Det är ynkligt här ...

Husets lille herre har feber. Han är så liten och ynklig, vill sitta i knät eller bli buren. Ibland snyftar han till och klagar på huvudvärk men ta Panodil, det vill han inte.

Vaknade i natt vid 3 och hörde honom ledsen. Gick in till honom (han brukar i vanliga fall komma in till oss) och han var stekande glödhet! Inte undra på att det var ledsamheter därinne. Han ville in till oss efter ett tag. Kissa också. Berättar om vargen som smiter runt sängen eller tigern som skulle hälsa på på måndagen. (från kvällssagan) Vargen var ett orosmoment trots att han var snäll och skulle komma och hälsa på på lördagen. Lite vatten. Något toabesök senare. Ännu ett toabesök senare och lite mer vattenpimplande kom han äntligen till ro efter en flaska välling. Klockan var 6.20 och vi var måttligt pigga.

Vi somnade gott alla tre. Jag med en brännhet kamin upptryckt mot ryggen. Drömde en riktigt bra dröm och vaknar många timmar senare. David sätter sig käpprakt upp i sängen och utbrister "Det är sol ute!". Han verkade pigg, riktigt pigg och inte ett dugg varm. Skönt, det kanske bara var den febertoppen under natten? Kikar på klockan i taket. 10.31. Shit! Det är ju ... lunch snart! Men vad skönt det var att få sova efter nattens upp-och ner-och-i-och-ur-sängen.

Det dröjer inte lång stund innan David börjar se hängig ut och blir ynklig och pluttig igen. Kryper intill honom i soffan där han huttrar under två plädar. Lille plutten, han har feber igen. Mormor ringer och undrar vad vi gör i eftermiddag. De har kusinen hos sig. Vad typiskt! David älskar att leka med kusinen och så har han feber. Bara att ställa in, tyvärr ...

Nu hojtar liten igen. Det är väldigt vad mammigt det blir när det är sjukt? Maken har rivit bort listerna runt ytterdörren och kollat. Vi ska beställa ny ytterdörr nämligen. Det visar sig att den förre ägaren gjort en egen karm eller ram runt den ytterdörr vi har nu. Ingenting förvånar oss i detta hus längre. Vi har stött på en del överaskningar när vi rivit lite här och var. Vindstrappan då? Ja, det lägger vi ner. Efter de stora männens ventilering igår hade de kommit fram till att det inte gick att ha trappan där vi nu har luckan upp till vinden. Alternativet var att sätta vindstrappan i Davids rum. Hur ofta är vi på vinden egentligen? Inte så ofta, det var mer att byta till en smidigare variant att komma upp dit. Äh, vi la ner. Maken lämnade tillbaka vindstrappan och vi inriktar oss på ytterdörren istället.

Jag tänkte städa ut julen idag. Lite svårt när jag har en liten igel ständigt omkring mig. Lustigt att han inte sitter här och trycker nu? När man har feber får man vara en bebis förstår ni. Ja, en bebis på närmare 18 pannor rättare sagt. Smidig att ha på höften när saker ska uträttas. Granen och julen får vara kvar ett tag till för nu kom liten och kröp upp i knät.

Kram!