Gott nytt år!

Från fönstret i matrummet

Årets sista dag. Årets sista blogginlägg. I morgon är början på något nytt. Nytt år och nya erfarenheter, nya kunskaper och upptäckter, motgångar och medgångar, glädje och sorg, skratt och gråt, bus och lek. Kärlek. Och inte att förglömma: ett år visare efter födelsedag.

Tack till er alla som kikar in här och läser och kommenterar.

Jag hoppas att ert kommande år blir som ni vill på alla sätt och vis.

Ta hand om er, skratta, njut och lev gott!

Örngott blir påse

Redo för att användas

Tygpåsar är bra. Vi använder de maken fått från jobbet när vi ska bort med tomma förpackningar till återvinningsstationen. Sen är de bra att ha till biblioteket när vi lånar böcker och när vi handlar. Med andra ord: de vi har, har en tendens till att vara på vift eller upptagna. Så, en tanke har vuxit. De borde gå att göra själv. När jag har lagt Alva har jag legat och filurat på smidigaste lösningen. Idag kom den! Ett örngott är ju nästintill en färdig påse. Två påsar tog dryga timmen från klippning till färdiga påsar. Däremellan blev det att lugna bebis, säga god natt till storebror och spola upp ny undertråd som mitt i allt tog slut. Det är så rackarns irriterande när man är på g ...

Tygpåsar av örngott

2 örngott
Klipp bort den nervikta kanten i örngottet som döljer kudden

Vänd ut och in och vik in en triangel i botten
Detta gör att påsen får en botten

Sy fast

Snabbfålla överkanten
Vik ner någon centimeter av öppningen och vik ner ytterligare en gång

Handtag
Ta den bortklippta örngottskanten och vik på mitten
Klipp mitt itu


Avigsidan upp
Snabbfållning
Vik in någon centimeter på kortsidan
Vik långsidorna in mot mitten
Vik ihop långsidorna mot varandra


Så här ser det ut då
Nåla ihop

Ihopnålade handtag
Sy ihop

Nåla fast handtagen i mitten på örngottets öppning

Sy kanten och handtagen vid öppningen

Färdig

Vänd rätt

God fortsättning!

Jag hoppas ni alla haft en riktigt skön och god jul! Det har jag haft, lugn och stressfri med skratt och god mat. Precis som det ska vara. I våra familjer har vi lagt ner att köpa julklappar till var och en. Vi lottar istället och köper en present till någon. Barnen får dock dessto fler. På både gott och ont. Jag fick turen att handla till två karlar, maken och systers kärlek. Tjohoo liksom. De som aldrig vill ha något eller aldrig behöver något. Det löste sig till slut ändå. Själv önskade jag mig svarta strumpor (jättekul men behövligt) och boken nedan. Den har jag suktat efter ett tag men när jag väl stått och fingrat på den så har jag lagt tillbaka den.

Inred lantligt inne och ute

Anna Örnberg

Bild lånad från adlibris

Stora kattmuggar
Bild lånad från Eva Strömberg, Medevi krukmakeri

De blå kattmuggarna ligger mig varmt om hjärtat. Jag har fått fyra stycken av mina svärföräldrar, en varje år, men ett år uteblev den. Svärföräldrarna hade inte fått tag på någon. Vad gör väl det? Jag har fyra fina muggar som är otroligt goda att dricka te ur. En dag ramlade någonting ner från ett hyllplan i diskmaskinen och slog sönder örat på en av muggarna. "Jaha ..." sa jag lite skämtsamt till maken, "... nu får vi säga till dina föräldrar att vi behöver en ny." Så, när vi hade paketöppning på julafton och jag fick se det veckade pappret under presentpappret började jag misstänka vad som var där i. Ännu en underbart fin och härlig mugg finns i vårt skåp. Den trasiga muggen då? Örat är limmat och muggen är åter i bruk.

Vad fick du i julklapp?

Dan före dopparedagen ...

