En ny favoritsida

Jag har funnit en sida jag ofta är inne och blänger på, nämligen denna: Auktionskompaniet. Där har jag hittat en kristallkrona som jag suktar efter dagligen. Maken däremot tycker inte om den och förstår inte vad vi ska med en sån till? Ja, vad ska vi med en sån till? Byta ut den vi har över matbordet kanske? Jag kommer inte lägga ett bud för den motsvarar inte riktigt en sån kristallkrona jag egentligen vill ha, men den är förbaskat fin och den är på ett ungefär en sån jag vill ha. Så, jag fortsätter sukta på denna i väntan på den rätte.

Bild från Auktionskompaniet

Snö och shorts

Igår kväll såg jag att det snöade. Men vad i? ..... Det ska ju bli vår, inte vinter! Jag hade tänkt att tvätta bilen idag för att se om den verkligen är svart under allt bruna som numera täcker den. Men det är ingen mening med att tvätta bilen när det skvätter på vägbanorna, då är bilen lika skitig när jag kommer hem med den igen, trots tvättning. Jaja, det får väl vänta ett tag till? Jag har funnit den bästa tvättningen här i stada efter ett uttalande från min käre far. 9 minuter tog det att blaska av bilen och då tog jag det luuuugnt. Om jag fräst på hade jag klarat det på 6 minuter men det vet man ju inte som förstagångstvättare. Fast jag håller mig till de 9 minutrarna i fortsättningen också. Jag kan slå vad om att något strular och där står jag med skägget i brevlådan och har en bil täckt i lödder och måste köpa en pollett till. Fast det är ju inte hela världen å andra sidan ...

Idag har jag rotat fram sonens shorts ur kartonggömmorna så jag slipper stressa med det när det börjar närma sig för att packa resväskorna. Jösses vad mycket urväxta kläder jag har sparat vartefter han vuxit ur dom. Det skulle behövas en rejäl storrensning av alla kläder som ligger undanstoppade i kartonger men jag har försökt tidigare och alltid hamnat i en sentimentalssvacka eller i "den-kan-vara-bra-att-spara-till-senare" och allt stoppas tillbaka. Lite har självklart rensats undan vartefter men det skulle behöva rensas minst lika mycket till. En annan gång. En annan dag.

Kram!

Min blomlåda

Efter mitt senaste inlägg satte jag fart och skulle försöka mecka ihop min låda. De ihoplimmade råspontsbrädorna kapades först till med sticksågen. Efter det gick jag in till spikpistolen och skulle få ihop allt. Det gick jättebra med långsidorna tills jag vände på den sk lådan och såg att de slagna sidorna var rundade inåt lådan. Så här hade jag ju inte tänkt att det skulle vara! Fanken ...

Allt går om man vill och trycks långsidorna ut dit kortsidorna ska vara så gick det ihop men det knakade oroväckande på vägen. Bäst att spika ihop allt fort och under tiden tar spiken i pistolen slut. Jaha, hur fyller man på nya?? Tur att maken kom in precis och tog sig an det. Sidorna spikades snart ihop och tro det eller ej men det blev en låda. Inte världssnygg på något sätt men vad ska man förvänta när man limmar ihop råspont som rundar sig en aning, inte mäter ett smack och kör lite på känn? Kortsidorna blev aningens högre än långsidorna men det fixades lätt med sticksågen. Jag kan ganska snabbt konstatera att jag inte ska bli finsnickare i alla fall. Det där med att mäta är inte riktigt min grej ...

Den blev lite hög. Högre än jag tänkt att den skulle vara men om jag hänvisar till vad jag skrev ovan så blir det som det blir. Maken tyckte faktiskt att den blev rätt snygg när jag ställde ner flaskorna i den. "Den kan vi ju ha här inne med flaskorna i." Nja, jag vet inte jag. Får se om jag hittar någon användning till den här inne innan den placeras ut när pelargonerna klarar av att vara där.

Före

Råspontbrädor limmas ihop

Färdig låda

Måste prova lite ...

På tork och i väntan på att användas

Nästa gång jag ska måla, påminn mig om att jag ska byta om till åtminstonde målartröja. Det är helt otroligt vad jag slabbar och kladdar. Både på tidningar, pensel och inte minst mig själv. Undrar när jag ska sluta vara optimist och tro att jag klarar mig utan att kladda och inse att jag faktiskt MÅSTE byta kläder INNAN målning??

Maken sliter, jag softar

Sakta men säkert händer det grejer i hallen. Maken hinner inte göra så mycket i veckorna, speciellt inte när han är ute och reser och får istället ta igen detta på helgen. Han jobbar på och jag, ja, vad gör jag egentligen?? Grejar och sköter markservicen. Som svärmor sa en gång: "Underskatta aldrig markservicen!"

Oh, apropå det kom jag på min lilla låda som jag skulle fixa. Jag limmade brädlappar förra helgen och *harkel* idag kom kortsidorna ur tvingen. Ehh, det går sakta men säkert på den fronten med. Jag ska ta och gå ner i källaren och spåna lite och se hur jag ska få ihop den. Bäst att passa på när spikpistolen är framme.

Före

Lite senare ...


För ett tag sen ...

Nya blomster

Dagens köp

Plättar i luften i köksfönstret

Liten och Stor

Campanula på köksbänken

Hjärtan på snöre i matrumsfönstret

Chrysantemum på matbordet

Idag får texten hamna i botten. Skrev jag ovan första bilden blev all text understruken och jag lovar, jag har inte gjort något för att få det så! Det bara blev när jag skrev ... När jag postade fick jag se att snutten här nere inte blev understruken. Ja, man kan bli knäpp för mindre om inget annat irriterad.

Idag tog jag med mig David och åkte till stans plantskolor. Den första vi åkte till är trevlig att gå omkring i men alldeles för dyr i min mening. De hade erbjudande om 2 orkidéer för 100 kronor men vart ska jag ha dom?? Vi gick en vända och åkte vidare till nästa plantskola, den jag för övrigt brukar göra mina inköp i. Där har de massor annat roligt som kan ge svidande märken i plånboken om man köper allt man vill ha. Därför gör jag mina inköp i omgångar, det känns inte lika dyrt då ....

Först hittade jag porslinsägg som egentligen går under kategorin påskpynt men de var så fina att de kan stå framme året om (om man nu vill det) Jag hitade Plättar i luften som får ersätta pengaträden i köksfönstret, Hjärtan på snöre som jag letat efter ett tag och nu står i matrumsfönstret, en Campanula som senare får planteras ut, en Chrysantemum som numera tronar på köksbordet.

Maken undrade vad jag kommit hem med för skog nu? Jag älskar blommor och de är aldrig fel att inhandla men nu har det blivit för många pengaträd här hemma. De svämmar över och finns överallt! Några åker utomhus i sommar och kommer nog slängas sen, andra kanske åker ändå? Det finns mycket gröna blommor här hemma men inte så många med blommor. Idag blev det ändring på det.

33

Igår bytte jag ålder och blev som rubriken visar. Jag hade inte förväntat mig något och blev glad över att maken sa grattis på morgonen. Hmmm .... Jo, ni ser, käre maken glömde min födelsedag för 2 år sen. Jojo. Han shoppade present på lunchen och kommer hem med några lotter och en fredskalla, en blomma som jag verkligen hatar. Jag försökte ta kål på denna blomma under 1 års tid men maken vattnade och åbäket levde. Nu har den åkt ut och den är inte saknad.

Jag som är så nyfiken undrade självklart när maken kom hem från Norge i torsdags om han köpt en present åt mig där borta? Nepp, det hade han inte, jag förväntade inget och när jag la mig på kvällen kände jag att jag har precis det som är viktigt för mig, nämligen David och maken och en present spelade mindre roll i sammanhanget. Så, när David kom upp igår, räckte fram ett paket och sa "Grattis mamma" var inte tårarna långt borta. David hjäplte mig att öppna paketet och inuti låg ett par jättefina örhängen som jag bar dagen till ära.

