Sonen surfar ...

... på Youtube! Vart ska detta sluta?

Jag som försökt få honom skriva i Word ...

Vinkylaren har funnit sin plats som ytterkruka till porslinsblomman i vardagsrummet.

Käckt värre.

Nu ... blir det nog en tur till en affär för att inhandla onyttigheter som ostbågar.

Jag inväntade hemmagjord pizza föresten.

Maken har fixat det nu.

Direkt från frysen.

Hemmets sanning

Jag har chattat på msn med Sara, bröllopsfotografen och jag skrev att vårt hem är i totalt kaos. Kanske skulle jag visa sanningen som den verkligen är? Sara tyckte jag skulle låta bli så hon får ha sin föreställning om att jag har ett fint hem och "blankpolerade golv" här hemma. Blankpolerade golv har aldrig förekommit, jo, nu ljög jag. En gång, när jag körde golvpolish i hallen. Då blänkte det, i en vecka. Sanningen är en annan. Här är det oftast rörigt värre på grund av olika anledningar men främst på grund av husets lille herre. Han är suverän på att dra fram och röra till allt. Snabbt dessutom. Jag kan vara duktig på det också, speciellt när jag syr för då tar jag både kök och matrum i anspråk och sprider diverse attrialjer omkring mig. När jag tar kort och lägger ut här så är de arrangerade i allra högsta grad. Allt stök är gömt bakom kameran. Smidigt eller hur? Vem orkar ha ett perfekt hem hela tiden? Inte jag i alla fall. Jag får mina ryck och kör ett race emellanåt men just nu är energin i botten och då ser det ut som sig bör. Som på bilderna till exempel:

Lördagsgodis

Den välkomnande hallen

Vardagsrum med en styck slöandes make och en styck byggandes son

Ja, här är jag delvis skyldig. Mina sygrejer som ska ner i sykistan, en trasig skål som ska till tippen och en ölflaska som ska till pant. Ölflaskan får maken befatta sig med, jag tycker inte om öl och rör inte sånt i onödan

Köksbänk och diskbänk belamrat med prylar

Andra köksbänken. Jösses, vad fula luckorna är egentligen!

Mediciner och annat krafs som egentligen ska vara i en låda

Ja, det här är min sanning. Sen fotot i vardagsrummet togs har David hunnit bygga en järnväg tvärs över rummet och ut i hall och matrum. Vad skit vi har överallt ... och jag är bra på att dra hem mer skit. Glöm nu inte att jag enbart fotat på entréplan. Resten av huset ser nästan likadant ut så ni förstår vad jag måste röja när jag ska fota något ;-).

Näst sista dagen

Du har väl inte glömt att anmäla dig?

Du behöver inte ha en blogg för att vara med i utlottningen

I morgon drar David vinnaren av ett tyghjärta!

Hjärta till hjärta

Jag for in till Linköping och Hjärta till hjärta idag. Av någon konstig anledning när jag är grinig och tjurig så blir jag på bättre humör när jag får traska runt på loppisar och glo i godan ro. Hjärta till hjärta har inte öppet ofta, 2 kvällar i veckan och lördagar mellan 10-13. Det innebär att man är långt ifrån själv att glo runt på lördagarna. Först hittade jag Kockumspottan. Ner i korgen direkt. Här tillämpades inte 10 kronors-regeln ... Till pottan hittade jag ett Kockumsfat och den åkte ner i korgen också men efter en stund la jag tillbaka fatet. Vad ska jag med den till egentligen? Vid lamporna hittar jag en fin lampa, blåblommig mönstrad skärm och fin fot. Fotar och MMS:ar maken men får inget svar. En närmare titt och den ställdes tillbaka. Dels var det små fläckar på skärmen och dels såg snöret man tänder och släcker men lite på vippen att gå av inom det närmaste. Jag stöter på en liten pall för 25 kronor.

