fredag 8 maj 2009

Fredag

Jösses vad skönt! I veckan har jag övat huvudräkning när jag rättat matteböcker och det är verkligen nyttig repetition och övning men fanken vad koko i bollen jag blir. Idag fastnade jag på flera tal men höjden var när jag fastnade på 2 gånger 5. Helt otroligt! Talet är busenkelt och löjligt lätt men i min skalle stod det still! När jag satt där och fnittrade för mig själv insåg jag att hjärnan verkligen har stängt av för helg. Ikväll kommer jag somna framför tv:n. Det har jag gjort mig förtjänt av när alla veckans kvällar spenderats med skolarbete till klockan 23.

Veckans riktiga blooper var när jag inte kunde se Grey´s i onsdags. Det enda programmet jag verkligen MÅSTE se och så är det helt svart på tv:n. Inte ens när jag ringde och härjade hos maken och gjorde som han sa att jag skulle göra fick jag igång någon bild. ÅH! Irritation på hög nivå vill jag påstå! För att göra resten kort så visade det sig att en dosa kommit ur kontakten lite och det var det som orsakade att jag var utan bild. Att jag inte kollade det då när det osade hett här hemma?! Å andra sidan går det repris och jag fick en skolgrej gjord.

Nu är snart veckans "lugn" slut. Maken som varit på mässa i Göteborg är på ingång. Ja, jag erkänner. I söndags tyckte jag det var skit och pest att han åkte men när det väl kommer till kritan är det ganska skönt att han är borta. Nästa vecka åker han igen och är borta. Då blir det Norge. Veckan efter det åker han till Finland och är borta. Eller var det tvärtom? Borta är han i vilket fall som helst. Fördelen är att jag kan ta tag i skolarbetet bättre och David känns mindre trotsig när en av oss är ur bild.

På hemvägen från dagis började det blåsa upp till halv storm. "Nu börjar det regna snart." sa jag till David. Sekunderna senare kom lite regn, lite mera regn och i första uppförsbacken öppnade himlen kranen och det öste ner! David hukade under paraplyet och ylade till ibland. Jag började springa och det lugnade ner sig. När jag flåsat uppför nästa och sista uppförsbacken öppnades kranen från himlen på vid gavel+att det blåste sidvind! David blev rädd av regnpiskandet och grät. Jag var dyngsur in till underkläderna. Allt var blött men samtidigt kunde jag inte göra annat än att skratta åt hela alltet. Vi kom in och jag ålade mig ur kläderna som satt limmat på kroppen. David grät för att han blev blöt om fötterna. Kära nån.
Nu är det skönt att sitta inne och gotta med lite godis när det ömson småregnar och ömsom vräker ner ute.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Trevligt att du tittat in och tack för att du lämnar en kommentar!
Kram/Heléne

Linkwithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...