Dagen var lugn och fortskred precis som jag ville. Än bättre blev den när jag kunde prata ut med en kille som blev ledsen på rasten under ett lektjafs och bara stack. Jag gick efter men han drog sig undan och när jag gick bort kom han tillbaka till skolgården. Efter en stund gick jag tillbaka och pratade med honom och sa att saker kan hända när man leker och det kan uppfattas som medvetet gjort när det egentligen inte är det. Att sitta ner på staketet och prata med denne kille som svarade och gav sin syn på det hela och jag förklarade ytterligare en gång att det inte var meningen det som hände och att ingen är anklagad. När han möter min blick och nickar förstående och ger mig ett litet snett leende, det gör hela min dag. Denna blick, som innan var i ilska och nu blev mjuk, var så underbar att se! När han sen vände och gick mot den kille han kom i gnabb med, la armen på honom och frågade om han fick räkna nästa gång, är tjaffset som borta och den andra killen puttar iväg honom och säger: "Ja, men göm dig nu!". Leken fortsatte som ingenting och med en gång är det så små saker som gör dagen så bra.

På kvällen blev det kvällsfika tillsammans med syrran och hennes familj och mamma och pappa. Där satt vi, mumsade smörgåsar och pratade skit, slöandes i soffan och mot slutet dåsade nog vi alla ihop. De enda som hade gasen i botten var smågrabbarna som lekte för sig själva i källaren. Ibland blev det tyst, lite för tyst och det är ovanligt när dessa är igång men en titt i källaren visade att de lekte med lego eller klossar. Ingen av oss är vana vid att de är så tysta för det brukar vara en rätt hög volym på dessa herrar när de ses. Tja, ibland överraskar även de. När alla gett sig av hamnar David i soffan, slappnar av och blir hur loj som helst, men i säng det ska han minsann inte! Innan 20 får jag bära upp honom och det dröjer inte lång stund förän det är tyst uppifrån. Både maken och David har somnat. En stund senare ropar jag på maken för att komma ner. Kvällen avslutas med en film och en påse Kina.
Kunde inte bli bättre!

Kram!

Studiedag

Idag var det studiedag för lärarna på min praktikplats. Alltså, när man var yngre jublade man över studiedagarna för att man fick vara hemma. Man skulle bara vetat vad lärarna pysslat med, det var inget ligga på latsidan, småfisa, prata skit och mumsa praliner inte. Jag snackar diskussion, brainstorming, pappershögar till förbannelse och någon som ständigt bläddrar efter rätt papper bland dessa högar. Under eftermiddagen började alla röra ihop allting. Det är svårt, jobbigt och fruktansvärt tidskrävande att bryta ner Skolverkets mål till ett mer lättfattat språk. Ja, det är målkriterier min mentors grupp har suttit med hela dagen idag. Jag är helt slut och hängde inte med i deras prat. Det tog till efter lunch innan alla var på det klara med VAD som egentligen skulle göras och trots det vill man gärna in och beta i sånt som inte är relvant. Man synar sömmarna för mycket och fastnar. Det är ett helt berg man vill sanera, typ.

Är man dessutom en hög i gruppen blir det mycket diskussioner och en hög människor ska enas om olika funderingar och tankar. Inte alltid det lättaste men det gick. Jag kan tycka och känna, varför ska lärare sitta av en hel dag och pyssla med något sånt här som en svindyr konsult kan klistra ihop och lärarna ha som mall för de lokala målen? Med tanke på att det är tidskrävande och slutligen ganska kostsamt då ex i den grupp jag var fanns 6 lärare som diskuterade svensksämnet. Utöver det fanns en mattegrupp, en No-grupp och slöjd. Detta bara på lågstadiet. Det blir några lärare. Jag är inte förespråkare av svindyra konsulter i vanliga fall men här kunde en sättas in för att göra grovjobbet som fanns tillgänglig för samtliga skolor. Lärarens tid är viktig och under rejäl press med allt som ska hinnas med. Men ja, vad vet jag? Jag är bara student.

Vinter eller vår?

Idag på eftermiddagen började det snöa lite fint. Det är väldigt vackert när små tunna flingor sakta men säkert letar sig ner till marken. Detta vackra blev några timmar senare till ett inte lika vackert, rejält snöfall! Det vräkte ner och mitt mod sjönk. Dels är spaden undanstoppad, det är ju vår nu och dels är det plusgrader så snön är bara blöt och blaskig. Efter praktiken gick jag de få metrarna bort till dagis och blev blöt. Riktigt blöt. Jag var en mindre snögubbe när jag klev innanför dörrarna. Jag cyklade hem med David bakpå och i näst sista uppförsbacken gick jag. Eftersom våren är här tog jag på mig ett par vårskor i morse. Sulan är platt, helt platt vilket resulterade i att jag kanade och halkade lite snyggt. Det är lagom roligt när man ska försöka parera med en liten på cykel också. Fast, det gick utan någon vurpa. Sista backen fick David gå ur. Den backen är ännu brantare och där hade det garanterat blivit en snygg vurpa. Med David på hade det dessutom blivit ett rejält djungelvrål. Kanske hade han fått en blåtira till?

Ja, vår lille kille ser ut som en boxare efter en match. När jag hämtade honom i onsdags såg jag att han hade något under ögat på sin vänstra kind. En fröken kom och informerade direkt. Tydligen leker de i rörelserummet att de inte får nudda golvet eller rättare sagt, golvet är vatten med hajar och annat farligt i så det får absolut inte nuddas. David befann sig på en staplad kuddhög, han tappar balansen och slår ner rakt i ett element. Han skrek och grät förtvivlat när en fröken tröstade och jag kan bara tänka mig hur mycket han skrek. Det var rejält svullet och blått den dagen och han sa flera gånger att det gjorde ont. Svullnaden la sig dagen efter och gick över i blått. Nu skiftar det i färgerna gul, brunt och mörkt. Han är riktigt tjusig under ögat.

Nu ska vi försöka putta den lille blåtiran i säng, det börjar bli lite kinkigt på sina håll.

Castors verktygslåda

Igår köpte jag en bok till David, Castor snickrar. Vi läste den 2 gånger vid läggning och jag började fundera på denna verktysglåda. Kan en bäver fixa den så klarar väl vem som helst det, eller? Dessutom såg jag framför mig hur snyggt det skulle vara att ha blommor i lådan istället för verktyg. Verktygen i detta hus brukar ständigt placeras på olika ställen tex i garaget, i någon låda eller i källarrummet. Aldrig återfinns verktygen där de borde vara. Jag gav stora blicken till maken och viftade lite extra med ögonfransarna och frågade om han kunde slå ihop en sån till mig i present. Jag fick ett brett smajl tillbaka, inga ord. Hur ska jag tolka det? I alla fall, jag borde kunna fixa detta själv. Ut och riva efter plank. Dessvärre har vi inte tillräckligt bred plank utan bara bitar från när maken satte råspont i källaren. Äh, det borde funka ändå. Ner i källarrummet, fram med limflaskan, vräk på med lim i spår och kant och fast i en tving. Nu återstår det bara att se om min teori (bokstavligen) håller? I morgon ska jag testa och spika lite.

Castors verktygslåda, beskrivning

Min låda hittills

Vi var iväg till Byggmax och köpte råspont till hallen. Jag har velat mellan pärlspont och råspont. Jag hade en bild i huvudet av pärlsponten och den klaffade inte bra med den bild på brädorna på Byggmax. Nja, tveksamt om jag vill ha pärlspont. Maken och jag gick fram och tillbaka och tittade plank. Jag gillar det lite råa stuk som blir med råspont och när maken sa att det blir lite billigare än pärlspont var valet givet. Råspont. Nu har maken börjat riva i hallen och tagit ner den fula kanal som har döljt kablar och rör efter luftvärmepumpen. Pumpen sålde vi för 3 år sen men kanalen har blivit kvar. Ful som stryk men nu äntligen är den väck!

"Houston we have a problem" hojtade maken nyss. De tidigare ägarna har satt dit golvlist först och element sen. Lite knöligt att få bort golvlisten men problem är väl till för att lösas? Nu ska jag ställa mig i dörröppningen och titta på när maken jobbar. Först ska jag hänga upp tvätten kanske? David hittade en kul leksak i den gamla kabelkanalen, den går utmärkt att köra bilar i!

Den lille hjälpredan. Locket till kabelkanalen och en jättebra bilbana!