Kockumspotta, vinkylare och pall från Hjärta till hjärta

Jag stöter på en liten pall för 25 riksdaler. Den skulle vara perfekt att ha handdukarna på vid duschen. Låter den stå kvar en stund till för den orkar jag inte kånka runt på. Drar tjugonde varvet runt i butiken. Stöter ihop med folk och hör barn ropa på mamma/pappa och trilska och gnälla. Skönt att gå här själv, det skulle vara omöjligt att ha med David och tro att han håller sig bredvid mig. Den lille rackarn kan hitta på precis vad som helst ... Åter vid prylarna ramlar min blick ner på nedersta hyllan. Vad står väl där om inte en vinkylare? Lite charmigt sliten och 50 kronor. Ner i korgen med den. Känner vid det här laget att jag knatat fram och tillbaka tillräckligt. Ska bara gå varvet och hämta pallen och den stod ju ... inte kvar. Shit. Kan den hamnat på något annat ställe tro? Kollar runt men inte hittar jag pallen. Istället stöter jag på 2 andra pallar för 25 kronor. Provsitter och kollar stabiliteten. Jodå, den höll och den tar jag. Framme vid kassan ser jag en tjej med den lilla pall som jag tänkt från början. Den pall jag har var faktiskt lite större fick jag se så blir nog bra. Ser dessutom en lapp vid kassan att de ger studenter 20% rabatt. Kan det bli bättre?

I kön står en man bakom mig som babblar på i sin mobiltelefon. Har ni ibland tänkt på att vissa pratar så väldans högt när de pratar i mobiltelefon? Undrar varför egentligen? Denna man bakom mig gjorde precis det så jag vet vad han gjorde igår.

Stannade till på Åhléns på väg hem. Kollade runt efter en glasklocka som jag sett i en tidning att Åhléns skulle ha. Yrar bland hyllorna och frågar till slut efter hjälp och förklarar hur den ser ut. Tjejen i kassan tittar på mig och lägger ögonbrynen i veck. Näe, några såna trodde hon inte att de hade. Jaha, tack och hej. Kan ge mig 17 på att hon trodde jag menade en klocka i glas, ni vet en sån man kan pingla med, fast inte i glas då då. I alla fall, pottan står bland de övriga Kockumssakerna i sovrummet, vinkylaren leker David just nu med och pallen passade perfekt till handdukarna bredvid duschen. Nu slipper vi böja oss ända ner till golvet för att ta en handduk ur korgen de låg i tidigare.

Kram!

Tältet

Ehh ... det här med att moona någon fick just nu ny innebörd. Ni vet vad moona är va? Jag blev precis moonad, big time av sonen! Han står på pallen framför diskbänken och blaskar med vatten, en favoritsysselsättning och han kan stå där läääänge. Självklart är han nakenfis för det blir blött överallt och då menar jag verkligen överallt. Av någon dum anledning skulle han prova att dricka vatten ur pinnen från klubban han precis slickat i sig så han ställer sig upp på pallen, stoppar huvudet ner i slasken och hans lilla stjärtparti riktas ut och upp mot taket. Trevligt värre. Nog för att han har en söt rumpa men denna syn var bara skrattretande (jag garvade i alla fall ... men så har jag taskig humor). Varför kan inte jag också ha en söt liten rumpa istället för den ladgårdsvägg jag har nu?? Idag kände jag att jag ville vara lite fin i håret så jag plockade fram locktången och lekte lite. Rätt kul, och hör och häpna och kors i taket: lockarna är kvar än! Annars brukar de räta ut sig inom sisodär 10-20 minuter ...

Första plagget jag sytt in

Ja, här hänger det forna tältet, numera klänningen, på tork. Vad kan jag ha lagt in, 10-12 cm från nederkant och centimetrarna minskar ju längre upp mot armhålan man kommer (Evelina, jag sydde in ända till armhålan). Ni ser att den är genomskinlig va? Även igår drällde jag omkring och mös i den med ponchon över, så den har blivit använd. Nu behöver jag bara använda den 7 gånger till så har jag "tjänat" in på den. Vad då, undrar ni? Jo, ni förstår, jag läste ett spartips för många herrans år sen. Tvekar man inför något man vill köpa så kan man använda sig av 10 kronors regeln. Med andra ord det man vill köpa ska inte kosta mer än 10 kronor/användningstillfälle. Så tvekar man om stövlarna med livsfarligt hög klack för 1200 kronor kan man fråga sig själv: kommer jag använda dom här 120 gånger? Enkelt va? Jag kan erkänna att jag inte alltid följer denna regel själv. Många plagg hänger och bara "kostar" i garderoben. För att inte tala om allt annat som inte används men det tar vi en annan gång ...

