33

Igår bytte jag ålder och blev som rubriken visar. Jag hade inte förväntat mig något och blev glad över att maken sa grattis på morgonen. Hmmm .... Jo, ni ser, käre maken glömde min födelsedag för 2 år sen. Jojo. Han shoppade present på lunchen och kommer hem med några lotter och en fredskalla, en blomma som jag verkligen hatar. Jag försökte ta kål på denna blomma under 1 års tid men maken vattnade och åbäket levde. Nu har den åkt ut och den är inte saknad.

Jag som är så nyfiken undrade självklart när maken kom hem från Norge i torsdags om han köpt en present åt mig där borta? Nepp, det hade han inte, jag förväntade inget och när jag la mig på kvällen kände jag att jag har precis det som är viktigt för mig, nämligen David och maken och en present spelade mindre roll i sammanhanget. Så, när David kom upp igår, räckte fram ett paket och sa "Grattis mamma" var inte tårarna långt borta. David hjäplte mig att öppna paketet och inuti låg ett par jättefina örhängen som jag bar dagen till ära.

Dagen var lugn och fortskred precis som jag ville. Än bättre blev den när jag kunde prata ut med en kille som blev ledsen på rasten under ett lektjafs och bara stack. Jag gick efter men han drog sig undan och när jag gick bort kom han tillbaka till skolgården. Efter en stund gick jag tillbaka och pratade med honom och sa att saker kan hända när man leker och det kan uppfattas som medvetet gjort när det egentligen inte är det. Att sitta ner på staketet och prata med denne kille som svarade och gav sin syn på det hela och jag förklarade ytterligare en gång att det inte var meningen det som hände och att ingen är anklagad. När han möter min blick och nickar förstående och ger mig ett litet snett leende, det gör hela min dag. Denna blick, som innan var i ilska och nu blev mjuk, var så underbar att se! När han sen vände och gick mot den kille han kom i gnabb med, la armen på honom och frågade om han fick räkna nästa gång, är tjaffset som borta och den andra killen puttar iväg honom och säger: "Ja, men göm dig nu!". Leken fortsatte som ingenting och med en gång är det så små saker som gör dagen så bra.

På kvällen blev det kvällsfika tillsammans med syrran och hennes familj och mamma och pappa. Där satt vi, mumsade smörgåsar och pratade skit, slöandes i soffan och mot slutet dåsade nog vi alla ihop. De enda som hade gasen i botten var smågrabbarna som lekte för sig själva i källaren. Ibland blev det tyst, lite för tyst och det är ovanligt när dessa är igång men en titt i källaren visade att de lekte med lego eller klossar. Ingen av oss är vana vid att de är så tysta för det brukar vara en rätt hög volym på dessa herrar när de ses. Tja, ibland överraskar även de. När alla gett sig av hamnar David i soffan, slappnar av och blir hur loj som helst, men i säng det ska han minsann inte! Innan 20 får jag bära upp honom och det dröjer inte lång stund förän det är tyst uppifrån. Både maken och David har somnat. En stund senare ropar jag på maken för att komma ner. Kvällen avslutas med en film och en påse Kina.
Kunde inte bli bättre!

Kram!