En mindre urringning på 10 minuter

När vi var i Stockholm köpte jag denna långa t-shirt för 79,50 på H&M. Den är sval, tunn, jätteskön och den satt perfekt. Sen tvättade jag den och halsringningen blev tre gånger större. Men vad i ... Alltså, jag gillar inte för mycket urringning. Den kanade ner framåt och den kanade ner i nacken och över axlarna. Den kändes alldeles för stor. Min mamma tipsade om att dra igenom resår. Ja, det kunde jag ju göra. Jag hade funderat ut en annan, knöligare lösning med knytband eller sy ihop vid axlarna. Sen är det ju detta med att få tummen ur och komma till skott.

Idag tröttnade jag, tröjan bara fladdrade runt kändes det som. Resår, sprättare, nål och tråd hämtades ur sykistan. Ett hål sprättades upp, resår träddes på en säkerhetsnål, igenom ringningen, sy ihop resår och sy ihop hål. Klart! Ringningen blev betydligt bättre och fick dessutom lite extra veck. Det stör mig inte alls, det blev nästan snyggare.

Jag njuter

Tänk att en 4-månaders kan vara så gosig! Det har jag förträngt från när David var liten så nu försöker jag njuta lite extra av den här lilla fisen Alva.

Poleringsdags

Jag hittade dessa bilder i makens jobbdator och insåg att så här ser inte kannorna ut längre. De är flammiga där de står och pryder sin plats. Idag får det bli lite polering så de återfår sin forna glans.

Kannor från makens farmor

Mjölkkanna

En fot

En lejontass

Sovpåse

Alva sparkar hela tiden av sig täcket på natten och hon vaknar av att hon är kall. Det måste man råda bot på så jag googlade, sökte och letade efter mönster. Jag hittade ingen bra beskrivning och tänkte sen: hur svårt kan det vara?? Med en body som mall ritade jag av axlar och rundning i hals sen ritade jag själva påsen på fri hand och klippte. Påsen består av tre lager, ett innertyg av ett lakan, en gammal fleecepläd som foder och så det mönstrade som yttertyg. Öppningen är upptill och jag sydde dit tryckknappar.

Det är väl inte det snyggaste jag sytt, öppningen blev latmaskvarianten med sicksackade kanter och ihopsytt med raksöm. Det skulle vara med kantat band men när jag började nåla fick jag inte ihop det bra så det blev smidiga varianten. Alva invigde påsen på kvällen och det var ett fasligt sparkande ändå men nu sparkade hon ännu mer eftersom täcket inte försvann. Hmmm ... säkert en vanesak men påsen åkte av på morgonkvisten när det blev dags att amma. Jag gillade den säkert mindre än Alva. Nä, det blir nog pyjamas med ben istället och någon karriär som sovpåsemakerska gör jag inte heller.

Test

Stockholmsfavoriter

I lördags skulle vi på 4 års kalas hos kompisarna i Stockholm. I torsdags kväll bokade maken hotell och på fredagen blev det ett besök på ett trångt och livligt Gröna Lund. Härligt med en liten spontantripp i förväg. Vi tog en hel del kort och jag som i normala fall undviker makens leksak fann den otroligt rolig och knäppte både hit och dit. Här nedan är några av favoritkorten.

I väntan på tunnelbanan till hotellet

David

På promenad med kompisarna i Hammarby sjöstad

Livets resa tar sin början

Hammarby sjöstad

I tunnel

Påsförvaring

Häromdagen kom ett sysug över mig men det skulle gå snabbt. En liten påsstrumpa fick det bli. Jag rotade fram en kökshandduk från makens mormor, fram med remsor och symaskin. Remsan gjorde jag ett band av, handduken veks på mitten, fick kanal och syddes ihop. I med bandet och voilá: påsarna förvaras snyggare än i Ikeas plasthållare. Ikeas plastvariant kanske är smidigare men äh, så petig får man inte vara när det ska vara snyggt ;-).

Lite färg i det vita

Vi åkte till plantskolan igår för att köpa några röda vinbärsbuskar. De var slut och maken haffade en krusbärsbuske med röda bär istället. Inne i butiken sprang många omkring med orkidéer och jag fattade inte varför tills jag fick se en orange skylt med siffrorna 50 på. 50 spänn för orkidéer?! Eller stod det 50%? Strunt samma, jag plockade på mig två spräckliga för att göra maken till lags men så hittade jag de randiga och plockade på mig två av dom också. De kostade 50 kr/styck och då kan man ta fyra stycken utan dåligt samvete. Fint i fönstren blev det med.

Vit Kockumslåda

Vit Kockumslåda

Tänk ...

Så här förvånad kan man bli när man snurrar runt för första gången

... för exakt ett år sen vid den här tiden visste vi att vi skulle bli föräldrar igen. Det förklarade mitt illamående en natt när jag jobbade. Vi, som hade gett upp tanken på ett barn till, var helt plötsligt gravida efter 14 månaders försök. Så underbart, så overkligt och så härligt! Ut kom hon, 40 veckor senare och förvånade både mig och maken. Även om jag från början kände på mig att det var en tjej så började jag tvivla och var slutligen säker på att det var en kille. En rund Alva visade det sig vara. En riktigt glad gofis!