Tjahopp ...

David kom instapplandes i natt vid 01.30. Sen dess har han farit upp och ner, varit ledsen, hostat, varit ledsen igen, knölat runt och sovit tätt, tätt intill mig när han inte slängt upp sina ben över mig eller grottat in sina tår i min rygg eller lår. På morgonen sätter han sig käpprakt upp i sängen och gråter, klagar över ont i örat och hostar. Det är tjockt i bröstet på honom.

Vi knatade de få metrarna bort till vårdcentralen idag. Läkaren lyssnar, tittar här och var och David sitter för en gångs skull still och är medgörlig. Vidare till provtagning och stick i fingret. "AJ!" utbrister David men sen tittar han förundrat över sitt blod som sugs in i röret. Det gav en orange ballong tillbaka. Tillbaka till läkaren. Öroninflammation och övre luftvägsinfektion. Ingen nyhet i och för sig men fanken, trodde vi skulle klara det ändå. Nu blir det penicillin i 5 dagar och vi fick även Mollipect utskrivet. Mollipecten blir nog inte lätt att få i den lille herrn, den smakade "blä!" som han sa efter att ansiktet skrynklats ihop som ett russin och så hällde han ut resten.

Kram!

Jag ger upp ...

Föreläsning, satsdelar och positionsgrammatik. Intressant värre. Föreläsaren börjar babbla på om reflexiva verb och partikelverb och rabblar meningar och alla vi i salen fattar självklart precis vad hon snackar om. Not ... Vidare till absoluta former. *stön* och adverb. "Adverb hörrni, det behöver ni inte kunna alla för de är asmånga (nä, så sa hon inte ordagrant, jag brer på lite) men det är ju bra om ni kan dom." Ja, jättebra ... satsadverb, konjunktioner, subjunktioner, finita verb, infinita, predikat, subjekt, objekt, BIFF-regeln och satans allt vet vad. Innan fikabreaket kände jag att jag för en gångs skull hängde med och hade lite koll. Efter fikabreak, ungefär samtidigt som jag brände tungan på det skållheta, svindyra kaffet tappade jag tråden precis. Hänger inte med alls, försöker inte ens hänga med och det jag antecknar, vad skriver jag??

Hon ritar ett positionsscehma och klottrar dit ord som jag inte fattar varför de står under vardera kolumn. Föreläsaren envisas med ordet "inte" och skriver in och stryker ur schemat och springer fram och tillbaka längs whiteboard-tavlan och pekar i olika kolumner. Vem hänger med egentligen? Jag tittar förtvivlat på Jenny som ser kolugn ut och verkar ha stenkoll och fatta läget men hon tittar tillbaka och lägger av ett garv och skakar på huvudet. Tjejen till vänster om mig försöker tappert förklara när jag stånkar ur mig: "Vaddå? Vad sa hon nu? Va??" Shit, fattar och kan folk det här?? Tjejen till vänster säger att hon gissar. Hon gissar jädrigt bra, jag kan inte ens gissa. Jag är verkligen helt tappad bakom ett flöte ...

Tentan kommer gå käpprätt åt h ...... bara så ni vet. Jag kommer inte fixa det här (tänka positivt var det ja ...). Vi har fått höra att tentan är för att se hur mycket vi har förstått av kursen. Det är meningen att vi ska kunna all denna grammatik till tentan men vi kommer inte ha nytta av den sen, det är enbart för att se om vi har förstått. Sicket jäkla upplägg! Jag ska bli tidigare år lärare, inte fanken kommer jag stå och dra adverb, sättsadverbial och predikat för små ettagluttare? Nä, jag kommer dra substantiv, adjektiv, verb, vokal, konsonant och hur vissa ordklasser kompareras. Resten får högstadiet och gymnasiet ta.

Jag är visst grinig idag också. På vägen hem börjar jag må illa (nepp, är inte gravid). Jag känner stress över att jag inte kan, inte har möjlighet att sitta i lugn och ro och försöka förstå, stress över att alla andra verkar ha någon pejl och jag ingen, frustration över att jag vill mer än vad jag kan och panik över att veckorna går så fort! Snart är det måndag v9 och tentan ska skrivas. Jag måste ju fatta men det gör jag ju inte ...


