Nytt i sovrumsfönstret

För länge sen sydde jag dessa längder. Inte hade väl jag en tanke på att lakanen kunde vara olika långa eftersom de var precis lika. Det upptäckte jag när gardinerna hängdes upp. Den ena längden var 10 cm längre ... Då och där gick luften ur mig. Jag bara inte förmådde mig att ta ner och lägga upp, så längderna plockades ner och jag var sur. När ena längden ska bort och jag märker att den täcker hela fönstret gör jag en ännu jobbigare procedur med att sy dit bomullssnören på plats och rulla upp längden på papprulle. Det blev en kappa istället. Det hade gått snabbare att ta ner den långa längden, kapa och fålla. Men varför vara smidig liksom??

Grejen är att jag stört mig lite på den där kappan ända sen den blev klar. Den hängde snett trots att jag knytit om snörena flera gånger och helt ärligt grämde jag mig över de uteblivna längderna som jag tänkt ha början. Men ... man behöver ork och lust för att göra om. Idag blev en sån dag av bara ren flax. När jag bäddade rent i sängarna gick sonens påslakan sönder lite i nerkant. Vårt ena påslakan har varit trasigt i nerkant en längre tid och när jag rev sönder sonens var det bara att fixa. Då kunde jag lika gärna sy ihop ett par brallor som en söm gått upp i och när jag ändå är igång kan jag lika gärna fixa längderna.

Svårfotograferat fönster, det blev lite mörkt ...

Nervikt kant och monogram

Den ena längden som låg på en hylla i källaren plockades fram. Kappan i fönstret plockades ner. Nåla ihop kanal och vikkant och mäta hur mycket som ska kapas. Fålla och sy ihop. Så, allt som allt inklusive strykning och upphängning tog det knappa timmen att fixa. Och vad mycket bättre det blev! Tänk om jag hade fixat detta redan från början?? Maken lär väl få nippran igen eftersom gardiner har en tendens till att varieras ofta här hemma. Undrar om han märker något på onsdag när han kommer hem?