Finn minst ETT fel

Synen nedan är sällskådad (och aningens arrangerad) och varade tills sonen kom hem från förskolan. Hur det såg ut sen vet varenda småbarnsförälder och den som har en man/kvinna som älskar teknik. Fjärrkontrollerna var några timmar i sina fack på soffan sen hamnade de åter på vardagsrumsbordet och golvet belamrades åter igen med leksaker av olika slag. Nåja, det var trevligt de få timmar det var städat.

Vardagsrum

"Du s k u l l e ju inte köpa någon stol"

Facebook är bra ibland. Igår la en vän ut lite till salu-bilder och jag tog mig ett span. En bild fångade mitt intresse och jag skickade ett meddelande direkt. Några minuter senare var köpet ett faktum. Det fanns en annan sak på bilden som jag gillade också. Jag visade maken men vi har ju tyvärr inte plats. När jag gav mig iväg för att hämta ut pengar och hämta mitt köp ploppade en tanke upp men nä, vi har ju inte plats. Jag vet ju inte ens vart jag ska göra av de gamla drickabackarna tills de kommer till användning. Men det ordnar sig nog.

När jag kom för att betala och hämta backarna säger jag att jag blev intresserad av stolen också. "Vill du se den, jag kan hämta den" säger Camilla och går in i förrådet. Hon kommer ut med en gammal stol och jag faller för den direkt. Min tanke gör sig påmind och ju mer vi pratar dessto mer vill jag ha stolen. Den och drickabackarna skulle bli perfekta i Alvas kommande rum. Vips åkte stolen med hem också.

Gamla drickabackar har jag letat efter länge på olika loppisar men de har aldrig haft den gamla, slitna patinan som jag är ute efter. De jag hittat har varit i nyare skick och inte så slitna. Dessa backar är perfekta! Igår var jag så nöjd över backarna och jag är minst lika nöjd med stolen, den har en fin gammal charm med träpluggar och allt. Tack Camilla!

På min trapp

Här samsas klematisen som klättrar på stupröret med pelargoner och aloe vera, tvättmedelsbollen och grodan som skyddar ingången. Jag blir lika glad varje gång jag tittar på alla pelargoner och inser att detta snart är ett minne blott när de alla ska vinterförvaras i garaget. Tills dess njuter jag för fulla muggar. Välkommen in!

Rosenknoppspelargon

Hängpelargon

Klematis

Skattepengar

I fredags rensades alla verktyg, spik, skruvar, ja allt rensades bort och det piffades för nu är det klart på övervåningen. Fönstren är bytta och det blev så mycket bättre på flera sätt: det blev betydligt ljusare och det ser fräschare ut men bäst av allt är att det bara är att skicka runt fönstret när det ska putsas. Tidigare man fick hänga utanför, be en stilla bön att man inte slinter och känna avgrunden nosa efter en nedanför.

Före

Efter

I fredags chockade maken mig. Han kom ner och sa att det vore coolt om allt gick i vitt där uppe. Jag bara stirrade på honom. Menar han allvar eller skämtar han? Nej då, han menade allvar. Dagen efter på morgonen lämnade jag snilleidén: vi lämnar in stolarna för sprutmålning. Vi slipper arbetet och det håller troligen bättre än om vi ska måla själva. Maken nappade på idén men när det sker, om det nu sker, är en annan femma. Jag tycker det är fint som det är nu och med en gång känns gardiner grymt onödiga.

En liten prickig korv

Jag hade väl hoppats att hon skulle klara sig men samtidigt kände jag på mig att hon skulle få det. Ganska exakt två veckor efter storebror får Alva vattkoppor också. Hela huvudet och ansiktet är fullt med koppor, på resten av kroppen är det mindre. Hon ser inte klok ut men glad och go är hon ändå. Nu får vi hoppas att hon betat av denna barnsjukdom. Jag har hört att får man detta som väldigt liten och i lindrig form finns det risk att få det igen som större. Men vad anses vara lindrig form? Enstaka koppor eller ingen feber? Alva ammar nu och den sida jag ser av hennes ansikte räknar jag 32 koppor. Ja ni förstår nog, vi har verkligen en prickig korv här hemma :-)

2010

Vattkoppornas år

Mer lampkjolar

Igår var jag tvungen att testa den lättare varianten av hål till lampkjolar och öka på omfånget. Det här är den absolut snabbaste och smidigaste varianten. Så här gjorde jag:
Mät omkretsen och lägg till 20 cm. Mät höjden och lägg till 10 cm. Fålla nederkanten. Sicksacka ihop kortändarna och sicksacka långsidan utan fåll. Vik ner 5 cm för kanal och veck och sy fast. Sy 2 cm bred kanal. Sprätta upp hål för band i kanalen. Trä igenom band. Klart på 10-15 minuter.

