Motala Expo 2009

Maken har stått på mässa i 2 dagar för att representera företaget han jobbar på. Idag var mässan öppen för allmänheten och David och jag tog oss en tur dit för att spana läget. Det var mycket folk på plats, en väldig skillnad från förra året! Först stöter vi på farmor men trevliga David skulle in. Vår lille herre har lagt till med en ful ovan att bara dra iväg när han inte vill mer så det gäller att haka på när han väl drar. Vi blev osams rätt fort kan jag meddela.

Till en början gick allt som smort. Vi hittade maken och där stod även farfar. 2 sekunder säga hej sen var det off and away. Vi gick runt och trängdes bland folk. Det fanns en barnhörna längst in och när vi väl var där blev David jätteblyg för Göta (en maskot) och vägrade gå in. Jaja, vi går vidare och kan gå tillbaka sen. 2 ballonger snodde vi i alla fall ur Götas korg.

I en monter bjöds det på showlaser. Olika sekvenser spelades upp på golvet och David hoppade på bilar, puttade undan loggor och jordglobar med fötterna och hade allmänt kul i denna monter. När jag för 657:e gången upprepat "Det här blir den sista, nu går vi vidare" och ska ta David därifrån blev vi riktigt osams! David skrek för full hals och jag, fullpackad som en åsna med diverse papper och ballonger som mässutställare delar ut i farten, högg David under högerarmens lediga plats och kånkade iväg. Genomsvettig.

Vi är inte långt ifrån makens monter när David lägger sig raklång på golvet och tjuter. Maken tar David ett tag så jag i lugn och ro får spana in vad mässan har för utställare. När jag gått mina varv hittar jag maken och David i barnhörnan. David springer som en tok och hoppar på de stora madrasserna. Nu är han genomsvettig och har skitkul. Borta är den sura herre som minutrarna innan överröstade hela Team Sportia hallen.

Åh, hopp!!

"Det är hårt golv här mamma"

Full fräs!