Jag är ovan med Exel men på något sätt gillar jag möjligheten att använda den. Att jag sen svär och inte hittar det jag vill ha eller får det som jag vill är ju en annan 5:, men skam den som ger sig!
Denna grammatik, varför läser jag svenska egentligen? Är det så förbaskat kul som jag någonstans intalar mig att det är? En del av mig gav upp efter första föreläsningen och en annan del tycker nog att det är rätt kul men håller på att övertalas av den del som gett upp. Vet ni, nu sitter jag här och plockar ut satsdelarna, eller rättare sagt: försöker plocka ut satsdelarna i vad jag skriver. Det är ju inte klokt! Häromkvällen när jag läste nattsagan för David hamnade Mamma Mu under luppen. "Det är det, det är det, den är det och den blir det ....." Helts sjukt och säkert hade jag inte ett rätt heller. Gogglade tidigare efter begrepp som jag känner att jag inte fått grepp om och hittar en sida där man kan testa verben om de är finit eller i infinit. Det tog ett tag innan jag klurade ut men det lossnade och kanske stannar något också? Mycket var dessvärre fel ska jag ärligt tillägga.
Jag som hade funderingar på att göra som syrran och läsa engelska på halvfart också. I helgen blev jag supersugen, sökte kursen och skulle t o m ge mig på att anmäla men det var tekniskt fel så det gick inte. Nu med denna förbenade grammatik är det frågan om jag pallar med att dra in ytterligare något mer ämne att läsa? Kanske var det en mening med det däringa tekniska felet? Tills vidare, eftersom jag inte anmält mig än, beundrar jag syrran för hennes ork! Hon läser heltid på universitetet, halvtid på distans, hoppa in och jobbar som lärarvikarie då och då och tar hand om karl och barn. Det är starkt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Trevligt att du tittat in och tack för att du lämnar en kommentar!
Kram/Heléne