Nu åker kanalen bort!

För övrigt skiner solen för fullt och det känns verkligen som våren är på ingång. Underbart! Jag riktigt längtar efter att få plocka fram lite lättare skor och få klippetikloppa fram i.

Kram!

Ärenden

Idag, eller jag smygstartade redan igår, har jag uträttat ärenden som bara blivit liggandes innan tummen äntligen kommit ur. Jag shoppade klänningar i onsdags som jag skrev i ett inlägg på min baksida. 2 lämnades tillbaka och den 3:e kom med hem igen. Den klänningen gav mig än mera tveksamhet igår så idag är även den tillbakalämnad.

Igår lämnade jag in en stövel vars dragkedja pajjade 7/2. Stövlarna använder jag ofta så när dragkedjan kapitulerade fick jag lite halvpanik. Tur att jag har stövlar på lager men de är ju inte lika bra som dessa. Idag kunde jag hämta ut en styck fixad stövel och numera med en fungerande dragkedja. Visserligen hade det varit billigare att köpa nya stövlar då bytet kostade 250:- men jag gillar stöveln så den får hänga med ett tag till.

Från maken fick jag ett par örhängen i julklapp. Det dröjde inte lång tid innan en av alla Swarovskistenarna trillat av. Igår gick jag förbi Guldfynd och sammanlagt har 4 stenar åkt. (Igår kväll när jag tog av mig dom rök 2 stenar till). Kvinnan på Guldfynd var väldigt trevlig och vill helst se ett kvitto men det vet jag inte vart det är eftersom det var en julklapp. Hittade jag inget kvitto så skulle jag komma tillbaka och det skulle ordnas på annat sätt. Jag rotade igenom alla tänkbara ställen igår men hittade inget kvitto. Det sitter säkert maken och ruvar på men han sa att han inte hade något. Idag gick jag tillbaka till Guldfynd. En annan säljare men lika trevlig. Det var inga problem alls, jag fick ett nytt par och ger örhängena en ny chans. Skulle stenarna trilla på dessa med får jag komma tillbaka och välja något annat. Kan inte bli bättre! Jag förväntade mig tjurigheter men inget alls. Serviceanda, det är grejer det!

Sen gjorde jag som tydligen varenda Motalabo också gjorde idag: handlade på Systemet. Kö, kö, kö, kö. Men vaddå, jag hade inte bråttom och nu är morgondagens smuttande inhandlat.

Dessvärre kan jag inte säga något bra om Bokia. De var otrevliga och tjuriga i sitt bemötande när jag ringde dom idag. "Nä, vi byter faktiskt inte reaböcker. Du får väl ge bort dom till någon?" No shit Sherlock?! Jag kunde riktigt se framför mig hur hon snörper med munnen när hon yttrade dessa ord. Visst, jag kan ta att reaböcker inte byts men måste man vara otrevlig vid en enkel fråga? Har ni hört talas om tillgodokvitto, Bokia?? Inte undra på att bokhandeln går dåligt. Rätt åt er! Fram med näthandeln!

Nu ska jag mysa med lillfisen i soffan.

Se vidare ...

Nu blev jag trött, fasligt trött. Jag drack ju kaffe efter maten, vad är detta? Törstig är jag med, måste hinka lite vatten känner jag och, just det: plocka upp muffinsarna ur frysen!

Mer läsning finns i dagens inlägg på min baksida

Välkommen dit!

Kram!

Facit

Läraren har mailat ut facit till gårdagens tenta. Ouuppss ...... Grejen är att jag inte riktigt kommer ihåg hur jag gjort eller vad jag svarat. Lite irriterande! Dubbelkollade och 2 meningar på satsdelarna har jag tokfupplat på men kanske får jag in något rätt ändå? Näe, tror inte det. Avledningar och sammansättningar kommer jag inte ihåg alls, de gissade jag rakt igenom på. Presenterings - topikaliseringsgrejset har jag fupplat på 2 meningar vad jag kan komma ihåg. Ordklasserna, nja jag kommer inte ihåg men det känns lite som jag .... kanske klarat det. Böja verb ... jag kommer inte ihåg mina svar men ja, kanske prickade jag lite rätt där med? Tydligen krävs 60% rätt på tentan för att få godkänt. Undrar vad jag får? Har jag klarat mig eller kört? Bara att vänta och se men fanken vad nyfiken jag är nu!

Oh!

Idag fick jag äntligen tummen ur och ringde frissan och bokade tid! Jag kommer inte ens ihåg när jag klippte mig sist? Jag tror det var i november? Eller var det i oktober?? Det var nog fanken i oktober när jag räknar på fingrarna. Jaja ..
Klippning och slingor är beställt men jag funderar på att ringa och dra till med någon färgning också? Hmmm .... För att dölja de grå som envist tittar fram. De kommer ju tillbaka trots att jag drar bort dom med pincett. På torsdag morgon ska jag bara sitta där i stolen och njuta av att bli ompysslad. Kosta vad det kosta vill. Blir det för dyrt får maken betala.

*visslar lite falskt*

Klart, färdigt, finito ....

Tentan är skriven.

Uhh, det kändes inte bra på något hörn. Nä, nu ljuger jag, sista uppgiften kändes ändå rätt skaplig. Den uppgiften gick ut på att böja verb i dess olika former. De andra uppgifterna blev ett litet (nja, stort är bättre) gissande. Mest gissade jag på uppgiften om ord är en avledning eller sammansättning för det kan jag absolut inte alls. Hoppas jag tar någon poäng där ....

Nu är det bara att invänta dom. Vi kan inte försöka lista ut vad som är rätt på satsdelarna och på de olika scheman vi skrev. Jag pratade med några efteråt och vi alla har olika uppfattningar om vad som är vad så det ska bli spännande att se hur det har gått. Magen säger att det har gått dåligt och det känns verkligen som det har gått käpprätt åt fanders. Den som lever får se.

Nu är det bara att hoppa rakt in i nästa kurs. Till i morgon ska vi ha ett protokoll klart och inlämnat (från grammatikkursen) och 3 kapitel skulle visst läsas tills morgondagens seminarium. Några frågor var det visst också .... Jag gör det på torsdag tror jag. Inte en chans att jag hinner eller orkar med (vill inte är sanningen) det ikväll. Det är ju CSI. Jag ska hälla upp en Baileys sen, men när maken nattar lillfis ska jag faktiskt läsa de kapitel vi ska diskutera till protokollet.

Ingen återvändo

Idag smäller det, idag är det allvar! Helvete .... det är första gången jag har rejäl tentaångest! Är det så här det känns? Ja, lite hade jag inför PA 2:s tenta men den kändes ändå bra när den landade framför mig och den klarade jag ju och klämde till med ett VG. Den här tentan känns verkligen i magen och det känns definitivt inte bra. Alla andra tentor har ändå känts någorlunda bra. Denna är way of and beyond, far, far away in a galaxy known as ....

I helgen har jag nog försökt för mycket. Jag satt under fredagen, fredag kväll, i lördags och igår. I lördags började jag röra ihop lite och igår var allt ett enda kajko. Jag inte bara rörde ihop, jag fattade inte vad som ska vara vad och glömmer bort det mest enkla. Glöm för guds skull inte bort att "Det" är ett formellt subjekt och att det egentligen finns ett egentligt subjekt! Tror ni jag hajjar det i eftermiddag? Här ska det knapras Rosenrot, dra i mig en Red Bull och kanske en kanna kaffe? Tror ni det hjälper? Om inget annat sitter jag på toaletten resten av eftermiddagen. Nä, det går ju inte heller, då kommer säkert en tentavakt och bankar på dörren ....

Aaahhhhh!!!!!!

Tjahopp, i morse kom verkligheten ifatt mig och knockade hårt som en käftsmäll. Där stod jag på toaletten och försökte komma på vilken dag det är. Är det söndag, nej det kan det inte vara? Jo, det ÄR söndag, shit och helvete: det ÄR i MORGON jag skriver tenta! Helvete igen! Jag satt med 3 tentor igår och jag gör fel på satsdelarna. Ta ut ordklasserna blir lite hej kom och hjälp mig också (med andra ord: jag gissar rätt friskt), sammansättningar och avledningar kan jag inte alls och former och så vidare är det väl lite sisodär med .... i morgon är det allvar, på riktigt!

aaaahhhhggggghhhhhhhh!

shit, shit, shit

Snart ska maken iväg och hjälpa sin syster att flytta och jag ska skotta fram en väg och borsta fram bilen och lämna David till mormor och morfar, sen sitter jag med "ni vet vad ...."