Vilket trevligt inlägg jag bjuder på idag. Sorry. Men, för att nämna något positivt:

1) Idag använde jag storskjortan eller kanske, klänningen jag sydde in igår. Över den, ponchon. Mysigt, varmt och skönt.

2) Jag fick G på förra tentan som jag trodde jag skulle fuppla hejdlöst på. Jag fick t o m rätt på Bernkonventionen som jag skrev kajkosnurrigt på. Sista frågan kunde ge 10 poäng, jag fick 4,5 men så skrev jag rent svammeldravvel också. 19 fick U, 19 fick G, 10 fick VG. Nä, nu blev jag glad! Vad ska man fira med ikväll tro?

Kram!

Anmäl dig gärna till utlottningen av ett tyghjärta!

En styck modifierad skjorta

Förra torsdagen stannade Jenny (kurspolaren jag samåker med) och jag kvar i Linköping och sprang runt på stan. På Indiska gjorde jag ett reafynd, en vit genomskinlig storskjorta. Jag såg framför mig hur skön den är att svassa runt i i sommar när det är varmt. Lite stor kanske men för att använda nu kan jag ha den fyndade ponchon från Myrornas över och ingen tänker på att den är stor. Hemma strök jag till den och provade igen. Hmmm, den är rätt stor, så stor verkade den banne mig inte i provhytten. När maken fick syn på mig undrade han vart jag hittat det tältet? Tack för den. Äh, jag lämnar tillbaka.

I söndags skulle Evelina, den blivande textilläraren, och jag på plastparty, ni vet sån där Tupperware. Hon kom lite tidigt och jag rådfrågade om tältet. Går det att sy in måntro? Evelina tar sig ett span och filosoferar. Jodå, den går enkelt att sy in. Eller så kunde jag göra två insnitt i ryggen. Que, va? Nej, nej, nej nej. Vi tar det enklast möjliga. Evelina visar från vart jag kan sy in och avslutar: "Det där klarar du, det är jättelätt." Tack Evelina för att du har så höga förhoppningar om mig!

Idag provade jag mig på och nålade. Jag har varit grinig idag så det var inte det bästa tänkbara valet att sätta igång med något sånt här måste jag erkänna, men i alla fall ... Färdignålat ålar jag mig i skjortan, nålarna sticks i fläsket och fastnar i bh:n. Några trillar i golvet. Tja, det såg väl rätt ok ut, men kanske ska den in lite till? Åla ur och ner och nåla om. Upp igen och prova. Den sitter som ett korvskinn och än en gång sticks nålarna i fläsket och fastnar här och var. Aj! Jag var för optimist jämfört med den kroppsliga sanningen. Åla ur och nåla om. Denna gång är jag för lat för att springa ner och ligger på alla 4 på badrumsgolvet och nålar. Prova igen. Jo, det blev bra. Men jag har ju inte nålat så bra efter hur den ska sys ihop ... Nåla om igen, ordentligt denna gång, provar igen, blir stucken, godkänt, ålar ur och ner och sy.

Jag syr till en början efter någon uttänkt nålning. Vartefter lossar jag nålarna och kör lite på känn och försöker istället följa hur jag nålat. Tyget veckar ihop sig. Satan. Äh, jag tar det sen. När ena sidan är ihopsydd måste jag prova. Nålarna på andra sidan sticks, men det verkar se rätt ok ut. Shit, jag kunde! Kör nästa sida i samma stuk som förra. Försöker sträcka tyget mer men det veckar lite ändå. Provar igen när jag sytt ihop. Jäklar, det ser rätt bra ut! Ska jag verkligen våga klippa bort det jag sytt in nu då? Gör jag det går det definitivt inte att knata till Indiska och lämna tillbaka. Jag klipper. 90 kronor är inte världens undergång.

När jag klippt provar jag igen. Undrar vilken provgång i ordningen jag är inne på nu?? Det ser ... riktigt bra ut, men vi ska inte syna sömmarna. Lite snett erkänner jag att det är men vem tänker på det? När jag ändå är igång klipper jag bort 6 knappar och syr igen öppningen och lämnar ett litet sprund fram. Stryker till och provar igen. Jäklar, det blev ju riktigt bra! Gick ner och visade maken och jo, jag fick godkänt. Tältet var inte längre ett tält och satt mycket bättre. Jag har sytt in mitt allra första plagg även om det tog längre tid än jag tänkt och var betydligt lättare i tanken än i praktiken. Tur att jag inte är sömmerska. Nu kanske jag kan använda skjortan, eller klänningen kanske är ett bättre ord? Fast, jag har en känsla av att den kommer bli hängandes i garderoben ...

