Förra veckans loppis resulterade i ....

... en stor Kockumsgryta, lite tallrikar och några böcker till David. Jag var på stan för att köpa lite grejer på Apoteket när jag ser att det är loppis i centrum. Lika bra att ta varvet innan jag åker hem. Tur att jag gjorde det för där fyndar jag Kockumsgrytan modell gigantisk och några böcker. Turen gick vidare till Motala återvinning och där köpte jag tallrikar som ska få fungera till ytterkrukorna som saknar fot eller underlägg kanske man säger? Jag kollade några lerkrukefat på plantskolan och när jag såg priset stuvades den snabbt tillbaka. 54:- spänn för ett fat! Nä, då funkar tallrikar för 5:- styck minst lika bra.

Fredag

Jösses vad skönt! I veckan har jag övat huvudräkning när jag rättat matteböcker och det är verkligen nyttig repetition och övning men fanken vad koko i bollen jag blir. Idag fastnade jag på flera tal men höjden var när jag fastnade på 2 gånger 5. Helt otroligt! Talet är busenkelt och löjligt lätt men i min skalle stod det still! När jag satt där och fnittrade för mig själv insåg jag att hjärnan verkligen har stängt av för helg. Ikväll kommer jag somna framför tv:n. Det har jag gjort mig förtjänt av när alla veckans kvällar spenderats med skolarbete till klockan 23.

Veckans riktiga blooper var när jag inte kunde se Grey´s i onsdags. Det enda programmet jag verkligen MÅSTE se och så är det helt svart på tv:n. Inte ens när jag ringde och härjade hos maken och gjorde som han sa att jag skulle göra fick jag igång någon bild. ÅH! Irritation på hög nivå vill jag påstå! För att göra resten kort så visade det sig att en dosa kommit ur kontakten lite och det var det som orsakade att jag var utan bild. Att jag inte kollade det då när det osade hett här hemma?! Å andra sidan går det repris och jag fick en skolgrej gjord.

Nu är snart veckans "lugn" slut. Maken som varit på mässa i Göteborg är på ingång. Ja, jag erkänner. I söndags tyckte jag det var skit och pest att han åkte men när det väl kommer till kritan är det ganska skönt att han är borta. Nästa vecka åker han igen och är borta. Då blir det Norge. Veckan efter det åker han till Finland och är borta. Eller var det tvärtom? Borta är han i vilket fall som helst. Fördelen är att jag kan ta tag i skolarbetet bättre och David känns mindre trotsig när en av oss är ur bild.

På hemvägen från dagis började det blåsa upp till halv storm. "Nu börjar det regna snart." sa jag till David. Sekunderna senare kom lite regn, lite mera regn och i första uppförsbacken öppnade himlen kranen och det öste ner! David hukade under paraplyet och ylade till ibland. Jag började springa och det lugnade ner sig. När jag flåsat uppför nästa och sista uppförsbacken öppnades kranen från himlen på vid gavel+att det blåste sidvind! David blev rädd av regnpiskandet och grät. Jag var dyngsur in till underkläderna. Allt var blött men samtidigt kunde jag inte göra annat än att skratta åt hela alltet. Vi kom in och jag ålade mig ur kläderna som satt limmat på kroppen. David grät för att han blev blöt om fötterna. Kära nån.
Nu är det skönt att sitta inne och gotta med lite godis när det ömson småregnar och ömsom vräker ner ute.

Nemas problemas!

Nu sitter jag här med en färdig allergispruta! Jag måste verkligen ge ett beröm till allergiläkare Kronander på allergicentrum, US i Linköping! I slutet av förra veckan mailade jag om mina problem, idag ringde hon upp och kollade hur jag tagit medicinerna och så vidare och skrev sen ut ett e-recept på Depomedrol. Det känns väldigt skönt att jag slapp argumentera med näbbar och klor. Till hösten blir jag kallad till återbesök till US Linköping och hamnar nog i vaccinationskö igen. Den kö jag för övrigt tackade nej till för ett tag sen då medicinen fungerade så bra. Jag lyfte detta med läkaren och hon höll med, det kunde jag inte veta nu. Pollenhalterna har varit mycket högre i år och hon förstod att jag har haft det jobbigt och det ska inte vara tungt att andas som hon sa. I morgon ska jag upp till min vårdcentral för att få sprutan om jag inte kan haffa skolsköterskan på skolan och flörta med henne?