Nu vill jag inte riktigt vara med längre ....

Kram!

Röj

Idag har jag tänkt att vara "ledig" men jag måste erkänna att det kliar lite i fingrarna att sätta igång med en tenta. Eller, jag löste nyss ett steg i en sats, kunde bara inte låta bli, tentan ligger här bredvid och tittar så fint. Idag blir det att ägna lite åt att fixa i hemmet. Hittills har jag gjort:

* slängt ut innehållet i frysen och den håller på och frostas av
* vikt tvätt, startat en ny maskin och hängt upp
* plockat in den vikta tvätten
* torkat ut kylskåpet och rengjort efter en liten läck-olycka
* skrubbat under diskbänken, hatar när det blir äckligt där
* slängt in kycklingen som blir dagens lunch i ugnen


Nu ska jag:

* plocka upp symaskinen och sy ihop 2 lakan vi sprättade isär i Sälen för att få underlakan
* sy dit en hängare i sonens fleece-tröja

Tjopp!

Utanför fönstret kommer lite snöflingor sakta men säkert ner. Blev sugen på att ta en promenad. Får se om jag kan få med manfolket ut i eftermiddag. Ute skulle föresten de sista vattenskotten behövas klippas bort och jag skulle vilja såga ner 2 grenar som står rakt upp. Stegen har jag självklart redan hängt tillbaka på sin plats fast den går ju att kånka tillbaka. Synd att den är så tung och otymplig att ha och göra med. En klippning skulle jag behöva också appropå ingenting och sonen skulle behöva nya strumpor, med en gång är de flesta strumpor för små. Han växer vår lille rackare.

Önskar Er alla en skön helg!

Kram!

Insnöad i grammatiken

Det här är min vardag numera. Att surfa runt och koll andras bloggar är inte längre något prioriterat. Jag gör det jag ska så snabbt som möjligt och stänger sen ner, allt för att inte slösa onödigt mycket tid på nätet. Idag blev det som jag skrev tidigare, 6 timmars genomgång av gamla tentor med 2 kurskompisar. 3 tentor hann vi igenom och sista tentan snurrade vi ganska friskt. Vi hade lagt av, allt gick runt i huvudet och vi började glutta allt mer i facit. Vi gick igenom tredje tentan sen packade vi ihop. Jag har tragglat igenom 5 tentor och har 4 kvar som jag skulle vilja göra sen är det att börja om från början, om jag hinner innan måndag det vill säga. Känns lite surt att vi ska skriva tentan på måndag eftermiddag, man är ju inte direkt klar i knoppen då. Att skriva på förmiddagarna är så mycket bättre.

Igår när jag satt med kursarna kände jag ren panik! De rabblade på, jag kunde ingenting och jag kände mig rejält stressad! Igår kväll satte jag mig och körde 3 timmar nonstop och jag inriktade mig enbart på att ta ut bisatser, skriva positionsschema, bisatsschema och ta ut satsdelarna, det jag inte hade riktigt pejl på. Det flöt på himla bra och när jag rättade var det inte så många fel som jag räknat med. Det kändes så otroligt skönt att det lossnade en bit men det är fortfarande mycket att ta in.

Sammansättningar och avledningar: nja, jag vet hur jag delar ord och om de är en sammansättning eller avledning men man ska rita in parenteser eller göra ett trädschema för att visa hur orden hänger ihop. Det kan jag inte alls och jag kör mest på ren känn. Det funkar faktiskt, konstigt nog ...

Utgå från en sats och göra:
*presenterings/formellt subjektskonstruktion
*utbrytning/emfatisk omskrivning
*aktiv konstruktion
*topikalisering/spetsställning
av den

Tjofaderittan hambo ...

Sen är det ju detta med substantivens genus, species och numerus, adjektivens tempus och form och verbens form och ange ordklass på samtliga ord i en text och högen med annat skit som bara är. Är är ett verb föresten .... *suck* Hur ska jag lära mig?? Nåja, allt löser sig som jag brukar säga. Fick även höra att denna grammatiktenta är en sån här spärrtenta eller tröskel. Kör jag på den och omtentorna kan jag inte börja läsa det jag vill nästa termin ... Shit pommes frites! Känn ingen press! Näe då ....

Kram!

Plantskola 2

Idag, efter 6 timmars tentaplugg och lite strosande med David på loppis, for vi hem och jag kapade ner de övervintrade pelargonerna och planterade om skotten. Nu är det knökfullt i fönstren här uppe vid barbordet och pelargoner lär jag ha så det räcker och blir över för i år. Några kommer jag säkert dumpa bort i sommar, en del av de övervintrade ser inget vidare ut men jag får se hur de ser ut sen. De kanske kommer igen och blir fina?

Nyplanterade pelargoner

Stockros på väg upp

Lavendel på väg upp

David in action

Maken filmar först fel unge så det är inte David som svischar förbi i början. David är en bit upp i backen, jag är den som springer bredvid i röd jacka och grå byxor (inte den som kommer på brädan).

Första dagen på skidor resulterade i ett stort hysteriskt illvrål och efter 1 timmes skrik, vrål och gnat gav jag upp och packade ilsken David i bilen och åkte tillbaka till stugan. Så var det med det. Vi provade igen på måndagen. Jodå, David skulle åka skidor och som han åkte! Vi hade fullt sjå med att hänga med och han skulle upp innan han kom ner. Efter 2 timmar skulle vi hem och David hade blivit rejält kall om både tår och fingrar och det resulterade i en del hysteriskt skrik på McDonalds. Efter ett Happy Meal var det dock muntra toner igen. Tur att farfar är snäll och handlar! Tisdagen körde han igen. Denna gång utan sele och första åket svänger han klockrent mellan de vadderade djuren i backen. När lärde han sig svänga?? Bromsa är det lite si och så med men han försöker. Roligast är självklart att bränna hela backen ner för att åka upp på bandet igen.

Borta bra men hemma bäst

Några dagar i Sälen är över och årets vurpa är gjord. Igår insåg jag hur klena lårmuskler jag har, nästan helt obefintliga för jag orkade inte sätta emot mycket i de uppkörda snöhögarna i backarna. Efter ett felskär och höger skida stack iväg gjorde jag en snygg piruett, kanade baklänges ett tag neråt i backen innan jag slog ner med dunder och brak. Där låg jag som en påse nötter och funderade på hur jag skulle trassla ut skidorna och komma upp? Maken stod typ 50 km längre ner i backen och tittade upp efter mig. Jag lyckades komma upp efter ett tags kämpande, glömde jag att säga att armmusklerna är lika obefintliga dom?

På väg i släpliften från stugan och mot backarna vid Högfjällshotellet

The look

Från stugan. Backarna vid Högfjällshotellet

Tjuvstartar lite ....

Här packar vi för fullt.

Vad grejer det ska med egentligen när man ska bort?

Orkidé

Vitmålat hjärta

Kram till alla härliga läsare!

Med dessa bilder önskar jag Er en skön Alla hjärtans dag!

Plantskola

Igår kom ett litet paket i brevlådan från odla. nu. Jag undrade vart resten var för det var så litet. Är det här alla tusentals fröer? Jodå, det var det minsann. Jag rotar fram krukor att plantera i. Har hur många små lerkrukor som helst från förra årets ljungköp men inga fat. När jag står där och öser jord fick jag inse fakta, de ska bara gro i detta, sen planteras om. Ut på trappan och rota fram alla förpackningar som ska till återvinningsstationen. Skitfult med ituklippta mjölk- och juicepaket men fullt dugligt. Det får bli så tills vidare. När jag har mer ork får jag svänga förbi blomaffären och köpa fat. Så nu är det bara att invänta och hoppas på att fröna tar sig och kommer upp till ytan. Spännande! Uppe vid barbordet samsas allt nu: nyplanterade frön och de övervintrade pelargonerna som sakta men säkert börjar vakna till liv. Den stora frågan är vart jag ska göra av allt sen? Det kommer en leverans på 10 pelargonsticklingar framöver också. Fast vaddå? Blommor kan man aldrig få för mycket av och problem är till för att lösas!