Dum, dummare, dummast

Idag var första grammatiklektionen och vi hade 3 övningar vi skulle ha gjort tills idag. Jag satt med dom igår, fattade absolut ingenting men försökte få ut substantiv, adjektiv, verb och några prepositioner och räkneord. Läraren körde gammalt skolstuk. Vi fick svara på ett ord i taget, vad det var för ordklass och varför. Man kände sig verkligen tillbaka till lågstadiet där fröken ställde frågor till var och en och man fick panik för att man inte kunde svaret ... Nåja, det löste sig men han var lite tuff. Svarade vi att vi inte kunde så kontrade han: "jodå, det här kan du, om det inte är det så är det ...?" Vaddå???

Om jag säger så här: jag fattar ingenting men jag var och är inte ensam i klassen med att inte fatta någonting. Alla satt mer eller mindre som frågetecken och tittade med frågande uppsyn på varandra. "Hur kan det bli så om det syftar på det?" "Men om bisatsen .... ???" Nä, jag fattar verkligen inte ett skit! Hur fanken vet man att det är ett adverb eller subjunktion eller konjunktion där? Jag måste plöja igenom grammatikboken tjugotretusenetthundrasextioåtta gånger till och jag kommer fortfarande inte fatta, plugga in föreläsningsanteckningarna och pränta in registret med förklaringarna .... Bäst av allt är att vår kvinnliga tutor inte är helt överens med den grammatikbok vi har som obligatorisk litteratur. Hon håller inte med om allt som denna Maria Bolander skriver om och föreläsningarna blir därför en aning röriga. Nä, jag ändrar mig: föreläsningarna ÄR röriga. Bra när man inte fattar något.

Till råga på allt känner jag att förkylningen från sonen börjat få ett grepp om mig. Huvudet känns trögt (ja, jag vet, det är trögt sen innan), kroppen är trött och det värker lite här och var. Jag känner mig inte på topp trots knaprandet av Rosenrot och kaffeintag. Att hemmet dessutom har förvandlats till ett megastort bombnedslag gör även att musten fullkomligt har kramats ur mig. Med 2 herrar här i huset, som är allt annat än ordningssamma och väldigt duktiga på att riva fram en massa skit men aldrig hitta tillbaka med det, så ser det ut som sig bör. Och vem plockar och städar tro? Maken anser att jag är extrem i min mani att ha ordning och reda. Vaddå mani? Vem vill inte ha ordning och reda omkring sig? Om jag är extrem så är han det med. Med att inte kunna ha någon som helst ordning alls. Så det så.

Kram!

Hallfunderingar

Vår lilla puttehall är idag knallröd. Väggarna är klädda i väv och jag blev lite less på denna väv igår. Jag hade tänkt, nu när dörren är bytt, att måla om till ljusblått men så började jag fundera i andra banor. Först kom jag att tänka på den rulle täckväv vi har i källaren från när jag tapetserade källardörrarna. Kanske skulle vi använda täckväven i hallen? Sen började jag fundera ett steg längre. Jag gillar verkligen råsponten i gästrummet, kanske skulle vi (läs maken) smälla upp det i hallen och måla ljusblått? La fram detta till maken igår och han besvarade inte min önskan med ett glatt "Ja!" som jag hoppats på. Istället kom ett "ahh, hmmmm ..." Å andra sidan var han helt inne i tv:n och då ska man definitivt inte försöka kommunicera med honom. I alla fall inte om man vill ha vettiga svar. Det brukar komma en del flummiga svar som inte alls stämmer överens med vad man frågade.

Så, jag vill nog hellre ha någon schysst tapet och då måste täckväven upp för att jämna till väggarna. Men råsponten tror jag blir så mycket snyggare men det innebär garanterat mer jobb, såga och hålla på. Maken får skena ut och in, fram och tillbaka till kapen i garaget, mäta och dra en svordom om vartannat. Täckväv och tapetsera är nog mindre knöl (i alla fall vad jag har föreställt mig) och något jag kan fixa själv. Men på hur lång tid är en annan 5:a ...

