När tentan är avklarad ska man självklart fira att skiten är över. Egentligen kanske man ska fira när resultatet kommit och då gärna klarat sig? Äh, här firas, litet som stort! Man måste ju ta tillvara på vardagens guldkorn. Inget var upptaget ur frysen, ingen av oss orkar åka och köpa något, David ville ha pannkakor, maken sa inget och "scones" ploppade upp i mitt huvud.
Makens nybakade scones
Scones it is! Jag smäller ihop en deg. Busenkelt. In i ugnen. Jag dukar fram fint, brödkorgen maken fick i julklapp invigs och teet förbereds. 10 min senare kollar jag sconesen. Degig i mitten. In en stund till. En stund till innebär inte 2 minuter och definitivt inte 3 minuter, bara så ni vet. En titt igen och det syns 3 svarta högar i ugnen. Men vad i ******* ... *fräs och spott* (Eva är på ingång)
Maken kommer till undsättning. Han slänger ihop en deg och pratar kockiska så det smäller om det. Han vet minsann hur det ska göras. Jojo, han har ju bakat 3 gånger innan. Han klarar biffen, eller sconesen, men lämnar koll på tiden åt mig. Jag som precis bränt laddningen innan. Så fort de kom in i ugnen försvann han ner i källaren och kom inte upp förän allt var serverat. Det är praktiskt det. Gott var det i alla fall. Magen är mätt och jag funderar på vad jag ska ägna morgondagen åt? Röja eller läsa grammatik?? Hmmm, svårt val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Trevligt att du tittat in och tack för att du lämnar en kommentar!
Kram/Heléne