Igår kväll, när David somnat satte jag mig med grammatiken. Jag har gett upp. Jag vet att jag kommer köra på tentan och jag har ingen ork eller lust att engagera mig för att plugga. Jag la ner redan från start när allt motade sig. Nu känns allt än mer omöjligt. 2 sjukveckor har inte gett mig möjlighet att plugga. Varför undrar ni? Jag vill ha lugn och ro när jag pluggar och det kan jag inte få här hemma när hela familjen är hemma. Vart jag än sätter mig blir jag störd. Jag vill sitta helt i fred för att kunna koncentrera mig på denna tunga grammatik. Maken tycker att jag är löjlig som inte kan plugga med David hemma. Ja, det kanske jag är men sån är jag. Igår kväll hittade jag dock motivation och det flöt på rätt bra men det är så mycket som ska in och så mycket som jag inte fattar. Igår när jag la av efter 23 rörde jag runt om allt, kasus, species, fortfarande de finita och infinita verben, bisatser, topikalisering mm. Ja, det blir råplugg nästa vecka. Jag får stänga in mig i källaren nattetid och köra på. Tentorna ska gås igenom på ett eller annat sätt. Positionsscheman och bisatsschema har jag tappat helt, hur fyller jag i ett schema? Jag kommer ihåg subjekt och predikat, resten? Vart ska de in i schemat??

Kram!

Turkiet it is!

Bild från Turkietresors hemsida

Fler bilder på hotellet

Ibland är det tur att man väntar. Vi har lurat på att boka resan till Turkiet ända sen jag skrev om den sist. Vi har helt enkelt inte kommit till skott trots att vi varit inne varje dag och bara varit ett klick ifrån att boka. Idag kollade maken upp vad vi har för reseförsäkring. En reseförsäkring genom vårt försäkringsbolag blev betydligt billigare än att ta en försäkring från resebolaget. När maken sitter och ska boka kollar han samtidigt sin privata mail. Ett mail från Norrköpings flygplats ger visst 1000:- /person i rabatt på resor från Turkietresor om man reser under påsk med avresa 090405. Men så lägligt, precis när vi tänkt åka! Maken ringer Turkietresor. Jodå, det stämmer med rabatten. Maken bokar resa och det blir hotellet på bilden ovan och inte det jag visade i inlägget 9/2. En stund senare får han bekräftelse och 1000:- är avdraget. Men det skulle ju vara 1000:- /person? Maken ringer igen. På Turkietresor beklagar de och säger att mailutskicket var fel, det var 1000:- i rabatt/bokning. Maken påtalar felet i mailutskicket för kvinnan han pratar med och hon kunde bara beklaga igen. Jaja, vi får havsutsikt i alla fall.

Några minuter senare ringer telefonen. Maken pratar glatt på och avslutar samtalet med att tacka så hemskt mycket. Nyfiken som jag är frågar jag innan han lagt på luren. Det visar sig att det var Turkietresors VD som ringt upp och sa att det är 1000:- rabatt/vuxen! Tjohoo!! Tur att vi tog med havsutsikt! David tror vi ska resa nu på stört. Han vill flyga flygplan och åka buss. Jag visade i kalendern för honom när vi ska åka men det sket han i. Han vill åka nu.

Annars verkar vi smitta om varandra här igen. Maken och jag är på bättringsvägen men idag har David däckat ihop igen. Han sov en stund i eftermiddags trots att han somnade 17.30 igår och sov till efter 8 i morse. Nu klagar han på ont i pannan och höger öra. Skit ... Det var vänsterörat som var på tapeten för 1 ½ vecka sen. Ska det vara öroninflammation i andra örat också?? Får se hur natten är om det blir en tur bort till VC i morgon, vi har ju så långt att gå menar jag. Om vi kommer iväg till fjällen på lördag återstår dock att se.

Rudolf med röda mulen

Ja, det är jag det. Jag har snytit upp 2 köksrullar hittills och det bara fortsätter. Näsan rinner som en kran. I natt hade maken och jag över 39 graders feber. Jag var uppe och febersnurrade på toaletten inatt. När jag reser mig snurrar både jag och rummet. Borde tagit tabletter för att dämpa febern men jag såg framför mig hur jag skulle börja råsvettas när febern var på nedgång och lät det vara. Jag yrade tillbaka in till sovrummet istället. I morse tog jag Alvedon och har klarat mig fram tills nu, nu är det dags att ta lite piller igen känner jag.

*snyt och fräs*

Försökte ge mig på att lösa en tenta innan lunch när jag kände mig skapligt pigg men jag var inte ett dugg koncentrerad och fick inte ett rätt. Jag behöver plugga massor vilket jag inte har gjort och att bli sjuk mitt i allt gör inte saken bättre. Någon här hemma är full med energi i alla fall. Han röjer som bäst i soffan just nu. Han var sjuk i 2 dagar och jag hoppas det är likadant för maken och mig.

Sjukstuga

Ja här är vi sjuka alla 3. David började redan lite smått i lördags för att fortsätta på söndagen. Igår var han hängig och somnade i min famn. Det har inte hänt sen jag ammade honom. Maken var hemma igår och hostade ordentligt. Jag kände mig rätt skaplig men ju längre dagen gick dessto sämre kände jag mig. På kvällen hade jag snytit upp en köksrulle! Idag känner jag mig riktigt urken. David är piggast av oss alla men han säger att han inte mår bra. Inte bra det här ... det är tredje sjukveckan och jag tycker det vore bra nu! På lördag ska vi åka till Sälen och då vill vi alla vara bra!

*snyter mig för niohundranittioniotusende gången*

Kontrast

Bild från www.turkietresor.se

Vi spanar runt på Turkietresors hemsida, kollar priser och avresedatum. Kollar med kompisarna om de ska med. Frågan är om vi reser tillsammans? De funderar även på Tunisien. Vi har varit både i Turkiet och Tunisien och Tunisien blir dyrare för oss i och med att vi då får betala fullt pris för David. Turkiet har ett minipris för barn upp till 12 år. Först ville inte jag åka förän i slutet av maj/början av juni så terminen är avklarad men nu, ju mer vi kollar dessto mer skiter jag i det. Omtentor finns och livet går inte under för att jag är borta en vecka från skolan. Det kan medföra medarbete men klarar andra det så klarar väl jag det med? Får se om vi hittar något passande? Nu lurar maken på 2 datum i april. Shit, tänk vad gött om vi kan åka fast huuuu .... visa mig i bikini vill jag ju inte gärna .... Äh, vem känner mig där? Låt fläsket dallra!

Blötsnö ...

Ska det komma ner snö så kan det väl komma ner i bättre skick än blötsnö? Tungt som bara den, allt blir blask och träd, buskar och annat ligger som krökta mot marken.
Igår var maken och jag ute på tu man hand och unnade oss god mat och "firade" 6 månader som äkta makar. Efter god mat, vin och ostbricka och mer än proppmätta traskade vi runt stan och fönstershoppade innan vi vände av hemåt i snöregnet som kom ner. När vi kom hem var vi dyngsura. Vi landade framför dumburken i källaren och surfade runt på Turkietresors hemsida. Kanske skulle åka iväg på den där bröllopsresan någon gång? Hmmmm ... Vi hittade några lockande datum och fina hotell. Snart kanske det bär av till värmen?

Maken fixar möjlighet att komma upp till gatan

Snötyngda buskar

Sonen är hämtad hos farmor och farfar. Maken monterar takbox och vi ska lite smått börja leta fram diverse olika saker som ska med till fjälls nästa helg. Undrar vart vi ska hänga fram skidställen för att inte glömma dom i år? Hallen funkade ju inte för 3 år sen, de blev glömda likt förbaskat.

Kram!