Ja, vi får se. Hur det än blir så ska den inte fortsätta att vara knallröd. Vet inte riktigt vad jag tänkte med när jag fick för mig att jag ville måla hallen röd? Nu har jag i alla fall tröttnat på färgen och jag tror ju på Feng shui och den är definitivt ingen höjdare för mitt humör, speciellt inte när Eva visar framfötterna.

Lämna gärna ditt namn till utlottningen av ett tyghjärta!

Bröllopsfotografen stylar om

Sara Mårtensson som fotograferade oss på vårt bröllop stylar om sin hemsida. Nyfiken som jag är måste jag in och bliga och fastnar i alla fina foton hon tagit. Man kan titta om och om igen på alla fina fångade detaljer och småsaker som gör bilden så enormt stor i sammanhanget! Att en enkel bild kan bli så unik som man i vanliga fall kanske inte reflekterar över alls? Tja, för egen del skulle jag vilja uppleva bröllopsdagen igen, flera gånger om. Det är synd att det bara bli en gång ... men det är klart, förnya sina löften kan man ju alltid göra.

Våra bröllopsbilder på Saras hemsida: http://www.saramartens.com/080808/

Kolla in Saras andra bröllopsfoton och bilder:
http://www.saramartens.com/

Kram!

Gamla bilder i ett nafs

Före

Efter

Det här stötte jag på hos Sussi. Enkelt att göra om nya bilder i gammalt stuk för en annan som jag som inte hajjat detta med Photoshop än. Lek lite här.

Shit, shit, shit!

Idag fick jag mailat gamla tentor från vår tutor. Tjena mittbena .... Det är verkligen lika bra att anmäla sig till omtenta direktomento! Jag fattar 0, jag kan inte ett smack, hur satans ska detta gå? Panik, panik, panik!

*går till sängs med grammatikboken*

Natti!

Psst: Glöm inte att anmäla er till utlottningen, det är lite tunt i burken.

No mercy

Idag är David hemma. Han har en skrällhosta som inte är nådig. Visserligen hostar han inte jättemycket men med tanke på att tempot är 20 gånger värre på dagis är det lika bra han får vara hemma och ta det lite lugnt. David ville gå ut på förmiddagen och inte mig emot. Då kan jag klippa trädet som är kvar. David leker som bäst i sin koja och delar ut låtsassaft och låtsasglass för den svinhöga summan av 139 kronor. Rekommenderar inte denna kiosk på grund av priset men det var ljuvligt gott och alldeles för kallt i magen. Skulle nog tagit den där varma låtsasblåbärssoppan istället... När han tröttnar på att leka kiosk hittar han en liten vattenpöl fint belägen där vår gamla rabatt befann sig på framsidan. En stund senare är allt geggamojja och David lika geggig han, men vaddå? Lite roligt måste man få ha. Vi har tvättmaskin.

Jag insåg efter lite klippande att den där sekatören skulle behöva sig en slipning. Att jag dessutom inte är så stark i nyporna gör ju inte saken bättre och min vänstra tumme som fortfarande inte är helt kry. Egentligen skulle jag göra som grannen och pallra mig runt trädet med en stege och handsekatör istället för den förlängningsbara sekatören jag har nu. Nacken tar rejält med stryk på att stå och glo rakt upp i trädkronan. Är det det som kallas gamnacke föresten? I så fall har jag fått mig en nu ...

I alla fall, vi har bara gamla stegar som förra ägarna lämnade kvar och som väger bly och kräver muskletos på att kånka runt med vilket jag heller inte är så värst begåvad med. Vi har inte såna däringa nymodigheter i aluminium inte. Jo, en har vi, men den används inomhus och är sån där man fäller ut så den blir som ett upp och nervänt V och den är inte bra inte bra i blött gräs eller vår sluttande trädgård, jag har provat.

