Äntligen fick jag tummen ur!

Lampetterna nedan har jag haft länge. Så länge att jag inte ens vet vart jag köpt dem. De har flyttats runt bland gömmorna här i huset och när jag sist hittade dem la jag dem i tygsnurren i källaren. De skulle målas om. Tiden gick (som vanligt) och när jag väl skulle fixa hade vi ingen sprayfärg hemma eller så var sprayburken väl gömd. Så, de har glatt fått ligga kvar på tyghyllan.

Maken har länge klagat på att väggen mot garaget sett så tom ut, att det fattas något. Så en kväll låg jag och filosoferade. Nu jäklar ska det bli av. Bara jag hittar sprayfärg. Maken tillfrågades och visst skulle vi ha vit färg. Någonstans. Ner och rota. Ibland har man tur. Den stod rakt fram på den katastrofalt röriga, icke synliga arbetsbänken. Undrar om någon ville säga något? Maskera spegel, ut med lampetter och sprayburk till garaget och sen spraya loss. Maken ville ha lampetterna lite "snöiga" men det var lite kladdigt vid munstycket så det skvätte lite pluppar här och var och självklart de var tvugna att bli helt vita. Eller hur? Jag kan ju inte ha spräckliga lampetter. Vi kan säga så, maken fick den historien i alla fall ... *visslar*

Före

Efter