Snön blev blask

Vad kan man förvänta sig med +1 grad egentligen? Snön är astung att skotta och jag har knäckt ryggen 2 gånger på det idag. Tänker kräva massage av maken ikväll för att få lite lindring på mitt ömmande ryggslut. Eller, ja få lite massage i alla fall. Så ömmande är det inte längre men det behöver inte han veta. När jag hämtade David var han på ett supersurt humör, tjöt och skrek om vartannat. Efter många turer hit och dit kom overallen och annat på och vi knatade till stan. På väg till stan var han på urgulligt humör, bubblade på som bara den om allt och ingenting men väl inne i stan ville han inte in i den affären, inte den heller, inte åka rulltrappa, inte gå ut, inte gå hem. Kära nån ... När jag vände av hemåt passerade jag ett fik och David började vråla att han ville fika. När han lugnat ner sig gick vi in, han ville ha pannkakor och jag tog en våffla som visade sig vara en tegelsten. Så jäkla hård och inte ens god. Det är vad man får när man fuskar. David var tydligen hungrig för 2½ pannkaka trycker han i sig sen boostar energin i topp! Lilla Duracell-kaninen ska gå hem själv och på vägen sparkar han på varenda snöhög som finns.

Snölyktor på yttertrappan

I väntan på sommaren

Snö!

Varför kommer det nu? Lite sent påtänkt och dessutom är det på 0:an så det kommer garanterat smälta bort inom en snar framtid. Jag vill ha vår, plantera och se grönska! Igår plockades alla pelargoner in som övervintrat i garaget. De var rätt många fick jag se. Hade jag så många pelargoner? Vilken tur att jag beställt 10 sticklingar till. Nu står de skrangliga och fula utplacerade vid barbordet på övervåningen och jag hoppas att de piggnar till.

Idag blir det att ge mig på gamla tentor. Litteraturen vi har är rörig och jag har kommit på att det bästa sättet för att få svar på mina undringar när jag inte fattar är att googla. Föreläsningsatteckningarna finns men jag har skrivit rörigt och hoppat lite här och var (kan det bero på att föreläsaren hoppat och kommit på saker efterhand??) så även de är ett ?.

Ha, där fick du! *nananananana*

Så, nu har vi grälat ordentligt, den där Excel och jag. Maken fick kallas in som medlare för att styra upp så Excel skulle göra som jag ville. Varför är det alltid så att allt funkar klockrent när maken kommer? Hot, är det det som gäller? Maken provar och precis som han gjorde satt jag och svor över innan, jag gjorde exakt likadant men inte fick jag det som maken. De är i maskopi de där 2 och tycker säkert det är kul att reta gallfeber på mig.

När maken fixat dit hela rutsystemet, ni vet, det jag gjort likadant innan men inte fått att funka, går jag upp och sparar. Skriver in dokumentnamn och stänger ner. Bara för att dubbelkolla går jag in igen, öppnar och förhandsgranskar. Inte f-n finns det några rutor där! Jag svär och maken menar att jag gjort fel. Ja, säkert, hur mycket annorlunda kan man spara ett dokument? Så som jag gjorde har jag alltid gjort. "Tog du spara som?" undrar maken. "Näe, det fanns inget spara som, det kom upp en ruta ... bla bla bla bla." svarar jag.

*suck*

Jag gör ett nytt schema, exakt som maken gjort och självklart kommer rutsystemet ut. Varför funkade det inte innan då? När jag ska spara hojtar jag till maken att komma. Han hänger över min axel, jag klickar på lilla diskettsymbolen uppe i vänstra hörnet, samma ruta som innan poppar upp, jag skriver in dokumentnamn, vi kollar ihop och jag sparar. Klart. Maken gör sig redo för att gå tillbaka till soffan men stopp, du stannar här! Nu ska han fanken kolla när jag öppnar dokumentet.

Men vad tror ni denna maskopiExcel visar? Jo, ett snyggt och fint sparat dokument med rutsystem! Vad i självaste ..... "Du gjorde väl något fel?" säger maken och bänkar sig i soffan igen. Jag gjorde precis likadant innan. Vad gjorde de när datorn var på service egentligen? Det var tangent 2 som inte funkade, nu tycker jag fler saker ballat ur ...
I alla fall:
Jag lägger över på USB, går ner till datoråbäket och skrivaren som numera är klarvaken stackarn. Skriver ut och nog kommer det rutor! Ena schemat hade jag visst gjort för brett så sista kolumnen hamnade ensam på en ny sida. In och ändra avstånd. Skriver ut igen. Alla kolumner på samma sida. Jamen, så fint det blev! Sista schemat skrivs ut och något fel har jag gjort för den skriver ut 2 sidor med enbart rutsystem. Det blev nog lite långt markerat kanske? Skit samma, det visar ett rutsystem och det är det jag velat ha ända från början. Men den där Excel tänker jag inte befatta mig med på ett tag. Nu är vi osams och jag är långsint så här ska det tjuras. Excel får ta första steget till försoning.

Hjärnsläpp

Idag har jag inget vettigt att tillföra. Mina 2 hjärnceller har tagit sitt pick och pack och bosatt sig på något annat, tydligen mycket bättre ställe. Grammatiken har troligen skrämt iväg dom på flykt och jag får hoppas att de behagar infinna sig på plats i morgon. Tänkte nämligen ge mig på att lösa gamla tentor vi fått utskickade och hur det ska gå återstår att se.

Jag är inte heller vidare kompis med Excel. Igår skrev jag ut, vad jag trodde var mitt fina ihopknåpade positionsschema och ut ur skrivaren kommer endast raden med text, resten är ett vitt papper. Inga mer rutor eller kolumner som jag fnulat in men tydligen hade jag inte det. Idag satt jag och klickade, provade, klickade igen, valde kantlinjer o s v. Jag provade varenda funktion som gick att prova men inte fanken fick jag ut något rutsystem. Rätt som det var gjorde jag något för tjoff så uppenbarade sig ett rutsystem! Spara fort! Trixar för att få allt på en sida och sparar igen. Kalas, jag grejade det!

Tror ni verkligen på fullaste allvar att jag lyckades? Näe, varför skulle jag det? När maken la David sparkade jag igång datoråbäket i källaren och väckte den djupt sovande skrivaren. Skriver ut tentor, pluggar in USB, förhandsgranskar , ja det ser bra ut och skriver ut. Men när jag trodde att skrivaren skrivit färdigt börjar den skriva ut ett blad till och ett till! Vad i ....? Jag hade inte lyckats få alla kolumner på en sida så en kolumn som inte fick plats på sida numero 1 kom ut på sida numero 2. Vidare hade jag visst markerat rutsystemet för långt in på en ny sida så den skrev ut resterande kolumner på blad 3. Så pass lyckades jag. Nu ska jag ta och klia Excel under hakan och se om vi kan göra det ordentligt denna gång? Dessutom måste jag knåpa ihop ett schema till. Det blir nog bra det här. Nu är maken hemma så jag kan härja på och slänga över skiten till honom när jag är färdig att kasta datorn genom fönstret.

Kram!

1 vecka kvar att leva ....

Vet inte om gårdagens händelse med en son på rymmen gjorde att mitt undermedvetna drömt konstigt inatt? David kom i alla fall in till mig efter 1 någon gång. Flera gånger under natten har han snyftat till och slängt ut en hand eller fot för att kolla så jag var där. Jag drömde en helt sjuk dröm och jag vaknade till ibland så jag vet att det var en dröm men så jäkla verklig och otäck!

Drömmen började med att jag hade som små blåsor på vardera sidan om halsen. Jag sökte och läkaren var fundersam och skickade mig för vidare utredning. Det visar sig att jag har ett anerysm som är på vippen att brista när som helst och läkaren ger mig en vecka kvar att leva. Världen går under för mig och jag gråter för Davids skull. Jag kommer missa hela hans liv och hur tacklar han att jag går bort? Tankar mal och att berätta för familj och vänner är svårt. Mitt i allt börjar jag fundera på min begravning. Hur vill jag begravas?? Folk kommer med råd och gråter för min skull. Jag känner ett inre kaos. Inte nog med att jag har en vecka på mig att leva, jag ska styra upp omvärlden också. Folk hit och dit tycker jag ska prata med den och den för att få bearbeta mina känslor. De behöver inte bearbetas, jag ska ju dö! Låt mig få värdesätta denna vecka! Ett gäng tjejer kommer på besök. Vi sitter runt ett stort bord för 12 personer (undrar vart vi var för så stort bord har inte vi hemma och i drömmen var vi hemma hos oss). David går fram till en tjej och undrar om hon vill bli hans mamma sen? Hon skrattar, jag börjar gråta. De skämtar bort allting och jag berättar. Alla blir tysta och beklagar, vet inte vad de ska säga. I samma veva börjar anerysmet bulta under skinnet ...