Jag var inte nådig mot trädet. Maken kommer muttra friskt om/när han upptäcker hur hårt jag gallrat. Helst skulle jag vilja upp och såga lite också men det törs jag väl mig inte på? Nämde det en gång och nog blev det fart på makens munläder. Här ska det inte sågas ner några grenar inte! Fattar inte varför, maken tycker det blir så lite äpplen men vi hinner ju inte med att ta hand om de äpplen som blir. De faller bara till marken och blir jobbiga att ta upp vilket verkar fallit på min lott. Maken kör oftast över dom med gräsklipparen och det är ju inte värst trevligt. Inte heller är det trevligt med alla getingar som surrar runt masakern som maken ställer till med. Jag tycker inte de är goda heller för den delen. Såna där glasäpplen som blir äckligt mjöliga efter ett tag. Fast, det blir himla god äppelpaj på dom ...

Ni har väl inte missat min utlottning på ett tyghjärta?

Anmäl dig gärna här.

Kram!

Vill du ha chans på denna?

Jag är ju så löjligt barnslig av mig och tycker det är så kul att många tittar in i min blogg och det vill jag passa på att fira nu när besöksräknaren tickat förbi 1000!! Så, detta tyghjärta kan bli ditt. Allt du behöver göra är att lämna en kommentar med ditt namn, alternativt skicka ett mail (adress finns i högerspalten). Har du blogg får du gärna länka. Du som inte har en blogg är självklart lika välkommen att delta. Utlottningen håller på till söndag den 1 februari kl 12, sen ska David få dra vinnaren.

Nya dörren

Ja, så här ser den ut. Det saknas ett spröjs i glaset och lite foder och panel ska spikas tillbaka men idag har maken hållt sig i vågrätt läge, väl parkerad i soffan. Han har inte gjort många knop om jag säger så. Vi är lite ovana med ett fönster i dörren, det är ljusare i hallen och vi blir smått överraskade när vi går upp eller ner i trappan till övervåningen då en ljusstringa glimtar till i ögonvrån eller möter våra ögon. Det känns konstigt. I natt när jag var uppe lös ytterlampan genom fönstret och det var väldigt ovant. Idag när jag gick ut lyckades jag dessutom snubbla över tröskeln. Den förra låg i samma höjd med golv och yttertrappa, det var ingen nivåskillnad. Den nya höjer sig ca 2 cm och den lilla stumpen lyckades jag då kloppra till över idag. Vår gamla dörr var dessutom knas. Tryckte man ner handtaget för långt så åkte den där saken som gör att dörren stängs, (kan den heta kolv?) in helt och man fick mickla ut den med änden på en sked eller en nyckel. Nu funkar det och det känns underbart att kunna trycka ner handtaget utan att dörren kollapsar. Sicken vanemänniska man är egentligen ...

Jag har ju ett litet problem dock. Var ska dörrkransen hänga?? Under glaset känns lite för långt ner och över glaset: absolut inte! Det får med andra ord bli under glaset. Maken höll på att få stora skälvan igår när jag påpekade detta. "Göra hål i dörren?!" utbrast han. Pappa gav snyggt svar på tal när maken oroade sig över ett hål: "Vi gjorde hål och smällde upp en krok i dörr´n nästan direkt när den var bytt." Maken sa inget mer. Han måste bara få smälta att jag vill ha upp en krok på dörren, för det vill jag ha och ska bara ha om jag så ska få dit den själv. Men då är det risk att det blir 3 hål till för att jag gör fel ...

Morning!

Nu har jag intagit frukost, själv. David håller till i vardagsrummet och mumsar pannkaka framför tv:n. Ja, han började tjata om pannkaka till frukost igår och idag gav jag med men tro inte att jag ställt mig och stekt några. Här hade kylen lite undanstoppat. Maken då? Jo, han ligger parkerad i källaren lite trötter och däven efter gårdagens tipslördag och sedan utgång till Harrys. Jag tejpde en lapp på ytterdörren att han fick gå in via källaren. Jag trodde i min enfald att jag inte skulle bli väckt då. Pyttsan, det small och levde. 2.32 var jag uppe och knatade ner i källaren, maken sitter och surfar och har en inte så härlig doft omkring sig. Nä, han får sova i källaren, vill inte ha in den doften i sovrummet.

Fick sms av syrran att brorsan lagt ut bilder från Australien. Har precis kollat igenom och önskar att jag vorde där också. Konstigt ändå att man har en bild av hur det ska se ut och så ser det inte ut så som man föreställt sig. Det ser ju ut som vart som helst, med lite torrare omgivning och sol och bad. Nej då, jag är inte avundsjuk alls .... "jag trivs bättre här där jag kan lukta på blommorna ..." (dagens lögn ...)