pust stånk suck stön stånk

Min allergi har varit sjujäkla jobbig i år. Trots att jag började medicinera tidigt har jag stundvis varit asdålig och dagarna är jobbiga. Värst är att jag inte kan andas ordentligt och det gör mig trött. Nu vet jag nästan hur en astmatiker har det. Sitter här nu och har det tungt, det känns lite som något ligger över bröstet och tynger och att jag inte kan andas ut ordentligt. Allergi är ett helvete och varje år hoppas jag att den på något vänster liksom ger med sig och ebbar ut. Varje år blir jag lika besviken när den slår tillbaka tre gånger värre ....

När allergin är svår (vilket den egentligen är varje dag) ska jag komplettera med en medicin som heter Prednisolon. Grejen är att jag endast ska ta dessa i 10 dagar. Ehh ... jag har fått ta de nästan varje dag. En dags uppehåll är vad jag knappt pallar med och sen får jag ta Prednisolon igen. Prednisolon är kortison och det har jag märkt i kroppen nu. Fy faan rent ut sagt .... +4 kg på en månad. Tack och hej leverpastej.

Förr om åren har jag fått ta en kortisonspruta, Depomedrol och den har funkat kanon! Någon dag har jag fått ta extra medicin men annars har det räckt med sprutan. För 2 år sen fick jag sprutan på ren nåder. De kunniga sa att kortison urkalkar skellettet och ger benskörhet på äldre dagar. Jag vet det. Sprutan är långtidsverkande och finns kvar längre i kroppen vilket inte tabletterna är men nu börjar jag undra. Ska jag svälla ännu mer än vad jag redan har? Näe, det pallar jag fanken inte med! Inte nog med allergin som är jobbig, nu får jag kånka runt på extra svullnadskilon också ....

Den allergimedicin jag har kostar över 1100:- till det måste jag ha nässpray och ögondroppar, så på med en 200:- till. Och så de kära svullnadspillrena, + 150:- till. Det är billigt och bra och inte hjälper de heller. Sprutan däremot kostade mig kanske 200:- och den funkade. Jag tänker från och med i morgon tjata sönder allergicentrum och stå på mig för att få en spruta. Jag vill kunna må bra nu. Visst benskörhet är väl ingen höjdare men det är det inte med allergin som den är nu heller. Pest eller kolera.

Makens täppa

Förra helgen anlade maken en höjd, slängde på markduk, öste på plantjord, puttade dit lite stenar och petade ner lite stenpartiväxter. Resultatet blev detta och jag är övertygad om att den kommer bli ännu finare om något eller några år när växterna fått bre ut sig lite.

Majestätisk

Vårt körsbärsträd

I blom

Körsbärsträdet är något jag kommit att tycka om mer och mer i vår trädgård. Inte nog med att den är väldigt vacker när hela trädet blommar, den ger väldans goda bär också! Jag säger bigaråer men det tror jag inte de heter egentligen. Bigaråer är nog lite sötare i smaken. Strunt samma, goda är de. Om magen kunde varit gjord av lite mer järnplåt skulle jag lätt sätta i mig hinkvis av dessa bär. Å andra sidan får man ju ta lite hänsyn till övriga medlemmar i familjen ....

Trädet ger så mycket bär att vi inte klarar av att ta hand om alla. Våra familjer kommer och plockar men de flesta blir tilltugg till skator och kråkor. Med tanke på vad bigaråer kostar i affären skulle vi egentligen ha egen försäljning på tomten.

Äntligen!

Nu är magnolian på plats! Första muttret från maken var att han tyckte stjärnmagnolian var finare. Ja, visst är den fin men det är inte en sån jag vill ha. Nästa mutter kom när maken samtalade med grannarna och sa att man får välja något som inte brer ut sig så mycket. Här yttrade jag lite tyst i förbifarten att denna är en stor och blir ca 3-5 meter. "Va?!" utbrast maken. "Jamen, vi snackar typ 15-20 år." kontrade jag men egentligen har jag ingen aning hur fort den kan bli stor. Jag vet bara att magnolia växer långsamt. Nästa mutter kom när maken läste att den inte bör beskäras. Ni skulle sett ögonen han gav mig när han läste det .... Oj, oj, oj säger jag bara.