I nästa episod åker jag på knallröd träsnowracer tillsammans med någon man som jag inte känner. Det är snö och kallt och jag befinner mig i en jacka och tunna byxor. Vi är i någon tävling och har precis kommit ut från en skog och nerför en backe. Det är mörkt ute och tjockt med snö och vi får kliva av för att ta oss upp backen framför och vi springer och puttar på var sin sida. De tävlande efter oss tar in, de har precis kommit nerför backen och ska snart hoppa av sin snowracer ...

Jag rör tillbaka om anerysmet. Någon terapeut har kommit för att prata med mig och vi står i en dörröppning. Hon delar ut en bunt papper och säger att hon vet hur jag känner mig. Hur fan kan hon veta det? Det är jag som ska dö. Jag drömmer att någon fiser och samtalet med terapeuten blir en pinsam tystnad istället. Hon kommer av sig totalt och jag är tyst. En fis är väl inte hela världen, eller? I drömmen är det brunt, murrigt och mörkt.

Jag vaknar 5.58. Ligger snett och dumt på mage och ryggen känns som bruten åt fel håll när jag kommer tillbaka på sidan. Fumlar fram mobilen och stänger av larmet. Känner för att skippa föreläsningen och somna om men jag behöver föreläsningen även om jag inte fattar något. Eller föresten, idag fattade jag något men nu när jag suttit här hemma fattar jag inte ett skit! Vi diskuterade att vi borde sitta tillsammans och göra dessa grammatikövningar och plugga. När vi ventilerar har vi olika tolkningar och uppfattningar om vilket skit som är vad. Tentan kommer närmare med stormsteg och jag kan absolut ingenting!? Varför ska vi gå ner så djupt i något vi inte ska kunna eller ha användning av sen??

Försvunnen David

Efter dagis tog vi en promenad till lillebror och mumsade semla. David drack drickyoghurt för fulla muggar. När vi ska röra oss hemåt går David ut i förväg och jag pratar några minuter med brorsan. När jag ropar svarar inte David och jag säger hej då. Kollar runt på tomten, ropar. Inget svar. Går ut på gatan och ropar. Inget svar. Brorsan kommer ut och hjälper till att leta. Har han gått ner på Strandvägen?? Ringer mamma och ber om hjälp i letandet. Han kan ha gått åt olika håll, frågan är vilken. Stoppar en bil som kör in på brorsans gata från Strandvägen. Jodå, hon hade sett en barn balansera på vita mittstrecket på gångbanan. Börjar springa. Möter en kvinna som undrar om det är mitt barn som går där framme? "Ja, det är mitt" flåsar jag efter språngmarschen. Hon hade pratat med honom och sagt att han skulle stanna där han var.Stannar David tro? Nej. Ringer mamma och säger att han är hittad.

Jag fortsätter springa och brorsan kommer ifatt mig. Vi ser reflexerna från overallen glimma och han är en bit fram. Säger till brorsan i snabbmarschen att han kan gå hem och tackar för hjälp. Börjar springa igen. Ropar men David skiter fullständigt i att jag ropar. Inte går han på vita linjen heller utan längst ut på kanten mot gatan och mötande bilar. En kvinna går bredvid honom och håller lite "koll". Jag vrålar i så högt jag kan. David vänder sig om men fortsätter gå. När jag kommer ifatt drar jag in honom från kanten och säger att han aldrig, aldrig, aldrig någonsin får gå iväg själv och inte gå iväg utan att säga till! Han blir ledsen självklart men fattar inte vidden av att jag kanske aldrig hittat honom eller att han inte hittat hem. Mamma ringer och kollar och David är tillrätta. Ringer brorsan när vi kramats färdigt och säger att han är hittad och att allt är bra. När jag säger i telefon att jag inte hade hunnit bli rädd över att David var borta, lugnet var i behåll ändå och så länge paniken inte kommer så tror jag man tänker annorlunda så säger David från vagnen: "Jag var inte rädd." Du din lille fis .....

Mitt i allt är jag ändå förvånad att han gick åt rätt håll hemåt. Undrar om han hade hittar hela vägen hem? Han hade kommit nästan halvvägs ändå. Usch, många saker hade kunnat hända på vägen, trots overallens reflexer är han inte synlig för bilar vilket David tror att han är. "Dom ser mig." Är de så här sturska och kaxiga 4-åringar? Nu har jag manat att han aldrig ska gå ifrån oss utan att säga till, aldrig gå iväg själv men han bara skakar på huvudet och säger: "Jag kan det." Tuffa grabben då. Men som mamma avslutade vårt samtal: "Det är nog inte första gången han drar iväg." Nej, det tror inte jag heller.

Men vad tusan ....

Jag är ovan med Exel men på något sätt gillar jag möjligheten att använda den. Att jag sen svär och inte hittar det jag vill ha eller får det som jag vill är ju en annan 5:, men skam den som ger sig!

Denna grammatik, varför läser jag svenska egentligen? Är det så förbaskat kul som jag någonstans intalar mig att det är? En del av mig gav upp efter första föreläsningen och en annan del tycker nog att det är rätt kul men håller på att övertalas av den del som gett upp. Vet ni, nu sitter jag här och plockar ut satsdelarna, eller rättare sagt: försöker plocka ut satsdelarna i vad jag skriver. Det är ju inte klokt! Häromkvällen när jag läste nattsagan för David hamnade Mamma Mu under luppen. "Det är det, det är det, den är det och den blir det ....." Helts sjukt och säkert hade jag inte ett rätt heller. Gogglade tidigare efter begrepp som jag känner att jag inte fått grepp om och hittar en sida där man kan testa verben om de är finit eller i infinit. Det tog ett tag innan jag klurade ut men det lossnade och kanske stannar något också? Mycket var dessvärre fel ska jag ärligt tillägga.

Jag som hade funderingar på att göra som syrran och läsa engelska på halvfart också. I helgen blev jag supersugen, sökte kursen och skulle t o m ge mig på att anmäla men det var tekniskt fel så det gick inte. Nu med denna förbenade grammatik är det frågan om jag pallar med att dra in ytterligare något mer ämne att läsa? Kanske var det en mening med det däringa tekniska felet? Tills vidare, eftersom jag inte anmält mig än, beundrar jag syrran för hennes ork! Hon läser heltid på universitetet, halvtid på distans, hoppa in och jobbar som lärarvikarie då och då och tar hand om karl och barn. Det är starkt!

Tjockskalle

God morgon!

Här sitter jag och inte gör vad jag ska. Ska lägga över ett schema jag knåpade ihop i Exel igår på USB och skriva ut och lägga tillbaka lite skräp från USB till datorn. Sen ska jag ta tag i grammatiken som jag ändå inte förstår mig på men idag ska jag försöka. Vaknade i morse och kände mig inte vidare fräsch. Bihålorna har kloggat igen och huvudet känns som en järnklubba som bankar på något annat hårt. Lär nog gå på tabletter hela dagen. Nyss fick jag en svettattack. Åldersrelaterad eller feber? Nåt var det. David tog mig för pannan när vi skulle till dagis. "Du är varm mamma. Du har nog feber." säger han med händerna placerade på höften i värsta Lotta på Bråkmakargatan-stuk och så ger han mig en förnuftig blick. Ja, är man snart 4 år så vet man ju allt. I alla fall David. Det har han sagt. En gladare nyhet är att min röst är något bättre idag, så tack för alla goa kommentarer igår, de hjälpte säkert till! Helt bra är det inte men det brister inte på vartenda ord jag säger. David tyckte jag lät konstigt idag också, men jag ska ju inte direkt prata med någon förän vid 15 när jag hämtar honom på dagis.

Nähä, nu är det dags att göra lite nytta.

Kram!

Aaaaaaiiiiieeeeee .*snubbel, host och hack*......

