Vår i trädgården

Det börjar spira i trädgården! Varje dag går jag en tur och kollar i rabatterna och runtom i trädgården. Visst, det händer väl inte jättemycket över en natt men det är så härligt att bara gå en sväng och småkika på allt som är på väg upp. Vissa tulpaner har öppnat sin blomma och andra är på väg upp och har än bara blast. Krokusar och andra lökar som jag och David petade ner i höstas blommar och annat försöker vakna till liv. Nu har gräsmattan börjat bli grön efter några dagars regn och knopparna på bigaråträdet blir större och större. Jag längtar tills när trädet spricker ut i blom, det är så underbart fint!

Julros

Gullviva på väg upp

Morfars stockros som spritt sig från sin modersplanta

Ett staket var det här

Där den gamla halvdöda ligusterhäcken en gång befann sig har nu ett staket kommit upp. Tanken är att någon växt ska klättra upp och växa mellan de högre brädorna som sticker upp. Igår började maken gräva bort rötter och gräva ner betongplintar där andra delen av ligusterhäcken funnits (bort mot vänster på bilden). Kanske kan vi få ordning på denna slänt på baksidan nu, en gång för alla? Slänten har varit något vi grejat med varje år och aldrig blivit nöjda med.

Från entrén

Från baksidan

Blocket live i Motala

Idag var det loppis i Folkets park i Motala. Tre privatpersoner har anordnat denna loppis och mer finns att läsa här. Jag kan säga så här, jag var inte själv på loppisen. Vi stressade iväg så fort Alva slumrat in efter x antal amningar och pengar hämtades ut ifall det skulle fyndas till tusen. Vid entrén funderade jag på om det var värt att ta sig in, med barnvagn och allt? Det var trångt men skam den som ger sig! Vi stannade vid ett bord och David hittade några plastdjur som han ville ha och plockade åt sig. Som en räddande ängel kommer mamma/mormor och frågar om hon ska ta med sig Alva och gå ut? David köpte sina plastdjur och följde med. Helt plötsligt får jag spatsera solo och jag började leta efter syrran och brorsans tjej som befann sig ... någonstans i myllret.

De hittades och jag var redan genomsvett och stressad av alla människor. Syrran och brorsans tjej var det också. Vi slängde några snabba ord och gick sen åt var sitt håll. De hade ju varit där och spanat ett tag innan mig. Det fanns mycket barnkläder men jag orkade faktiskt inte stå och rota hur gärna jag än ville. Det var trångt och alla dessa människor. Hujedamig! Fyndet blev det som syns ovan: 4 mjukisbyxor till Alva, en trave böcker till David och 2 blomkrukor till mig (som sen hamnade i Davids fönster). Det som inte syns på bild är Davids plastdjur. Allt som allt kostade detta 150 kronor. Det är jag nöjd med!

Gosedjursborg

Ser ni bebis?

David har plockat upp varenda gosedjur och demonstrerat grundligt för lillasyster. Alla staplades väl på plats.

Alva

Äntligen kom krabaten ut ur magen och det visade sig vara en tjej. Maken och jag var helt övertygade när vi åkte in till Vrinnevisjukhuset i Norrköping i torsdags att det är en kille i magen. Hon föddes med planerat snitt kl 11.04, vägde 4240 gram och var 52 cm lång. En exakt kopia av storebror med undantag på kön.

Alva

2010-04-08

Allt var jättebra. Operationspersonal och BB-personal har varit helt underbara och förstående. De har förklarat väl och ingående och inte viftat bort våra frågor eller undringar. Jag är väldigt nöjd med denna förlossningsupplevelse och att jag var vaken hela tiden. När David föddes blev jag sövd under pågående snitt och missade hans första 4 timmar i livet. En stor saknad. Denna upplevelse blev en liten revansch på vad jag förlorade med David.

En styck motorsåg och två karlar ...

... gick idag loss i vår trädgård. Maken och min pappa röjde lite här och var. Ligusterhäcken på baksidan som gett vika och till viss del var död kapades först. Här ska det så småningom upp staket. Jag hoppas det blir relativt snart.

Före

Vid sittgruppen

Efter

Öppet blev det ...

Här fanns en gång en häck ...

När häcken på baksidan var nere knatade de till framsidan och kapade två tujor som var mer bruna och torra än gröna efter denna vinter. I farten åkte en tall med som såg alldeles för anskrämlig ut när tujorna försvann. Här ska det planteras något sen. Vad vet vi inte riktigt än men det bläddras för fullt i katalogen från Plantagen som damp ner i brevlådan i veckan.

Nyfikna åskådare
Fozzan och min mamma

Annars är dagarna en enda lång väntan ... Jag tittar avundsjukt på maken när han graciöst hukar sig hit och dit och fixar lite här och var medans jag gör det jag blivit allra bäst på: sitter på rumpan och tar det lugnt. Gissa om det kliade i fingrarna att vara med ute och riva och röja ihop allt som kapades idag. Jag hade fönsterplats istället. Snart så, snart ...