Praktmagnolia

Emellanåt har han muttrat lite om att han får agera slav och flytta liljorna som växte där magnolian nu är planterad. "Skulle inte du göra det här?" kom lite då och då. Det är då man snabbt får säga att maken är så mycket bättre och mycket starkare än vad jag är. Det blir tyst ett tag i alla fall. Sista muttret kom när jag bad honom plantera sista biten liljor nere vid trädgårdslandet. Liljan som växte där magnolian nu är var stor. Jättestor! Vi delade den i 2 delar men kunde lika gärna delat den i 3 delar. Maken tog skottkärran och försvann runt uteplatsen och jag kunde smått känna en sur doft svepa under näsan. Jag hörde inget mer mutter. Jag gjorde snart maken sällskap och fördelade ut jord vi grävt bort från planteringen i trädgårdslandet. Rätt vad det är står maken där med grepen och fördelar i kogödsel. Jaha? Han som inte ville gräva eller plantera någonting alls idag står till slut och skitar ner sig likt en gris i trädgårdslandet. Ja, jag säger då det ....

Buxbom

Ros, Karen Blixen

När jag ändå var på plantskolan (nä, jag kom inte först) så köpte jag en buxbom och en ros och de planterades bland övrigt gäng på bilden nedan. Jag har en likadan ros sen förra året och tänkte att det kan vara trevligt med en kompis och buxbom är en buske jag gillar skarpt. För det priset kunde jag egentligen köpt en hög till men det är lika bra att vänta och se hur vi ska planera allt i trädgården. Jag passade även på att luckra upp jorden efter att jag trampat runt som en elefant och planterat och röjt.

Vid parkeringen

Magnolia

Oj, sicken fjuttig bild jag hittade på nätet ... Äh, den visar vad jag vill! Det är en praktmagnolia om det inte syns helt ok. Jag ska leka pensionär idag och hänga på låset till plantskolan för att kunna köpa mig skönheten ovan. Maken har inte yttrat sig om placeringen och sa själv i morse att vi skulle köpa den idag. Nu är han ute och cyklar och när han kommer hem vet man aldrig så jag stuvar lillfis i bilen och bränner direktamento. Nu står han ute och härjar att vi ska åka och ska jag leka pensionär måste jag sätta fart!

Önskar Er alla en underbart skön ledighet!

Lilla Älsklingen 4 år!!

Ja må han leva, ja må han leva, ja må han leva uti hundrade år!

Javisst ska han leva, javisst ska han leva, javisst ska han leva uti hundrade år!

Ett fyrfaldigt leve för David, han leve!

Hurra!

Hurra!

Hurra!

Hurra!

En sömndrucken liten herre sätter sig upp i sängen med ett leende på läpparna. Lite generat lutar han sig mot mig och tar emot sina paket och öppnar fort, fort! Pappret flyger och leendet sitter fast. Första paketet innehöll en låda Lego till hans förtjusning. Andra paketet var en skottkärra i plåt. Nu minsann kan stenar slängas i skottkärran utan att den går sönder!

Puss och Kram till våran Älskling på din dag!

Tänk att 4 år har gått sen du gjorde entré och berikade våra liv!

Mamma

På G i trädgården

Det börjar spira i trädgården och på bara några dagar har vissa växter sprungit iväg rejält! Ta dessa nedan till exempel. Stockrosen planterades för 2 år sen och endast 4 små ynkliga skott petades i jorden. Jag planterade dom lite sent om jag minns rätt och räknade inte med att de skulle klara sig. Förra året blev den skyhög och spretade ut sig enormt! I år verkar den bli ännu större. Hoppsan ....

Stockros

Lammöron är några av mina älskade favoriter! Jag minns än idag de lammöron mamma och pappa hade vid källaringången och hur gärna jag kände på de lena och mjuka bladen. Inte undra på att de heter lammöron för de känns precis så. När vi flyttade in i huset våren 2004 köpte jag 6 små plantor av en tjej som jobbade på en plantskola. Hon sålde dom privat för 60 kronor. Jag hade sökt på alla tänkbara ställen efter lammöron och inte funnit några. Vissa plantskolor visste inte ens vad det var. Nu som först har jag sett att plantskolor har lammöron att köpa. Så, dessa 6 små plantor har resulterat i ofantligt så många MER plantor! Söker ni snabbväxande marktäckare så är dessa oslagbara! Bilden nedan är ursprungligen på 2 plantor som petades ner för 2 ½ år sen. De har mer än tredubblats .....

