Svart var det här!

Att jag gillar vitt är nog ingen överaskning men ibland gäller annan färg. Som när sockeln på huset ska fräschas till. Vi har haft ett vildvin klättrande på utbyggnaden och vildvinet bjuder på otroligt vackra färger framåt höstkanten. Men det förstör grunden och letar sig in under panelen. Nu när det byggs trädäck på baksidan gick våra tankar: behålla vildvinet, flytta till annan plats eller slänga? Vi ville ha den kvar för den är så vacker men den skräpar ner så otroligt. Hur blir det på en uteplats med massa blöta löv som ligger och gojsar till sig? Alternativ flytta då? Ja, men vart? Efter mycket om och men kom vi fram till att den ska grävas upp och slängas.

Jag tog åt mig arbetet att skrapa, tvätta och måla sockeln. Ett busenkelt jobb. Lätt och snart gjort. I tanken. Sen kom jag på, att skrapa kanske är asjobbigt? Shit, vad har jag tagit på mig? Min oro var obefogad. På typ 20 minuter var väggen skrapad på vildvins-sugkoppar och dagen efter hjälpte en underbar liten hjälpreda mig med att skura hela sockeln. Dagen efter det målade vi. Klart på några timmar. Det var inte ett dugg jobbigt. Helt ärligt, sockelfärg är otroligt lätt att måla med. Det är trögflytande, minimerar dropp och kladd och torkar fort. Varför kan inte inomhusfärg vara så?

Vet ni, när vi hade bott i huset lite mer än ett år stod jag på framsidan och kikade och upptäcker att alla husets socklar är svarta förutom husets västra kortsida som är grå. Hur har vi kunnat missa det och hur har förra ägaren kunnat glömma att måla? Å andra sidan vet jag att tar färg slut och man ska fortsätta sitt projekt vid ett senare tillfälle så har detta senare tillfälle en tendens till att bli ett otroligt mycket senare tillfälle längre fram. Idag är husets sockel helt svart. Överallt.

Före

Bästa hjälpredan hjälper till

Efter