Igår kom årets julgran äntligen på plats. Aningens stelfrusen tog den sin lilla tid på sig att veckla ut sig och David väntade tålmodigt. Så fort första ljuset var ditklämt hade han hängt upp första kulan. Efter det pyntade han på som bara den. Det är första gången han varit intresserad av att hjälpa till med att klä granen. Eller som han själv sa:

"Den kan ju inte vara naken mamma."

Granväktarna

Jag önskar er alla, mina kära läsare,

en riktigt God jul!

Snabb och enkel grandekoration

Pyntad ljuskrona i uteplatsen

Ädelgran

Ytterdörren
Ädelgran

Hänge i uteplatsen
Gran

Igår när jag var och handlade frågade jag granförsäljningskillen om han hade lite granris att sälja. "Sälja?" frågade han och tittade på mig. "Du får ta hur mycket du vill." Sen visade han mig en hög bakom husvagnen. Killarna hinner inte med. I vanliga fall brukar de bunta ihop en hög och sälja, nu finns inte tiden. Det är världens riv efter julgranar. Jag norpade med mig några grenar, både vanlig gran och ädelgran. Hämta sekatör, fram med fiskelina och knåpa. Klart på några minuter och en härlig grandoft spred sig i huset. Attans vad jag längtar efter vår gran på onsdag!

Så här gör du:

Knipsa av 4 grankvistar, den yttre delen. Bind fast fiskelinan i en gren, lägg som ett kors och fäst ihop de övriga grenarna en och en. Avsluta med att vira fiskelinan som ett X mellan grenändarna. Knyt en ögla och häng upp alternativt fäst en längre lina i ena grankvisttoppen.

Ja, vad ska det bli av det här?

Vi såg en grej i tidningen Kloka hem. En idé vi båda föll för. Sagt och gjort, maken snodde hem denna från jobbet. Den skulle slängas ändå. Nu står den i garaget och arbetet är påbörjat. Den ska bli vit. Inget snack om saken.

Fulsnygg

Vi åkte till Hjärta till Hjärta i lördags. Jag ville spana på ett par "nya" skor. Självklart hittade jag inga skor men jag hittade två spetslakan och en rottingkorg. Allt för 100 kronor. Maken kläckte kommentaren att vi redan har tre korgar. Jo, ja, det vet jag men korgar är bra att ha och för 40 kronor behöver man inte fundera så värst mycket mer. Maken visade upp sitt fynd, en ljuslykta. "Den här var väl fin?" frågade han. "Ja, om den blir vit." sa jag och försvann. Sen tänkte jag inte mer på det. Jag sprang från notan och stuvade in Alva i bilen för att ge banan innan vi for vidare. När vi kom hem rasslade maken ner i källaren för att måla. Jag tänkte inte mer på det. Dagen efter tändes lyktan och ja, den blev finare vit och den ger ett väldigt härligt och mysigt sken på matbordet. Nu ska maken leta efter en snarlik lykta till.

Före

Efter

Kategori: färg

Jag har sett i flera inredningstidningar hur folk i sina hem sorterat bokryggarna efter färg. Det tycker jag ser riktigt läckert ut men så tänker jag: "Gú så fånigt." Igår sållade jag mig till den fåniga skaran och staplade om. Från författare och ämne till att hamna huller om buller och sortering efter färg. Jag måste erkänna att jag blev nöjd. Fånigt nöjd.

Barntraven längst ner till höger organiserades dock inte eftersom den har en tendens till att möbleras om varje dag. Jag må vilja ha ordning och reda men ibland måste även jag dra en gräns.

Från bord till vägg

För att citera maken så han inte anmäler mig för förtal:

"Äntligen tycker maken som jag och fönstren har kommit upp på väggen."

Mmmm ... han har synpunkter på hur jag skriver så det blir rätt.