Den nedersta lampans skärm är inte rund utan kantig men jag ville testa ändå för att se hur det skulle bli. Den lampkjolen fick spets och istället för band trädde jag igenom resårband. Nu vet inte jag vad en lampkjol kostar ute i handeln men det blir betydligt billigare att göra själv. Ett gammalt lakan går att hitta i varierande prisklass, och till de lampkjolar jag visat här har jag gjort av samma lakan.

Älskade pelargoner

Jag läste någonstans att har man väl köpt några pelargoner är man snart fast. Det stämmer. Jag är urusel på att komma ihåg vad alla heter (därför är några namnade) men jag vill bara ha fler. Maken brukar dock sucka och undra var vi ska ha alla. Mitt standardsvar: "Ja, någonstans". Hittills har alla fått plats och alla är lika underbara, var och en på sitt sätt. Min absoluta favorit är ändå Mårbacka och sen förra året även vit rosenknoppspelargon. Några pelargoner lyckades jag inte med att övervintra men de jag lyckades med har knoppar som snart blommar ut. Pelargonen nedan blommade så fint i uterummet så den fick flytta in.

Mårbacka
Kaffekopp Arabia

Lampkjol

Idag blev det av. Att sy en lampkjol. Igår promenerade jag och Alva till Återvinningen och där hittade jag en lampskärm för 10 kronor. Det rosa tyget sprättades bort, skärmen mättes, tyg klipptes till, fel tänktes det men en lampkjol blev det. Först var jag inte nöjd, det blev för mycket pös upptill men nu efter att ha provat att sy fler lampkjolar var det denna som blev bäst.

Sen skulle jag sy till skomakarlamporna i matrummets fönster. Att sy knapphål på maskinen var busenkelt men att tänka rätt och få hålen där jag tänkt var det sämre med. När jag väl tänkte rätt gjorde jag en lampkjol för liten så det var bara att göra om ... Typiskt. Men nu har även de kjolar. Fast utan spets.

Ett gammalt lakan och en lampskärm

Knuten bak

Färdig lampkjol

Så här gjorde jag

Mät lampskärmens omkrets och lägg till 15 cm. Mät höjden på lampskärmen och lägg till 10 cm. Tygbiten blir rektangulär. Till skärmen ovan klippte jag en bit på 28 x 100 cm. (skärmens mått höjd 18 cm, omkrets 83 cm) Sicksacka alla kanter och fålla nederkanten om det behövs. Sy ihop kortändarna. Vik ner 7 cm uppifrån om du vill ha 5 cm veck upptill, vik annars ner 5 cm för kortare veck och kolla ut var du vill ha hål för band. Gör 2 knapphål och sy sedan fast den nedvikta kanten (sy inte fast den nedvikta kanten före knapphålen för då kan du inte trä igenom bandet, tro mig, jag har testat ;-)). Sy sedan en kanal. Trä igenom ett band i kanalen med en säkerhetsnål.

Lättare variant lampkjol

Sy inte ihop kortändarna med varandra utan fålla endast kanterna. Vik ner 7 cm (5 cm) upptill, sy kanal och trä igenom band. Lampkjolen blir då öppen.

Lättare variant istället för knapphål

Gör som ovan men sprätta upp där du vill ha hål.

Ny pall på 20 minuter

Den här pallen står i hallen. Perfekt för både stor och liten när skor och kläder ska på och av. Från början hade den ett rött tyg. När hallen fick råspont och ljusblå väggar passade inte det röda in och fick ett ljusblårandigt tyg istället. Efter närkontakt med några chokladfingrar och jag som försökte gnugga bort gick det röda igenom. Det har jag retat mig på länge men alltid fått på skyglapparna och inte orkat bry mig för att fixa till. Igår tog jag tjuren vid hornen, parkerade Alva bredvid, rotade fram tyg, tejp, sax, nubb och hammare. Det hade nog gått fortare än 20 minuter men jag måste ju snacka lite med lilltjejen också.

Före

Efter

Baksidan med synliga nubb

En blomma, tre färger

Nu blommar morfars stockrosor och mer knoppar kommer blomma. I söndags fick jag se att de har olika färg. Häftigt då alla kommer från samma planta.

Ljusrosa

Ljusrosa och gul

Moderplantan, mörkrosa

Alla tre

Hoppas den sprider sig till gluggen i mitten också

Före eller efter?

Jag har tänkt länge men aldrig fått tummen ur. Idag for den ur med ett jehuj och jag fixade. Lätt som en plätt! En tygremsa revs, en till, skarva ihop, sy ihop och vända ut och in, ner med takkronan och trä på. Tada! Ja eller hur ... Nog för att jag är van att bära 7 kilos dunderklump Alva men på rak arm var det inte lika lätt. Maken tillkallas och jag ska fixa. "Alltså, koppen går inte att ta dän (östgötska) om det är det du tänkt" säger maken lite lugnt när jag är på väg att dra en ramsa. Förbenat också ... Det gick inte alls lätt som en plätt som jag tänkt. Men, skam den som ger sig, det blev en alternativ kabelstrumpa. En lindad sådan. Maken föredrar att se kedja, jag kan inte bestämma mig vilket som var bäst.

Vad tycker ni?

Före

Efter

Före

Efter