söndag 22 mars 2009

Attjoooo!

Japp, allergin börjar göra sig påmind känner jag. Jag började med mina allergitabletter i februari nån gång men slutade. Jag är en sån där som inte gillar att knapra tabletter och jag kände mig bra så då kändes det lite onödigt att ta allergitabletter (de är inte billiga precis!) men häromdagen började jag ta tabletterna igen. Lika bra, för snart kommer pollensäsongen med buller och bång och jag blir asdålig. Bäst att vara ute i god tid nu när de medicinskt kunniga tvärvägrar ge Depomedrol-sprutan som annars funkat superduper för mig. Föresten, man ska inte bli trött av allergitabletter (säger de som kan). Ta en allergitablett och du sover som ett barn. I alla fall i början tills kroppen vant sig. Då, i februri när jag tog de första tabletterna sov jag som klubbad. Vaknade upp av att David sov bredvid mig på morgonen. När och hur kom han in till oss? Nu vaknar jag till om jag hör honom och reagerar. Fast ibland tror jag att jag drömmer och hör David gråta och ser maken stövla upp. När jag vaknar till inser jag att jag inte drömde. Makens sänghalva är tom. Jag drömde tydligen inte, han ligger inne hos David.

Det är ett jäkla skit med allergi. Som jag önskar att jag inte hade det men eftersom jag dras med skiten är det lika bra att acceptera och göra det bästa av situationen. När jag snörvlar som bäst kommer standardfrågan från alla håll och kanter: "Är du förkyld?" Nä, jag är bara pollenallergiker .... *snörvel och snyt*

Förra året kom jag till en bra läkare, en kunnig allergiläkare och inte en "vanlig" läkare som bara skriver ut allergimedicin, som de jag träffat tidigare gjort. Av henne fick jag också en bra allergimedicin, Singulair. Svindyr men skitbra! Den är egentligen en astmamedicin men många allergiker blir hjälpta av den. Jag fick även lite annan medicin utifall något annat skulle hända. En gång, efter att jag ätit ostkaka hamnade jag på akuten. Mandel. Jag är visst allergisk mot mandel också. Tjopp.


Atji prosit!
Idag, när jag skulle klä om locket till hallpallen lyckades jag göra mig själv lite handikappad. Jag kan säga så här: hammare och nubb. Resten kan ni nog klura ut själva. Pang och !!! Nu ska jag ta min lilla onda tumme och gå till sängs.

Natti natti!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Trevligt att du tittat in och tack för att du lämnar en kommentar!
Kram/Heléne

Linkwithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...