De gamla fönstren målade jag och skrapade med kniv för typ 2 år sen (tror vi). Sen dess har de stått på bordskanten. Meningen var att de skulle upp på väggen, mest för att det är mer praktiskt, men de blev kvar på kanten och vi har tyckt olika hur det ska se ut. För kanske tre veckor sen bad jag maken slänga upp dem på väggen. Annat kom i vägen och veckan rullade på. Jag frågade igen men ännu en vecka passerade. Så idag, frågade jag igen om han kunde smälla upp dem? Vi har lite tankesätt "den som vill ha något gjort får göra det själv" så maken klämde ur sig detta. Jag kontrade:

- Vill du ha 58.000 hål i väggen?

Mer behövdes inte för att övertyga. Skruvdragare och vattenpass hämtades från det kaosartade pannrummet och minuterna senare satt de som smäck på väggen. De sitter rakt men är sneda som bara den. Lite charmigt tycker jag.

Till vårt krypin

Bild lånad från bygghemma

När Alva så småningom ska få eget rum ryker vårt sovrum. Vi får flytta ut i övre hallen. Maken ska bygga, kontorsnissen som kan minsann. Våra åsikter går isär lite emellanåt hur vi ska ha det men vi kommer nog komma överens på något vänster. Dörrarna ovan kommer bli till vårt kommande krypin. Maken visade pardörr på pardörr men jag ska minsann ha glas hela vägen ner. Lite mutter senare var en beställning gjord och maken fick en puss.

Alvas rum har jag redan planerat hur det ska se ut: vitmålad råspont och en rödmönstrad fondtapet. Maken drog en suck och menade att väggen med råspont kommer ta lång tid att få klar men det fixar han. Lätt.

Äntligen fick jag tummen ur!

Lampetterna nedan har jag haft länge. Så länge att jag inte ens vet vart jag köpt dem. De har flyttats runt bland gömmorna här i huset och när jag sist hittade dem la jag dem i tygsnurren i källaren. De skulle målas om. Tiden gick (som vanligt) och när jag väl skulle fixa hade vi ingen sprayfärg hemma eller så var sprayburken väl gömd. Så, de har glatt fått ligga kvar på tyghyllan.

Maken har länge klagat på att väggen mot garaget sett så tom ut, att det fattas något. Så en kväll låg jag och filosoferade. Nu jäklar ska det bli av. Bara jag hittar sprayfärg. Maken tillfrågades och visst skulle vi ha vit färg. Någonstans. Ner och rota. Ibland har man tur. Den stod rakt fram på den katastrofalt röriga, icke synliga arbetsbänken. Undrar om någon ville säga något? Maskera spegel, ut med lampetter och sprayburk till garaget och sen spraya loss. Maken ville ha lampetterna lite "snöiga" men det var lite kladdigt vid munstycket så det skvätte lite pluppar här och var och självklart de var tvugna att bli helt vita. Eller hur? Jag kan ju inte ha spräckliga lampetter. Vi kan säga så, maken fick den historien i alla fall ... *visslar*

Före

Efter

Ljuva julros

Den här köpte jag igår. Jag ville köpa en hel hög eftersom de endast kostade 89 kronor men jag begränsade mig till en. Eftersom den ena islyktan blev för låg så lågan slocknade så placerade jag julrosen i lyktan. På kvällen ställde jag ner den i källaren där frysen är, där är det kallt och bra trodde jag. Två timmar senare när jag var nere och rotade i frysen hade den fint utslagna blomman börjat sloka och hänga och de vita bladen var bruna. De andra stänglarna hängde och hade brunaktiga blad de också. Men vad ... Jag frågade om den gick att ställa in och ja, det gick den att göra. Tydligen klarade inte blomman temperaturskillnaden ändå. Typiskt. Sorg. Om jag orkar blir det att åka och köpa ny i morgon.

Islyktor

Häromdagen skulle David och jag testa att göra islyktor. Den första blev för låg så vindarna släckte lågan hela tiden. Attans. Jaja, den har en blomma i sig nu och det blev fint på trappan. Vi fixade i ordning en hink till. Den ställde jag ut igår vid 18 och tog in den för en stund sen. Botten hade inte riktigt frysit till så mycket vatten hälldes ut men den blev perfekt! Den kommer kunna lysa fint utan att vindarna tar tag i lågan. Så länge inte snöflingor släcker den det vill säga.

