En dämpad syabstinens ...

Jag har ett tag suktat efter nya kuddfodral till soffan men latmasken har övervunnit abstinensen. På förmiddagen skulle vi börja tapetsera i köket men maken började spika lister så jag hivade upp symaskinen och satte igång. Om jag säger så här: resultatet blev bättre än tidigare men den runda kudden blev inte som tänkt i tanken och banden till de andra kuddarna lär nog gå upp i minut och parti och bli ett smärre irritationsmoment, men nu har jag fått sy!

Före

Efter

Den runda kuddens band virade jag om så nu går banden ett varv runt kudden och hålls ihop med en rosett. De lär också gå upp eftersom den runda kudden är makens hängkudde ... Men ja, man kan ju inte få allt ...

Det luktar skunk ....

När man är gravid blir luktsinnet förfinat. Väldigt förfinat vill jag påstå (när näsan inte är täppt dvs). I söndags stod jag vid diskbänken och muttrade över att maken hällt ut sista slatten öl från burken i slasken. Jag gillar inte öl och speciellt inte doften av skiten. Så har han mage att hälla ut i slasken dessutom. Fast ... Bilden stämde inte riktigt. I vanliga fall brukar det stå en avslöjande burk på diskbänken. Det gjorde det inte. När hjärncellerna krockat färdigt kom jag på att det inte alls är öl som luktar utan våtrumstäck som jag målat kaklet med. Kan säga att en svag öldoft skimrar i köket och ibland når en starkare doft mina näsborrar och jag får fräsa en aning. Men, det ebbar väl ut med tiden??

Ja, så här blev kaklet i köket, tre strykningar senare och i dagsljus. Den sista bilden visar den struktur som kom fram i kaklet när färgen kom på. Jag går och myser (förutom när öldoften tränger på) och ser i mitt huvud hur fint det kommer bli sen när golv, tapeter, kök och bänkskivor är på plats! Det blir vitt förutom bänkskivor och handtag och i söndags kom den obligatoriska kommentaren från maken: "Det blir för vitt. Vi måste ha någon dekor på kaklet" Ja, det återstår att se ....

Konsten att fixa nytt kakel på några timmar ...

... eller ja, än är det några strykningar kvar så helt färdigt är det inte. Vi hade funderingar på att riva bort kaklet helt och sätta nytt men vi har inte hittat ett kakel med struktur som vi vill ha så idag blev det målartvätt och våtrumstäck! När jag börjat måla såg vi att kaklet inte bara var fasad i kanterna utan även i själva ytan. Vilken tur att vi inte slitit ner detta kakel, nu med en gång fick det liv.

Före, vid spisen

Efter, vid spisen

Före, vid spisen

Efter, vid spisen

Före, vid diskbänken

Efter, vid diskbänken

När David lämnades hos mormor och morfar för att leka med kusinen passade vi på att riva ner överskåpet över diskbänken och maken har isolerat och fixat till. Nu ska en skiva över och sen ska vi tapetsera. Tapeter inhandlades idag och tänk: jag fick de jag ville ha! Jag kom på maken när han stod och fingrade på rullen. Han var rätt anti mot tapeten innan. Eftersom vi inte har så mycket hela väggar i köket så trodde han att det skulle se knasigt ut men idag minsann kom orden: "Ja, den kan nog bli rätt schysst ändå ..."

Älskade make!

Vojne, vojne och AJ!

Igår skrev jag ut min examination. Igen. Kanske lika bra att ha något att bläddra i när jag blir grillad på torsdag? När jag skrev ut det arbete jag ska opponera på skulle jag sätta mig lite bättre. En yttepytte rörelse och det högg till och ilade till i ryggen sen satt det och gnagde som en irriterande .. ja nåt.