Lammöron

När vi ändå var till plantskolan i lördags passade vi på att köpa en tomatplanta. Det ska bli spännande att se om vi får någon bra skörd? Nästa projekt är att åka och köpa den däringa magnolian som jag vill ha. Nu har maken gett med sig om vart den ska placeras så det är lika bra att passa på innan han ändrar sig!

Tomat

Att stänga av

Ja, det var nog vad jag gjorde i morse. När David lämnats på dagis skulle jag ge mig ut på en promenad/joggingtur med tonvikt på joggingtur. Följande händer när jag ska hurta iväg:

1. Mp3:n är stendöd. Maken laddade över ny musik igår och jag tar för givet att det är liv i den för det var det sist. I alla fall när vi var i Turkiet. Nu ingenting. Jaja, shit happens och jag kan jogga utan ljud i öronen.

2. När jag börjar gå och skiftar hand att ha nyckeln i (har inga fickor på kläderna) så tycker jag något ser konstigt ut men kopplar inte vad. Efter ett tag trillar polletten ner och jag inser att jag fått med mig garage/förrådsnyckel men ingen husnyckel. Smart ... Jaha, motionerandet får gå till makens jobb som ligger aslångt bort men det är bra träning. Grejen är att maken cyklade till jobbet idag och det går inte att garantera att han kan skjutsa hem mig. Pling! Mamma och pappa har en nyckel! Så, idag blev joggingturen åt deras håll. Gissa om mamma såg ut som ett mindre ? när jag plingade på dörren 8.30. Räddaren i nöden heter pappa.

Min kondis är i botten och det ömsom joggades i sakta mak och promenerades men så skönt det är nu efteråt! Nu avnjuter jag en kopp kaffe innan jag ska hugga tag i all litteratur och gå igenom den till morgondagens tenta.
Vet ni? När man som jag blir tomatröd i ansiktet efter motionerande syns rynkorna mindre. Bra va? - för den röda färgen bara ....

Olivträd

Maken dök upp helt oväntat när jag mumsade lunch. Min första tanke var att han handlat på M-skylten och ska äta hemma. In kommer han däremot med ett olivträd och ger till mig. Älskade make! Jag har länge beundrat svärmors olivträd och sa på annandag påsk när vi var där att jag gärna skulle vilja ha ett olivträd själv. "Vi får väl titta på M-Blommor." svarade maken. Idag blev det verklighet!

I väntan på värmen får olivträdet samsas med pelargonerna på övervåningen

Maken berättade igår att han stannade till på Netto. Det var där han hittade olivträdet för endast 129:-. Självklart ringlade sig kön genom hela butiken och maken ville inte bygga på den ytterligare så han åkte hem. Jag sa att den förmodligen inte kommer finnas kvar idag så jag släppte tanken om olivträdet. Men se, den var inte slut och det är jag väldigt glad för! Jag har ett eget olivträd!

"Nu tar du inte kål på den bara." sa maken med ett skratt innan han lämnade huset. Nä, det får vi verkligen hoppas att jag inte gör när jag suktat efter den så länge.

2 par skor

När man bara går in för att titta är det lätt att man kommer ut med något. Så blev fallet för mig idag och efter en "bara titta-tur" inne på Skopunkten. Först hittade jag ett par skor, med rem över foten och i ballerinastuk. Gröna till färgen och priset 99:- gjorde valet ännu enklare. Till David hittade jag ett par fuskfoppa som kostar halva priset eftersom jag skulle ha 2 par skor. Ni vet, Skopunkten: köp 2 par få 50% på den billigaste, köp 3 par och få 100% på den billigaste.

Av någon anledning får jag för mig att dra ett varv till i butiken. Jag parkerar David framför spöket Laban och struttar iväg. Där på en hylla, precis i mitten av butiken tvärnitar jag bokstavligen. Ett par svarta skor i ballerinamodell med två smala kardborreremmar över tårna fångar min blick. Måste prova. De sitter som smäck! Men ett par skor till? Jag som ska hålla i kort och slantar och köra på återvinning? När jag ser priset, 99:- fanns det inte mycket att tveka över. 2 par skor för 198:- och ett par fuskfoppa gratis. Kanon!

