Jag har länge velat ha en skänk med spegel i. Det har varit en dröm och varje gång jag sett en sådan skänk har jag dragit handen över den och drömt mig bort en stund. Lekt med tanken, planerat och möblerat om. Hur jag än vänder och vrider på det är det bara att inse: vi har inte plats. När makens fula bokhylla lämnade huset intog farmors linneskåp dess plats. Jag tyckte dock det saknades någonting över den. En stros på Återvinningen och jag hittade en spegel med fin träram. Det skulle bli skitsnyggt ovanför. Träram. Kontrast. Så kom jag hem, slängde upp spegeln och bilden i verkligheten matchade inte bilden i mitt huvud. Maken kommer och kikar.
"Lite vitfärg på den där och den blir kanon."
När såna ord yttras skrider man till verket fort. Några minuter senare var första lagret vitfärg på. Visst hade maken rätt. Spegeln blev snyggare vit. Mycket snyggare. Men, när den väl kom tillbaka på sin plats var jag ändå inte nöjd. Jag ville ha mellanrum mellan spegel och linneskåp. Lite ståltråd, ett måttband, en penna, skruvmejsel och en skruv senare hängde den på väggen. Jag blev nöjd. Nu stämde bilden med huvudet överens. Maken muttrade dock. Han vill ha spegeln på skåpet.
Före
Efter
Efter efter
Före
Efter
Efter efter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Trevligt att du tittat in och tack för att du lämnar en kommentar!
Kram/Heléne