Hemmets sanning

Jag har chattat på msn med Sara, bröllopsfotografen och jag skrev att vårt hem är i totalt kaos. Kanske skulle jag visa sanningen som den verkligen är? Sara tyckte jag skulle låta bli så hon får ha sin föreställning om att jag har ett fint hem och "blankpolerade golv" här hemma. Blankpolerade golv har aldrig förekommit, jo, nu ljög jag. En gång, när jag körde golvpolish i hallen. Då blänkte det, i en vecka. Sanningen är en annan. Här är det oftast rörigt värre på grund av olika anledningar men främst på grund av husets lille herre. Han är suverän på att dra fram och röra till allt. Snabbt dessutom. Jag kan vara duktig på det också, speciellt när jag syr för då tar jag både kök och matrum i anspråk och sprider diverse attrialjer omkring mig. När jag tar kort och lägger ut här så är de arrangerade i allra högsta grad. Allt stök är gömt bakom kameran. Smidigt eller hur? Vem orkar ha ett perfekt hem hela tiden? Inte jag i alla fall. Jag får mina ryck och kör ett race emellanåt men just nu är energin i botten och då ser det ut som sig bör. Som på bilderna till exempel:

Lördagsgodis

Den välkomnande hallen

Vardagsrum med en styck slöandes make och en styck byggandes son

Ja, här är jag delvis skyldig. Mina sygrejer som ska ner i sykistan, en trasig skål som ska till tippen och en ölflaska som ska till pant. Ölflaskan får maken befatta sig med, jag tycker inte om öl och rör inte sånt i onödan

Köksbänk och diskbänk belamrat med prylar

Andra köksbänken. Jösses, vad fula luckorna är egentligen!

Mediciner och annat krafs som egentligen ska vara i en låda

Ja, det här är min sanning. Sen fotot i vardagsrummet togs har David hunnit bygga en järnväg tvärs över rummet och ut i hall och matrum. Vad skit vi har överallt ... och jag är bra på att dra hem mer skit. Glöm nu inte att jag enbart fotat på entréplan. Resten av huset ser nästan likadant ut så ni förstår vad jag måste röja när jag ska fota något ;-).