Islykta på G med min egna patenterade centreringslösning

Islykta

Fyll en hink, inte helt full, med vatten. Sänk ner en mindre hink med tyngder i. Bind fast den så den lilla hinken håller sig i mitten (jag meckade med ståltråd). Ställ ut i kylan. För att få islyktan att lossna: häll på varmt vatten. Häll ut eventuellt överflödigt vatten. Ställ ut i kylan igen.

Lägg lite dekoration i vattnet innan du ställer ut för frysning: löv, kottar, , grenar, äpplen osv.

Apotekarnes

Jag köpte de här backarna av en vän i somras och de är tänkta att ha i Alvas kommande rum. När hon nu får ett rum? Tills vidare har jag ställt dem ovanpå varandra i ett hörn i vårt sovrum och en låda med barnböcker hamnade i. Det är synd att de står där och trycker men jag hade ingen användning av dem. Än. Sen när jag låg där en dag och försökte få fröken att somna kom jag på att bebisleksakerna i en papperspåse, gömd bakom soffan, lika gärna kunde ligga i en back. Mycket snyggare och mycket smidigare. Sagt och gjort. När fröken äntligen somnat haffade jag med mig en back ner. Smidig som jag är skramlade jag en del (varför är det alltid så att man för mest oväsen när man måste vara tyst?) men fröken sov och backen kom med ner. Fram med papperspåsen och över med bebispryttlarna. Det blev betydligt finare bakom soffan.

"Nu är det jul här i vårt hus ..."

I söndags, när snön yrde mest hela dagen, drabbades jag av en enorm julkänsla! Jag tände ljus, plockade i julkartongen, njöt av glöggdoft och nybakta lussekatter, myste av adventsljusstakarnas sken och av julkänslan som blåste omkring ute. Det enda som saknades var lite julmusik ur högtalarna. Undrar om vi har någon julskiva någonstans? Egentligen är jag lite smått allergisk mot all julmusik som spelas i juletider men nu ville jag ha lite egen. Jag fixade den själv ända tills sonen påpekade att jag skulle vara tyst. Jojo, jag tackar.

Jag dekorerade lite. Det var på vippen att hela julkartongen plockades ut men jag ärtade mig. Det känns för tidigt med tomtar, halmgrisarna och julbocken. De ska ju vakta granen och den kommer inte in än. Lugn och fin gräddpralin. Lite julgransdekoration hamnade dock i glaskupan i köket.

Glaskupa med grandekoration

2010 års adventsstake är ett loppisfynd för 40 kr
Vill man inte ha stearinsljus går det lika bra med värmeljus
2 i 1

Det tog sin lilla tid ...

... men nu är den klar. Jag gjorde ett lapptäcke till kusinen av hans avlagda kläder som han ska få i julklapp och jag blev sugen på att göra ett till men inte med kvadratiska eller rektangulära rutor som jag gjort innan. Jag klippte trianglar denna gång. Det var inte svårare än kvadrater men tack vare bristande inspiration, en styck knölandes fröken som inte vill sova varken på dagen eller på kvällen så tog denna betydligt mycket längre tid. Idag ignorerade jag denna lilla fröken, placerade henne i gåstolen, smällde upp strykbrädet åt storebror där han fortfarande sitter och nålar för fullt, la ut bak - och framstycke på golvet och försökte nåla ihop. Jag skriver försöker. När fröken väl kom på att jag kravlade runt på köksgolvet skulle hon självklart också vara med. Det är inte lätt att nåla ihop tygstycken eller få ihop schyssta hörn när en bebis manglar på för fullt.