Vi åker vidare till Sagoland. Jag får säga flera gånger till David att vi ska leta present till kusinen, inget till honom själv eftersom han fick häromdagen när vi handlade. David nickar och förstår läget. Visst knatar han runt i butiken och visar "coola" saker men han tjatar ingenting om att han vill ha något. När vänder det och blir illvrål???
Han kommer med en grej, "Den här ska Noah få." Han lämnar den till mig och går till legot. Några "åh, åh, åh" upprepas då och då och emellanåt kläms ett "Kolla vad cool!" ut, men inget tjat. Vi hittar en grej till och sen får det vara bra. Jag säger att vi ska betala och åka hem. David vill titta på en grej till och ytterligare en grej till och lite mer grejer till. Kära nån ...

Kors i taket men inget tjat, inget tjut eller gråt, inget gnäll. Faktiskt ingenting. En tur i en leksaksbutik som gick helt klart som önskat och över förväntat. Tänk om det vore så alla gånger? Vi tar oss vidare till M-skylten, käkar, åker rutschkana och styr kosan till universitetet och dumpar högen böcker syrran lånat. Passar på att låna en bok och vänder hemåt. David slocknar i bilen och det är inte långt ifrån att jag gör detsamma. Slocknade gjorde jag däremot hemma i min soffhörna under en pläd. Den som slumrat i bilen var däremot full av energi och sysselsatte sig bäst själv när mamma var helt väck i soffan. Behöver jag säga hur tacksamma vi är över en liten som kan leka med sig själv?

Idag tog jag mig dessutom i kragen och gav mig ut på en löparrunda. Jag gick, sprang lite, gick igen, sprang och gick tills benen inte orkade mer. Kroppen ville mer och orken fanns men benen ville inte riktigt lyda så det var lika bra att småjogga hem. Avslutade med en spurt i trapporna i närheten av vårt hus. Självklart kommer grannen körandes med sin bil och då kan jag ju inte se halvdöd ut så det är på med ett leende som inte ska se ansträngt. Lätt när man helst vill flåsa som en jagad gasell.

Rökbord

Makens föräldrar skulle kasta detta bord men som tur var frågade de om vi ville ha det innan. Jag hade inte sett det men sa stopp direkt! Igår hämtade maken hem bordet och nu på morgonen har jag omorganiserat i makens fula, svarta bokhylla och flyttat ner alla (ja, nästan alla) starkare drycker från bokhyllan ner i rökbordet. Maken har några wiskeyflaskor på lager och så blir det när han är en liten samlare av olika sorter. Det är ju tur att vi numera pimplar vin när andan faller på ...

I den svarta bokhyllan som jag inte gillar eller är ett större fan av och helst skulle vilja se lämna huset eller bli vit, fick i alla fall mina pärmar och kurslitteratur instoppad i sig. Det känns hårt att erkänna men faktiskt svalde den mycket, betydligt mer än vad jag trodde, så lite bra är den men den är fanken inte snygg.

Mönster

Som tänkt och inte som tänkt ....

Överlakanen syddes till idag. Davids tidigare gardin med mönster Tiny av Karin Mannerstål togs ner under svag protest. De har hängt där i över två år så nu vädras de ute. När jag sytt till första lakanet efter en hel del knölande (kan inte minnas att det var så här bökigt med vardagsrumsgardinerna?) och hängt upp i Davids rum kommer dagens ärligaste kommentar: "Vad ful den är." Jo, jag tackar .....

Davids nya gardin

Monogram

Gammalt och nött ....

De andra två överlakanen viker jag endast ner en kant och gör längder av. Supersmidigt. Vad jag inte tänkte på utan helt sonika tog för givet, var att lakanen kunde vara av olika längd. Så vad tror ni visar sig när jag sytt klart och trätt upp de nya längderna på gardinstången? Ah, det var så fult att jag ångrar nu i efterhand att jag inte tog ett kort. Självklart var lakanen av olika längd. Tjopp!

