teknikfreaken vill ju ändå ha nya högtalare och surround så det är lika bra att ge honom en anledning till att få köpa nytt.

"Tyngden på dalskidan älskling!"

God morgon!

Trött, trött ... Kom inte till ro igår. Hakade upp mig grymt över ett svar på tentan om Bernkonventionen. Bernkonventionen innebär att en författare från ett medlemsland har samma rätt som andra medlemsländer, som dessa länders författare har. Detta gäller bland annat översättningar. Innan Bernkonventionen kunde en författares verk översättas, i och med Bernkonventionen var blev det inte längre "fritt" att översätta utan att betala honorar till originalförfattaren. Detta innebar att utländska översättningar av ett verk minskade drastiskt. Jag svarade på frågan att Bernkonventionen gäller översättningar av verk och att författare har samma rätt vid översättningar... Åhhhh! Kan ju i och för sig inte göra så mycket åt det men hur kunde jag fuppla så pass?? Dessutom glömde jag skriva att USA inte är med i konventionen men det är ju så dags nu.

När klockan ringt kom vi att prata om v8. Det verkar som vi kommer iväg till stugan med svärföräldrarna och kan njuta några dagar av snö och att svischa nerför backarna. Maken får ta sig an David för så bra är jag inte på att åka skidor. Jag är överlycklig om jag klarar mig från att vurpa. Sist vi var i fjällen lyckas jag med det omöjliga. Jag står still i backen, mjölksyran pumpar i benen och jag skulle lyfta ena skidan och ändra ståläge när jag på något vänster trasslar ihop mig med andra skidan, vrider till mig och tippar likt en planka rakt ner i backen. Självklart står jag precis vid kanten närmast ankarliften och varenda kotte i liften kan se min stillastående vurpa. Är man då som jag, med x antal kilos övervikt, tjocka skidkläder som sitter åt och smidig som ett kylskåp blir det än värre att försöka lossa den knut jag så praktiskt lyckats slå in mig själv i. Maken, ja han var redan nere, på väg upp i liften igen. Tror till och med han hann få en skymt av mig där jag kravlade i backen och försökte komma upp ...

Bitande blåst

Svisch, svisch, svisch ...

Lindvallen


Stugan i Hemfjällsbyn bakom HC Center, Högfjällshotellet
Den högra sidan av stugan är den svärföräldrarna är delägare i.

Utsikten från stugan

När vi skulle åka dit för 3 år sen, hängde vi fram våra skidställ i hallen. Vi springer i omgångar med diverse saker som ska packas i bilen och frågar emellanåt. "Tar du det? Har du tagit det?". Vi kommer iväg. Skönt. Vi stannar halvvägs och äter lunch. David äter som en häst av den medtagna, hemmagjorda köttgrytan. Vi rullar vidare. Ca 5 mil innan vi är framme vid stugan börjar maken snurra runt i baksätet och rota i bagaget. Rätt som det är kläcker han ur sig: "Var har du lagt skidkläderna?". Tystnad. Jag tittar på maken i backspegeln. "Dom skulle ju du ta." svarar jag. "Nä, dom skulle ju du ta." svarar maken. Tystnad igen. Några salvor fyras av. Vi funderar på om de hamnat i takboxen? Nej, den packade maken och inga skidkläder där. Maken river runt än mer i bagaget. Inga skidkläder. Vi funderar på vad vi ska göra. Maken ringer svärföräldrarna som är på plats i stugan och diskuterar om vi kan låna deras. Alternativt får vi tjockar på oss de diverse kläder vi har med och åka i det vi har. Hur kunde vi glömma? Vi hängde ju fram just för att vi inte skulle glömma ...

Efter ett tag kommer vi överens om att stanna vid Sporttältet ca 1 mil ifrån stugan. Ett tält med skidkläder för 30-50% lägre pris än butikerna. Jag hade köpt nytt skidställ året innan på rea så det kändes ju aningen onödigt men maken var i större behov av att byta ut sin Gevaliadress anno 1979 (att den är blå är oväsentligt). Vi hittar var sitt ställ, David har urkul i att klättra upp och ner i butikens soffa och illvrålar när vi är klara och ska åka vidare. Tja, så svindyrt blev det inte ändå. Vi hittade ställ för 700:- styck, matchande sådana. Maken i blått jag i rött. Urtjusigt. I år ska vi banne mig inte glömma skidställen!

Nu blir det grammatik för hela slanten. Har börjat få lite pejl på ordklasserna nu. Känns lite skönt eftersom de aldrig velat fastna i huvudet på mig. Kanske kommer jag för en gångs skull lära mig dom??




Kram!