Idag är det ännu värre. Ryggslutet värker och minsta lilla rörelse framåt känns det som jag ska gå av! Jag som hade tänkt att åka en sväng till tippen och slänga bröte från köket ... Det blir att lägga ner och värma vetekudden istället för att se om ryggen mjuknar till något. Bäst av allt är att jag för första gången idag kände av fogarna rejält under hurtpromenaden till förskolan. David cyklar och blåser på som bara den så jag får göra mitt bästa i att hänga med. Trevligt att fogarna gör sig till känna redan nu ... och så ryggen ... när jag ändå är igång kan jag nämna att jag tror något ischiasliknande hugger till i skinka och ben ibland också. Så trevligt så ... Jaja, det kan ju bara bli bättre, eller var det sämre??

En stunds paus ...

Efter lunch undrade maken om vi skulle göra något. Kan det bero på att häftapparaten helt plötsligt bestämt sig för att kapitulera? Jag föreslog en promenad i det sköna vädret och undrade om vi skulle gå Råssnäsudden? Sagt och gjort, David blev eld och lågor för då kan han "kasta sten som de gör när de går udden med mormor och morfar". Först blev det en sväng till Cheapy för att köpa ny häftapparat (tror ni de gamla nitarna passade till den nya??) och sen for vi vidare mot Råssnäs. David hävdade att vi åkte fel för den vägen vi åkte kör minsann inte morfar.

Kasta sten är kul!

Ute i Råssnäs blåste det rejält och både maken och jag huttrade medan David sprang, kastade och gjorde hoppsansteg. Tur att en av oss inte frös i blåsten. Pinnen ovan släpade jag med hem. Drivved är fint och den kommer spikas upp på väggen i uterummet någon gång till våren och när jag målat om väggarna *harkel*
Efter lite god fika med svärföräldrarna är ordningen åter i huset. Maken sliter med väggarna i köket, kopplar el och drar någon ramsa lite nu och då. Själv ska jag roa mig med att plocka ner lite kristallsnapsglas och annat som bara stått i skåpen de senaste 5 åren utan att ha blivit använt. Nu åker det ner i en kartong och vidare upp på vinden.

Det var en gång ett kök ...

Ja, så här ser det ut idag. Väggen bakom skåp såg inte purfräsch ut så den rivs ner och ska få ny insida. Hörnskåpet ligger på tippen tillsammans med underskåp och annat bröte. Idag fortsätter maken riva väggar och överskåpet över kylen kommer rivas ner. Det som en gång gömts innanför luckor och lådor är utspritt i vardagsrum och i matrum. Det blir lite yrslande när mat lagas för att rota reda på vart diverse saker håller hus.

Nya induktionsspisen är på plats och den är en jäkel må jag säga! Lika snabbt som vattenkokaren kokat upp vatten har denna kokat upp äggen till frukosten. Fast den kräver lite invänjning, det är ju inte bara att blåsa på för fullt som med den gamla rackarn. Då lär även brandvarnaren vakna till liv. Den gamla spisen står inklämd i ett hörn i matrummet och ska skrubbas skinande ren för att fotograferas och läggas ut till försäljning.

Nu syns den grönrutiga tapeten bättre. Visst är den schysst?? Idag ska sonen och jag karva till pumpan på diskbänken och ikväll ska den provas.

In i kökskaosdimman

Nu har arbetet påbörjats, köket ska bytas ut. Igår inhandlades golvvärme och vi spanade golv på K-Rauta. Något golv hittade vi inte så vi får fortsätta leta. Jag har alltid haft en dröm om att ha vitmålat trägolv i köket och vad tror ni gömmer sig under panelgolv och en gammal korkmatta? Ja just det, ett fint trägolv ... Grejen är att vi vill ha golvvärme och trägolvet kommer ryka då maken vill isolera under, lägga golvvärme och sen nytt golv. Min dröm om det vitmålade trägolvet får fortsätta ... i mina drömmar.