Vid detta tillfälle rann all energi av mig totalt. Sucken ekar i sovrummet och en svordom håller på att passera mina läppar men en suck till tog överhand. Det tar egentligen ingen tid att mäta, klippa av och fålla upp en liten kant men för mig, när orken bara försvann blev det superjobbigt. Det är bara att riva ner gardinerna igen, sätta upp de gamla och invänta ork till en annan dag för att sy om.

Men vad händer? När ena längden prasslat till golvet och jag drar bort den andra längden märker jag att den precis täcker hela fönstrets bredd. Hhmmmm .... Lat som jag är orkar jag inte lyfta ner gardinen från stången och de sista metrarna bomullsband räcker precis till 4 band. Så, ståendes på en kökspall och tyg överallt syr jag för hand dit fyra band. Inser visserligen att gardinen måste ner när jag ska rulla upp allt på rulle sen men här någonstans började jag se ett slut på det hela och fick ett tillskott energi, bara så där!

Fast ... det är lite knepigt att sy på en uppsatt gardin, speciellt när man som jag inte är så lång i strumplästen och har en rullgardin tätt bakom ... men det gick! Utan svordom(ar) också ska tilläggas.

Lika som i Davids fönster fast ändå inte

Så, efter lite ändrade planer blev det en gardinkappa av längden. Jag tycker det ser och känns jättekonstigt och fönstret blev jättebrett. Allt ser bara konstigt ut. När jag tänker ännu längre kommer jag på varför det känns så konstigt. Det är första gången någonsin vi har en kappa i vårt sovrum. Vi (eftersom jag bestämmer gardiner) har alltid haft längder i detta fönster. Inte undra på att det känns jättekonstigt. Maken tyckte dock att det såg skitbra ut så jag antar att jag bara behöver vänja mig. Undrar hur jättekonstigt det kommer kännas när längderna åker upp sen igen? Likadant antar jag :-)

Kram!

Tjejmiddag i Vadstena

Igår åkte jag och tre tjejkompisar in till Vadstena för att gotta oss med god mat och bara prata, prata, prata. Tiden går fort när man har roligt och det märkte vi igår. När klockan närmade sig 23 och servitrisen lite försynt undrade om vi ville ha något mer insåg vi att vi kanske borde lätta? Notan kallades in och pengar skramlades ihop. När vi lämnar restaurangen sitter två lokala stammisar och hänger i baren. Vi och dom liksom.

Briegratinerad kräftoast med tomatsalsa

Vin: Rawsons retreat riesling, Penfolds

Ryggbiff med sås av skogsvamp och rödvin

Chokladpaj med glass och hallonsås

Dekoration

Hur som haver var vi alla överens om att detta måste vi göra om! Att få äta gott och skratta ihop med goda vänner är ren själavård. Kanske kan det bli bio och middag nästa gång som det egentligen var tänkt igår? Bion klarade vi oss visserligen utan när det fanns så mycket att prata om.

Nygammalt

Maken harvar gräs på golfbanan och David ville stanna kvar hos mormor och morfar så vad gör jag när jag helt plötsligt blir ensam och får egentid? Jo, jag åker förbi Återvinningen och tar mig ett span. Där hittar jag överlakan för endast 10 kronor styck och två lakan åker genast ner i korgen. Dessa ska sys om och få bli gardinlängder till vårt sovrum. Fyra örngott för 5 kronor styck råkade åka ner av bara farten.

När jag gasar iväg hemåt kom jag på att det tredje överlakanet som jag lämnade för att jag inte visste vad jag skulle ha det till, faktiskt skulle passa ypperligt att sys om till kappa till Davids rum. Jag gör U-sväng på första bästa ställe och bränner tillbaka till Återvinningen. Nu rumlar örngott och överlakan runt i tvättmaskinen och sen ska de hängas ut på torkvindan för att torka och fladdra fritt i det fina vårvädret.

Jag ska passa på att stoppa näsan i en hög litteratur som jag inte kunde läsa igår då David dragit på sig världens brakförkylning under natten och blev hemma från dagis. Egentligen skulle jag vilja riva i garaget eller någon annan stans men litteraturen ska vara läst till tisdag och det är ingen litteratur man plöjer som en spännande roman direkt så det är lika bra att passa på när lugnet råder i huset.

Kram!

Redovisning

Godermorgon!

