Sommarprojektet: check!

När vi flyttade ut våra sängar i hallen målades golvet i vårt krypin vitt. Andra halvan av hallen lät vi vara så vi kunde gå i hallen. Jag retade mig varje gång jag gick på golvet att ena halvan var omålad och en färgfläck störde jag mig mest på. Jag sa en gång till maken att jag skulle måla så det blir klart. "Det ska vi ju göra i sommar när vi flyttar ner i källaren." Men skit, inte vill jag vänta så länge. Sen kröp det fram att maken inte litade på att jag skulle måla så det blev bra. Det sket jag i. En morgon svabbade jag golvet, letade fram maskeringstejp, pensel och färg. Sen skulle rollern monteras. Grejen var att rollern passade inte med något handtag vi hade! Aningens sur fick jag lägga ner mitt projekt. Här var allt förberett och så sket sig allt.

Maken handlade hem ett rollerset samma dag men när jag skulle måla åkte dottern på feber och sov inte på dagen och var gnälligare än gnälligast. Men, i tisdags maskerades trösklar, dörrstopp och grind skruvades ner, golvet dammsögs och torkades. Sen jädrar i mig blaskade jag på färg så det visslade om det. Igår ströks sista lagret och jag är så nöjd. Det blev så fint och nu vill jag måla typ alla husets golv vita. Och trappan. Nackdelen är att allt syns. Och då menar jag allt som i damm, skräp, ludd, hårstrån, grus ... Tänk er mig som tappar hår som en hund tappar vinterpäls så kan ni räkna ut resten. Jag är mörkhårig dessutom.

Ni andra med vita golv, har ni något magiskt tips eller städar ni var och varannan dag som jag?

Före

Sett från trappan mot toaletten

Efter

Sett från trappan

Sett från toaletten

Lätt som en plätt! Eller?

Maken bygger trädäck på vår baksida och en del växter som fanns där behövde nytt boställe. Jag sa redan förra sommaren att jag ville ha rabatter på framsidan mellan rhododendronen och kärleksörten. Det ville inte maken. Det skulle bli jobbigt att klippa gräset. Hur det skulle bli jobbigare förstår jag inte eftersom det blir en rabatt att klippa runt istället för att sick sacka mellan två buskar. I alla fall, nu när växter skulle flyttas la jag fram förslaget igen. Maken muttrade åter igen att det blir jobbigt att klippa. Så vi gick ut. Jag visade med hela handen hur jag tänkt. Maken tittade snett och var inte alls övertygad. Men vart 17 ska vi sätta växterna då om inte här?

Vi dealade. Efter lunch tog maken barn och disk (det är otroligt skönt att bara lämna bordet utan att ta hand om sjöslaget efteråt) och jag utrustade mig med säckar, spade och skottkärra. Jag kan säga så här: min tanke att anlägga rabatt var betydligt lättare i teorin än vad det är i praktiken. Attans vad det är tungt med gräs! Lagom småsvettig och aningens tomatröd i ansiktet var jag en stund senare klar. En vit astillbe (som jag i många år försökt utrota), fyra funkia, en miniros och två vitlökar senare var rabatten anlagd. Efter det byttes vi av. Jag fick åter igen markservicen och maken fortsatte bygga trädäck. En sån här deal gör jag gärna om. Att slippa ta hand om disk var nog bäst av allt.

Två rabatter senare

När de vita lavendelplantorna i källarfönstret vuxit till sig ska även de få sin plats här. Och säkert något annat också. Nu borde något göras åt stengången. För två år sen kantade jag av allt gräs som växte över. Det blev snyggt och gången bredare. Förra året var gräset över igen och mitt kantande ett minne blott.

Glad påsk!

Lite så här i efterhand önskar jag er alla en glad påsk. Hoppas ni alla ätit gott och kunnat njuta av den underbara värmen som kommit. I lördags studsade sonen ut på två röda sen jag sa att jag sett påskägg i trädgården. Tänk, påskharen hade varit här och lämnat lite spår i trädgården. Aldrig förr har sonen kommit i kläder och rasslat ut så fort som då! Inte mindre än sex ägg hittades lite här och var med ett innehåll av allt från pengar, majskrokar, riskakor och lösgodis.

Jag måste erkänna. Idag har jag packat ner påsken även om jag släpade med mig en hel låda påskliljor hem från plantskolan.

Alvas rum är klart! Nästan.

Det saknas lister och ordning men hennes rum är färdigtapetserat. Idag knölade jag in en byrå från Davids rum. Inte det lättaste när en bebis ska vara i vägen precis överallt men det gick till slut. Nån dag, när bebis inte är febergnällig och bara ska vara i famnen, ska jag röja och inreda som bara den! Tills dess försöker jag blunda för röran som befinner sig kvar.