Idag fick jag dock en snilleblixt när jag fick se det blottade trägolvet! Jag sa till maken att vi struntar i golvvärmen, lämnar tillbaka det vi köpt och målar vitt. Simsalabim, klart liksom! Fast ... Golvet i köket har varit rätt kallt om vintern och golvvärme är både lyxigt och skönt. Maken tyckte inte min snilleblixt var någon bra snilleblixt. Jag som sparar en hel hög pengar och en jäkla massa arbete. Det sket sig i starten (men än är väl inte sista ordet sagt??)

Här syns nya spisen mitt i allt

Notera den grönrutiga tapeten som skymtar där lådor en gång varit
Snyggt va?

Idag ser det inte riktigt ut så här. Bänkskivorna lossades igår efter mycket kofotsbändande och en hel hög svordomar senare. Det var ordentligt gjort må jag säga. Både limmat och skruvat och på vissa ställen även spikat. Underskåpen fram till diskbänken är ute. Mina föräldrar kom förbi, nyfikna ni vet, lagom när maken plockade bort det lilla elementet som syns i gluggen ovan och vips så åkte skåpen ut i ett huj. Där låg två karlar och rev och maken hann med det som han hade tänkt på betydligt kortare tid än tänkt.

Kartläggning pågår ....

Ja, så här ser min vardag ut numera ett tag till. Kurslitteratur till höger och vänster och annats skräp lite överallt. Här är bordet dock rensat, det var skillnad innan ska ni veta. Oordningen är återställd igen imorgon, jag lovar.

Hemmets paparazzi

David fick fatt på kameran för ett tag sen. Jag vet inte hur många suddiga bilder eller bilder på tvprogram jag raderade men det blev en hög. Av de 35 bilder som nu laddats över är denna bild min absoluta favorit! Fruktskålen i förgrunden och ingången med himmel i bakgrunden.

En härlig syn

Jag läser nu en kurs som heter grundläggande färdigheter. Det blir väldigt mycket grundläggande litteratur som i läsning och skrivning. Både på gott och ont måste jag erkänna. Förra veckan kom en bokleverans jag beställt till sonen. Han blev eld och lågor när paketet kom hem och raskt tog han med sig insektsboken ut och bläddrade i den. En sån här syn gör mig varm i hjärtat! Att pappa klippte gräsmattan som han annars ALLTID ska vara med och göra brydde han sig inte ett smack om. Boken var mer intressant.

Nytt tak!

Den gångna helgen spenderade maken och min pappa med att lägga tak på vår uteplast. Ett tidskrävande projekt visade det sig bli eftersom plastskivorna inte kunde läggas på rakt utan fick snedsågas. Ett litet pussel för de inblandade. Dessutom visade det sig att förra ägaren inte målat ordentligt så mitt i allt när gamla taket var bortrivet åkte målarhink och penslar fram lite oplanerat. Även det gjorde att det drog ut på tiden. Men. I söndags var taket på och timmarna senare kom lite regn. Tur att taket var på och tätt är det med!

Lördag och halva taket på

Pappa jobbar på

Söndag=Klart!

Nu återstår arbetet med att slänga det gamla taket på tippen men det får maken göra. Jag är där så ofta ändå. Jo, det är sant! Nästan ... Nästa grej att göra i uteplatsen som fallit på min lott är att måla väggarna på insidan vitt. Maken lär komma med en väl vald kommentar eftersom jag kommenterade när de la taket:

"Vad lång tid det tar ..."

Nytt i sovrumsfönstret

För länge sen sydde jag dessa längder. Inte hade väl jag en tanke på att lakanen kunde vara olika långa eftersom de var precis lika. Det upptäckte jag när gardinerna hängdes upp. Den ena längden var 10 cm längre ... Då och där gick luften ur mig. Jag bara inte förmådde mig att ta ner och lägga upp, så längderna plockades ner och jag var sur. När ena längden ska bort och jag märker att den täcker hela fönstret gör jag en ännu jobbigare procedur med att sy dit bomullssnören på plats och rulla upp längden på papprulle. Det blev en kappa istället. Det hade gått snabbare att ta ner den långa längden, kapa och fålla. Men varför vara smidig liksom??