Idag har jag och min grupp redovisning hur man lär barn bokstäver. Jag har fått äran att vara läraren i vår lilla sketch och känner att jag kan ingenting. Igår var jag lugn och tänkte att det löser sig på ett eller annat vänster och vi improviserar så det står det härliga till. Vad kan hända liksom? Sen redovisar första gruppen, snarlikt vi ska göra och de gör det så förbaskat bra så jag blev vettskrämd! Ungefär som ett rådjur som stirrar in i lastbilslyktan innan smällen. Jag började titta åt mina gruppmedlemmer med flackande blick som log lugnande tillbaka och sa att jag fixar det här. Klart jag gör, men det lär bli pannkaka av allt! Speciellt när våra lärare ifrågasätter lite: "Varför sa du så/gjorde så eller si osv?" Just nu letar jag för fullt över min improvisation. Var har jag tappat den? Någon som ser något konstigt yrsla omkring så tillhör den garanterat mig.

Hemma!

Vi har haft några sköna dagar i Side i Turkiet och njutit av god mat och bara slappat. Vi har till och med slappat så mycket att vi tröttnade på det ett tag och ville ha något att göra. Hela veckan har varit i lugnets tecken och vi har gjort vad David ville göra. Hans favoriter var att bada i inomhuspoolen, hälla med vatten i barnpoolen, gräva i sanden på stranden eller kasta stenar i vattnet. Jag drabbades dessutom av soleksem á la BAUTA och klarade inte ens av att ligga i skuggan. Allt blossade upp fort av värmen. Men men, jag överlevde det med och misstänker cortisontabletterna jag tog mot min allergi som boven i det hela. Så här mycket soleksem har jag aldrig någonsin drabbats av.

Första dagen köpte vi oss ett spapaket. Turkiskt bad och helkroppsmassage och lite efterföljande massager. Maken fick även stenmassage medan jag höll mig till enbart ryggmassage. Turkiskt bad borde alla få uppleva. Att ligga i ett varmt rum, på en varm stenbädd och skrubbas ren och sköljas av med varmt vatten är underbart. När sedan skummet bäddar in hela kroppen som en kokong och allt bara känns gudomligt är det som man svävar. Mjuka händer masserar varsamt och vant och man blir så avslappnad så man nästan får ledas ut ur värmerummet. När man sen får vila en stund på en bädd innan helkroppsmassage sprider sig leendet inombords. Det är underbart lyxigt!

Stranden

Egentligen hade vi aldrig behövt röra oss utanför hotellets gränser. Allt fanns där. Jag ville köpa vykort och vi hade inga pengar. De få euro vi hade gav maken till städerskan och där stod vi sen, barskrapade. Turkietresors guide på transferbussen förklarade när vi anlände att vi kunde växla och ta ut pengar på hotellet men se, det gick inte. Vi hade inte ens pengar till en taxi eller buss för att ta oss in till Side. Jaja, en promenad fixade det och taxichaufförerna gjorde stora ögon när vi sa att vi skulle gå till Side.

"Det är 6 kilometer!" påpekade de flera gånger. "Ni kan inte gå!"

Vi gick i alla fall och enligt den karta vi hade var det 4 kilometer in till Side. 4 eller 6 kilometer, så lång tid tog det faktiskt inte att gå och det var riktigt skönt att få röra på sig när vi annars bara slappat eller moffat i oss mat. På vägen skådade vi en sköldpadda och små ödlor sprang runtom oss ibland.

Inne i Side började dock tjatet från alla turkiska säljare.
"Look here madam, lovely bag, lovely t-shirts." Only look, don´t buy." Ah! Vad trött man blir på detta tjat och råkade man titta 10 sekunder på något så visade de fram allt de hade i affären. Allt detta gjorde att shoppinglusten uteblev och vi strosade istället mellan butikerna i ett ständigt upprepande mantra "Look here .... Come in and see .... Madam ....."

*Snörvel*

Fy, vad detta är jobbigt! Ögonen kliar, näsan kittlar och snart kommer en nysning, eller 2 eller 3 och näsan rinner. Det är härligt nästan jämt! Tror jag ska lägga om min taktik med allergitabletterna och ta dem på morgonen istället för på kvällen. Sova-gott-effekten får väl utebli om det hjälper mig bli bättre.

Atjoooooooooo!

Önskar Er alla en trevlig helg!

Kram!