Före

Svårt att ta kort utan att få med kameraskuggan

Efter

Fondvägg

Från det ena till det andra

Jag försöker få ordning på min raderade dator. Ett program körs. En del bilder går inte att återställa men några har hittat tillbaka. De ligger i en schysst oordning i en mapp. Gissa vad jag har att roa mig med framöver? ;-) Nu håller jag därför tillgodo med makens gamla jobbdator. Den surrar som ett smärre kärnkraftverk! Något störande och tangenterna lever sitt egna liv. Vissa får man bokstavligen slå ner för att lämna ett märke på skärmen. Lite störigt men man ska väl inte vara så kräsen när jag sabbat min egna?

I alla fall. På denna dator hittade jag lite bilder som jag inte visat än. Vi, eller rättare sagt jag, ledsnade på vårt vardagsrumsbord. Först blev den vit men jag var less på den ändå. Sen såg jag en bild på en lastpallsliknande sak och både maken och jag föll för bordet. Sagt och gjort, maken byggde ett bord av en lastpall. Det gamla bordet då, vad hände med det? Det hamnade i taket. Maken monterade på en hög lampor, i med krokar och på med kedja. Smack upp bara. Jag vill ha upp den andra halvan också, det saknas något. Maken föredrar att det är som det är nu och har ignorerat mitt mutter om halva takanordningen. Han har liksom andra projekt nu. Och jag är ingen vidare elektriker och kan sånt där så jag kan inte fixa heller. Den andra halvan av bordet förpassades därför till garaget.

Återanvändning

Raderat på födelsedagen

Startade min dator och en stor ruta om "Recovery" kom upp. Jag som trodde jag skulle vara duktig och fixa problemet följde instruktionerna som löd. Hela datorn kollas igenom och återställs. Maken var på tippen och när han kommer hem undrar han varför jag inte ringde? Det kunde räckt med att ta ur batteriet och starta om. *svordomsramsa ljöd inombords* Jag kan inte vara arg på någon annan än mig själv. Dottern orsakade ursprungsfelet eftersom hon har en förkärlek att fingra på on/off-knappen. Jag fupplade till allt. Alla dokument, alla bilder, ja precis allt är väck, borta. Poff. Bara så där. Datorn är som den var när jag fick hem den 2008 (eller var det 2009?) Skit samma. Alla bilder känns värst. Bebisbilder, många bilder på barnen, många bilder på allt eftersom jag fotar nästan varje dag. Allt det raderade jag för att jag skulle försöka vara duktig. Så är det med det. Nu måste jag plåta för att få in nya bilder men först måste jag få igång det trådlösa nätverket på min dator så jag kommer ut i cyberrymden! (nu har jag snott makens dator).

Den lilla morrhoppan blir idag 1 år.

Vid den här tiden för 1 år sen rullades jag in på operation och förberedes med spinalbedövning och annat tjofs inför det planerade kejsarsnittet. 11.04 skulle en liten medtagen Alva plockas ut ur min mage. Sen dess är ingenting sig likt. Med henne blev vi en komplett familj. Det har varit glädje mest hela tiden (och en del irritation också självklart som sig bör) men den glada tjej vi har begåvats med är ett under. Precis som hennes bror. Barn är underbara och berikar på så många olika sätt! De är lycka, glädje, kärlek och mycket mycket mer i en enda härlig förpackning!

Ibland bara dyker tillfället upp ...

Härliga fredag! Idag passade jag på att storhandla och stack på loppis. Jag älskar fredagar på lika sätt. Det är sista dagen innan helg men framför allt: maken är hemma. Oftast. Ibland har han jobbat även sina pappafredagar. Jag har spanat dockvagnar på nätet åt dottern. Inte för att hon lär använda dockvagn på flera år (om hon nu vill ha dockvagn överhuvudtaget?) men spana kan man ju göra ändå. Idag stod den där, mitt framför mig. Lite rostig och skamfilad men vaddå? Jag bannlyser en ny, färgskränig och plastig dockvagn. Jag gillar återvinningstänket. Jag vet inte vem som är lyckligast över denna dockvagn hittills. Jag eller sonen? Jag ville tvätta av den och skrubba stänkskydden men se, det fick jag inte. Han hade valsat iväg med den. Med ett stort leende på läpparna.

Den går att fälla ihop och liggdelen går att vända på

Även bromsen funkar

Idag är det visst 1:a april. Har du blivit lurad än?

Jag har det :-)