Jag vill kunna prata! Jag vill låta normal! Jag vill ha tillbaka min röst! Min röst håller inte och brister för minsta lilla sen står jag där och låter som Achmed the dead terrorist när han skrålar ut i falsett: "I kill you!" (ni som sett klippet på Youtube förtstår precis vilken replik jag menar) David sa idag vid hämtning: "Du låter konstigt mamma". Ja, jag låter konstigt. Knatar omkring och viskar för att ha någon som helst förstålig röst. De jag pratat med idag har vid några tillfällen frågat "va?" när jag snubblat till på stämbanden. Min röst måste vila men jag lär väl låta så här i morgon också? I morgon hade jag tänkt stanna kvar efter föreläsningen och plugga med några för att försöka fatta denna ¤%#"%&)/&%()/R¤¤¤/ grammatik. Hur ska det gå?

Krax ...

Kråka © Steve Dahlfors, Sveriges Ornitologiska Förening.

Hämtat på google http://www.sofnet.org/index.asp?lev=741&typ=1

Idag låter jag som bilden. Ja, under natten har jag tappat rösten och det jag försöker få fram låter som den unga killen i värsta målbrottet. Tur att det inte blir mycket snack idag, förhoppningsvis. Ska snart lämna David på dagis och kajka in till Linköping för ännu en föreläsning i frågetecknets tecken. Igår kunde jag inte somna. Efter att ha velat ännu en gång med att byta mall inte mindre än 3 gånger och trixat runt på min andra blogg, Helénes baksida så kom jag i säng efter midnatt. Jag frös något ofantligt, snurrade runt i sängen och funderade på allt och ingenting: vart ska alla blommor planteras, finita/infinita/transitiva/intransitiva verb, viktfunderingar och skolarbetet över lag. Upp och på med pyjamasbyxor och fårskinnstofflor (ja, jag gick till sängs med dom). Snurrade lite till och puttade sen på maken och frågade om jag fick läsa en stund? "Mmmmm ..." grymtades fram från högerkanten. Jag började läsa "Språk i fokus", och kunde ha läst hur länge som helst. 1.20 tyckte jag att det fick vara nog, släckte lampan och la mig till rätta. Tydligen var jag trött för jag somnade rätt fort. Det jag minns är att jag var förvånad över att jag var så pigg.

Sov gott till 5 när David kom indunsandes och höll handen mellan benen. Jag frågade om han behövde kissa men inte då och han skulle precis kravla upp i sängen när han gör en kovändning och studsar ut till toaletten. "Kom då mamma!" hojtar han och står och hoppar på stället vid toaletten. Något han i vanliga fall kan jättebra slutade visst fungera, nämligen att dra ner byxorna. När vi kom i säng snurrade han runt, jag snurrade runt och jag tittade på klockan fram tills den ringde 6.15. Gissa vem som somnat gott precis innan 6? David.

Idag gick penicillinintaget jättebra! Han ville t o m ha mer. Hör och häpna. Igår ritade jag rutor som han ska få rita i för varje gång han tagit penicillinet. Idag funkade allt utan knot, inget skrik, gråt eller viftande med armarna. Kanske var det att maken inte var hemma eller så funkade mitt provisoriska schema?

Kram!

Beslutsångest!

Åh, vad jag velar jämt! Har precis exporterat denna blogg och skapat en ny och ändrat adressen. Men mäh, hur ska jag ha det?! http://www.helene306/ ... eller http://www.ingentingaromojligt/ ...? (det går inte att klicka på adresserna, jag har bara visat exempel!) Jag har ju bloggrubriken för den senare nu. Vad säger ni, vilken adress ska jag ha? Tyck till, snälla!! Alla bilder i sidogadgeten har inte trollats över men går jag in under "Anpassa" så nog ligger de där och trycker. Vafför blir det på dette viset ... ?? Åhhhhh!

Startade en blogg till, Helénes baksida och vet ni vad jag lyckades med där? Jo, få in besöksräknaren alldeles själv! För att få in räknaren i denna blogg svor jag mig gul och blå och lät maken trixa in skiten till slut men i baksidans blogg kirrade jag helt själv! Och det var inte ens svårt, funkade på första försöket. Undrar vad jag fupplade med när jag klippte och klistrade för att få det att funka här??

Trumvivel ....

... och vinnaren av tyghjärtat är ingen mindre än:

http://oh-how-najs.blogspot.com/

Grattis!

Fröbeställning

Lavendel

Stockros

Lupiner

Jättevallmo

Jätteprästkrage

Fingerborgsblomma

Blåkudde

Alla bilder från www.odla.nu

"Ska vi ha den här?" hojtar jag

"Ja, ta den!" hojtar maken tillbaka.

Så, några klick senare är en beställning lagd och inom en veckas tid kommer vi har en hel hög med fröer här hemma! Bilderna ovan är en del av beställningen. Kunde lätt ha beställt lika mycket till men vart ska vi ha allt? Vi vet knappt vart vi ska placera ut allt jag beställt nu men det löser sig nog sen. Fram tills de ska ut får de planteras inne så vårt hem kommer bli en plantskola framöver. Undrar om jag har krukor så det räcker??

Nu längtar jag ännu mer till våren och sommaren även om jag inte klarar av när det är för varmt. Jag svettas bort då ...

På önskelistan

Tiden går som sagt fortare än vad man tror och vill och snart intar jag den fina årssiffran av 33. Maken, som har en tendens till att glömma min födelsedag, har redan blivit tillsagd om en sak jag önskar när jag fyller år,nämligen en rockring. Vad ska jag med den till undrar ni? Jo, rulla runt den förlorade midjan i hopp om att den kanske kommer tillbaka. Tror ni på det? Nej, det gör jag inte själv men försöka kan man ju. Jag vet ju hur jag är dessutom så mina försök till att engagera mig eller träna blir som alltid, jag ger mig ut och går in för det i en veckas tid sen blir det platt fall och jag tröttnar. Kommer ni ihåg bollen och Paolo Roberto? Bollen använder maken ibland, senast igår. Jag har inte använt den sen jag skrev om den här. Så duktig är jag, men jag tänker på att jag ska använda den. Någon dag.

Idag, söndag kommer ingen tidning till frukosten. Jag vill gärna ha något att bläddra i till frukosten och i brist på dagsfärska nyheter fick det bli tidningen Drömhem & Trädgård. Jag blir helt sjuk av att bläddra i såna tidningar och vill blåsa ut hela huset och inreda om, tyvärr funkar inte verkligheten så. Fastnar i trädgårdsreportage från Amsterdam med gröna häckar, buskar och så inbjudande och ombonade grönska som jag själv skulle vilja ha det i vår trädgård men det är långt från tanke till verklighet. Bläddrar lite till och ser att det är en Kistamässa, Rum & Trädgård mellan 5-8 mars. Måste in och spana på sidan för att se om det kan vara något att åka på? Annars kanske det skulle kunna vara en trevlig födelsedagspresent? Att få strosa och drömma trädgård. Samtidigt skulle vi kunna stanna till och hälsa på kompisarna och titta på deras nytillskott. I februari beräknas de få en liten nämligen.

Längst bak i Drömhem & Trädgåd finns mängder av annonser. Vet ni, det kan ta en hel dag att spana på alla fina annonsörers hemsidor. Livsfarligt är det med för man vill ha precis allt och lite till när man tittar. Oftast brukar aldrig plånboken matcha allt man vill ha ... Nu tänker jag kolla runt på lite odlingssidor. Med en gång (tidningens fel) blev jag sugen på att så lite blommor. Det går ju att börja förså redan nu. Längst ner i vår trädgårds vänstra hörna finns ett trädgårdsland som bara är och inte nyttjas till något. Det växer någon krydda och något mer, några hallonplantor trots att jag grävde upp alla hallon förra året till makens förfäran. Lite tjall i kommunikationen mellan oss. Resten är ogräs, gräs, någon potatis och pissmyrorna trivs där nere. Landet måste bort, vilket vi tvekar över så då borde det åtminstonde få utnyttjas till något bra. Första året i huset gav jag mig på och sådde grejer där. Det gör jag aldrig mer, inget funkade och det som funkade käkade myrorna upp. Så var det med det odlandet.

Kram!