Till detta täcke har jag använt:

Röda manschestergardinslängder och ett blommigt påslakan

1 styck fleecefilt som foder (från Ikea)

1 påslakan i naturbomull som bakstycke

Samma men ändå inte

Igår rev jag ner gardinerna i vardagsrummet. De var i behov av att tvättas upp. När jag ändå var igång åkte gardinerna ner i sovrummet också. Jag fick en kommentar på Facebook om varför jag inte byter till julgardiner? Det blir ju tråkigt annars. Jag svarade att jag gillar lakansgardinerna med spets och ser ingen anledning till att byta bara för att det lackar mot jul när jag trivs med de jag har uppe. Måste man verkligen ha julgardiner? De enda julgardinerna jag har är till köket och till hallen men i hallen finns inga gardinfästen och jag gillar fönstret som det är. I köket vet jag inte om jag byter alls. I så fall skulle jag vilja sy nya men då måste jag leta tyg.

I alla fall. Igår, när de nakna fönstren gapade i vardagsrummet blev jag lite sugen på att ha det så som det var, alltså gardinlöst. Synd bara att vi ännu inte orkat fixa till ovanför fönstren sen de byttes för 5 år sen men den fula kanten döljs av gardinerna. Maken slog bakut. Han ville minsann ha gardiner, knallröda med massa ryschpysch och tomtar överallt! Det kan han fetglömma. Lakansgardinerna åkte upp igen. Inget rött här inte. Inte gällande gardiner i vardagsrummet. Så är det med det.

Gardinlöst och en helt vanlig, rörig dag med 2 små liv i vardagsrummet

Same same but different

Tidigare var gardinen rullad på papprulle och inåt fönstret

Nu var jag busig och rullade utan papprulle och utåt

Årets julgardiner

Före
I sovrummet

Same same but different

Den blå brodyrbandet byttes mot vit spets

Årets julgardiner

Jag har blivit mer och mer intresserad av återvinningstänket. Jag köper hellre begagnat före nytt. Ibland är det omöjligt men i största mån är det så jag tänker försöka handla framöver. Maken delar min tanke och det tycker jag är skönt. En del kanske anser att det är snålt. Jag anser att det är smart. För det första sparar vi på miljön och för det andra sparar vi pengar. Jag får dessutom utlopp för mitt intresse att strosa på loppisar. Igår hade Friluftsfrämjandet bytardag i en samlingslokal två hus ifrån oss. Vi lämnade in ett par barnskridskor. De såldes för 50 kronor och vi tjänade 35 kronor (15 kronor i förmedlingsavgift). Innan eftermiddagspromenaden skuttade jag in och hittade ett par slalompjäxor för 100 kronor. Nu har jag nya pjäxor och sparar x antal tusen. Mina gamla pjäxor får vi försöka sälja nästa år. Skridskorna får något annat barn glädje av.

Hur resonerar du när det gäller begagnat?

Snöoväder

Det råder halvt snökaos ute. Snön yr i blåsten och drivor bildas. Fort. Idag har vi varit ute på promenad till och från förskolan. I ena handen roddas en barnvagn och i andra handen dras en snowracer med passagerare. Det måste ha sett jättedumt ut, speciellt när jag fick kämpa för att inte glida ner i en backe men vaddå? Träning. Tänk vilka schyssta armmuskler jag kommer få. Ja, drömma kan jag ju. Nu tänker jag inte ge mig ut förrän i morgon för att hämta tidningen. Maken är på väg till Stockholm så någon skottningshjälp har jag inte. Allt löser sig. Tills dess tänder jag ljus och tänder upp i kakelugnen. Härliga värme.

Ur en annan synvinkel

När jag kravlade runt på köksgolvet för att fotografera barnen (och agera levande dammvippa) la jag mig ibland på rygg och bara knäppte av lite på måfå. En del bilder blev helt åt fanders och radera-knappen fick arbeta. Andra bilder bjöd på något speciellt. Jag är sån som uppskattar en enkel bild. Det enkla utan tanke kan bli så fint. Sen är ju smaken som baken och bilder kan analyseras i oändlighet utifrån egna personliga tolkningar. Bilder är underbara, på många sätt! Här nedan är några rygg-favoriter.

Köksfönster

Kockums och grytlappar

Hallampan och livräddaren

Köksskåp

"Det är inte det stora som är fint, det är det lilla i det stora. "

Heléne