Grejen är att jag stört mig lite på den där kappan ända sen den blev klar. Den hängde snett trots att jag knytit om snörena flera gånger och helt ärligt grämde jag mig över de uteblivna längderna som jag tänkt ha början. Men ... man behöver ork och lust för att göra om. Idag blev en sån dag av bara ren flax. När jag bäddade rent i sängarna gick sonens påslakan sönder lite i nerkant. Vårt ena påslakan har varit trasigt i nerkant en längre tid och när jag rev sönder sonens var det bara att fixa. Då kunde jag lika gärna sy ihop ett par brallor som en söm gått upp i och när jag ändå är igång kan jag lika gärna fixa längderna.

Svårfotograferat fönster, det blev lite mörkt ...

Nervikt kant och monogram

Den ena längden som låg på en hylla i källaren plockades fram. Kappan i fönstret plockades ner. Nåla ihop kanal och vikkant och mäta hur mycket som ska kapas. Fålla och sy ihop. Så, allt som allt inklusive strykning och upphängning tog det knappa timmen att fixa. Och vad mycket bättre det blev! Tänk om jag hade fixat detta redan från början?? Maken lär väl få nippran igen eftersom gardiner har en tendens till att varieras ofta här hemma. Undrar om han märker något på onsdag när han kommer hem?

Helt om

Igår snurrade jag och David om bord och stolar i uteplatsen. Annat bröte som bara lämpats in rensades bort. Det är helt otroligt vad grejer har en tendens till att hitta nya avdumpningsplatser hela tiden. Speciellt när man är för lat för att lägga tillbaka saken där den var från början. Det är jag lite expert på, sen rensar jag upp i röran emellanåt. Egentligen borde jag lära mig att lägga tillbaka rätt från början men ja, en annan gång.

Uteplatsen kändes större när bordet vändes men det kanske beror på allt som rensades bort? Nu skulle jag vilja vitmåla väggarna istället för den vitlasering de har nu. Jag fattar inte riktigt vad jag tänkte med för 5 år sen när jag laserade uteplatsen och väggarna i källartrappen? Det var snyggt då men nu är det bara fult. Får klia maken under hakan när han kommer hem och se vad han säger. Det är risk att det gnälls att det blir för mycket vitt överallt igen ;-)

Före

Efter

En talande bild

Maken visar, vad som komma ska, typ någon gång i april 2010. Ja, 3 ska äntligen bli 4 efter många månaders väntan.

Projekt veranda

I helgen har vi fått en "ny" uteplats! Maken har grejat febrilt för att vara klar tills pappa och syrrans bättre hälft kommit med hjälpande händer. Igår lämnade David och jag de stora männen och for till skogs med en hög barn, syrran och mamma. Vi hade det riktigt myspysigt och hem kom vi med 1 liter blåbär och 2 nävar svamp. Svampen smakade gott till kvällsmaten och blåbären förpassades till frysen tills ingredienser till en knäckig paj har blivit inhandlat.

Före

Halvväggarna är nere

En balk åkte ner

Efter

Nästa helg är det dags att byta taket. Kvar att göra är att röja upp en aning där inne så det går att slå ner rumpan och njuta lite innan utesäsongen är över för i år. Vända på bordet ska jag nog prova också, det är ju inte meningen att någon/några ska sitta med ryggen åt den utsikt vi precis fått.

Hos fotografen

Bästaste Sara har gjort det igen. Ännu ett album att njuta av, att drömma bort i och fylld med värme. Det är nog bara Sara som kan få vår gamla malätna trädgårdstrappa med häckklipp i att se schysst ut på ett foto. Titta gärna lite extra på de vackra bilderna från Vadstena! Och fotografierna innan? Ja, de är våra kärlekar i allra högsta grad!