Polerade klenoder

Det är ju detta med att plugga. Just nu går det inte alls. Efter 2 täta koppar kaffe fick jag en koffeinkick som hette duga och började springa runt här som en yr höna, sugen på att göra 1000 saker samtidigt. Igår hittade jag en söt liten mjökkanna i makens fula bokhylla. Vad har jag gömt den där för? Fram med den, men var har jag ställt undan de 2 kaffekannor som vi fick samtidigt med kannan av svärmor? Maken hade bättre koll, de har åkt upp på vinden.

Jag har aldrig själv varit uppe på vinden men efter kaffet blev det fräs. Fram med stegen, försöka putta upp locket. Becksvart. Vart är lyset? Ser inte ett skit. Leta ficklampa. Varför finns det aldrig en ficklampa när man behöver en? Annars kan de ligga i vägen överallt men det är väl för att man inte är i behov av en? Just då. Hittar en liten fjutt. Lyset lägger av halvvägs upp i trappan. Pannlampan vet jag inte vart maken har gömt undan så jag tar till ett värmeljus i brist på annat.

Nu är det ju detta med att ta sig upp på själva vinden. Det är ett glapp mellan stege och vind så man får häva sig upp. Jag är ungefär lika lång som glappet, lite höftat och svag som en sticka. Turligt nog ser jag kannorna så jag slipper kravla runt och leta efter dom men jag måste ju upp. Stegen håller jag på att vippa. Lagom bra om den gjorde det. Då kan jag sitta där. Kan ju hoppa visserligen men det är ju högt ... Nåja, kannorna kommer ner, locket kommer på och allt är frid och fröjd. Kannorna är putsade och utplacerade i källartrappen. Tallrikshyllan är ommöblerad, innan stod våra tavlor där i. Undrar när maken märker det och drar en sur kommentar?

Plugga? Jag försöker rabbla i skallen under tiden. Det funkar ... sisodär. Jag vill göra så mycket annat istället. Dessutom snöar det ute. Marken börjar bli täckt av vit snö, trädgården har blivit ljus och vacker från det trista bruna som var innan. Grannen klippte träden igår och det började dra i mina fingrar att göra detsamma. Har ett träd kvar. Hinner nog det i morgon. Granriset och ljusslingan runt trappräcket ska ner, likaså behövs en tur till tippen för att röja väg nere vid frysarna. Det har blivit dags att ta bort brötet.

Tallrikshyllan från Motala Återvinning hamnade till slut i källaren. Beslagen till uppsättningen är så grymt fula och stör mig så där får vi fundera ut en annan upphängningslösning.

Såssnipa.
Har fått denna av mamma en gång i tiden som i sin tur fått den av farmor eller mormor. Hittade denna längst in i ett köksskåp igår. Som sagt, jag är suverän på att ställa saker på bra ställen och glömma bort.

Kaffekannor och liten mjölkkanna. Från makens mormor

Liten mjölkkanna
Visst är den söt?

Detalj från locket på ena kaffekannan.
Kameran och jag är inte alltid överens. Denna bild hamnade visst på tvären men laddades över horisontellt. Jag
och teknik ...
Mönsterdetalj på andra kannan

Fot på mjölkkannan

Fot på kaffekannan med ekollon och blad på locket


Kram!