Har även hunnit med att dra en vända på Blocket och hittat en kristallkrona jag vill ha. Synd att den finns 25 mil härifrån och kostar 6000 kronor. Det är pengar jag som student inte riktigt har i plånboken bara så där. Jag får fortsätta sukta och kolla runt.

Kram!

Vardagsrummets äldre nyheter

Sitter här och roar mig framför datorn medan maken och en kompis styr i ordning hemmagjord pizza åt de övriga grabbarna som sitter i soffan och pratar skit. Här är det tipslördag förstår ni. Jag har sytt 2 vimplar (bild i högerkanten), en till uteplatsen och en till Davids koja. Matchande självklart. Här nedan ser ni de övriga två lakansgardinerna jag gjorde klart igår efter inspiration från signaturen "Fluffiga moln" på Familjeliv. Igår satt maken tyst och filosoferade och kläcker sen ur sig: "De är rätt fina". Det betyder att de har fått godkänt och jag känner mig riktigt nöjd med hur det blev. Vardagsrummet har fått en annan känsla, trevligt och ombonat.

Fönstret mot vägen

Fönstret mot garaget

Nu börjar det lukta pizza här, snart är det dags för mat. Jag lurar på om jag ska åka iväg och köpa mig en påse eller ostbågar? När grabbarna käkat pizza går de ner källaren och ska sitta där nere och småljuga och kanske spela Guitar Hero. När David somnat får jag roa mig själv och det blir nog en film. Popcorn eller ostbågar?? Hmmm ....

Dörrbyte

God morgon!

Nu står de stora männen i hallen med nya dörrkarmen och dividerar. Det ska bli intressant det här. De små männen röjer som bäst, med min inte välanvända pilatesboll, i soffan. Det där med Paolo Roberto var en snabbt övergående fling ... Inte min typ liksom men man vet aldrig, jag kanske hittar tillbaka till honom??

Igår innan midnatt pratade jag på msn med lillebror. Där, runt 9 på morgonen hade han 19 grader varmt, lite frossa efter att han bränt sig i solen och frös då lite smått. Fnys, vi hade på sin höjd 2 grader här och blåst. Nej då, jag är inte ett dugg avis på att han är på andra sidan jordklotet och har det gött. Men det är han värd och han trivs som fisken i vattnet! Undrar när han flyttar dit så vi kan hälsa på?

Hoppsan, nu händer det grejer i hallen. De river som bäst med en kofot. Det kanske blir riktigt bra det här? Och där kånkades vår gamla ytterdörr iväg ... Det händer grejer ...

Kram!

Fääärdig

Så där ja! 2 symaskinsnålar senare och en tur till Maxi för att köpa bomullsband, är lakansgardinerna klara och hänger uppe. Vilken skillnad det blev och vad fint! På Maxi märkte jag att jag gjort en dundertabbe med banden. På första gardinen från förra inlägget har banden en bredd på 13 mm. Inte undra på att jag tyckte det såg lite fjuttigt ut när jag ser att det finns i 16 mm ... Attans. Så nu sitter jag här och känner mig lite utsugen på ork. Ska jag knöla ner de första gardinerna, byta band och hänga upp igen? Nä, inte som jag känner nu i alla fall. Får se, när jag stört mig på det tillräckligt länge om jag orkar ta mig för det någon dag.

För övrigt har min kära dator gjort entré i huset igen! Åh, vad den har varit saknad! Nu har jag dragit igång den och ska pensionera det här obäket. Fast jag måste erkänna att den här har funkat rätt bra när den inte fladdat iväg med markören och skriver där den inte ska eller markerar hela sidan eller klickar in sig på en sida man inte valt. Den har fått sig både en och två smällar när jag suttit här och blivit apgalen så när det väl kommer till kritan, är den rätt bra men den slår inte min röda läckerbit!

Nu ska jag röja ordning och röja efter David som lekt med de avsågade pappändarna (hur stavas det? jag är inte svenska lärare än) och gjort pappersmassa i diskhon. När lillfis somnat in ska jag klia maken under hakan och be om en film och njuta av de fina gardinerna.